Fokustema
Travbanor uppvaktar riksdagsmän:
Läs senare

Ändra registreringskravet av banspel

När Svensk Travsports ledning och ATG är sorgligt passiva gällande att travbanorna lider under det obligatoriska registreringskravet av allt banspel väljer landets minsta banor att agera själva. Oviken och Hoting begär via ett brev till de jämtländska riksdagsledamöterna att de ska verka för en lagändring.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Hotingtravet. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Hotingtravet. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

”Man kan säga att Sverige genom den nya spellagen infört en modern version av den gamla motboken vad gäller spel på hästar. Det kan med fog ifrågasättas om en sådan ”spelmotbok” verkligen är motiverad”, skriver Oviken och Hoting i det brev som i dagarna skickas till de jämtländska riksdagsmännen Per Åsling (c), Saila Quicklund (m), Anna Caren Sätherberg (s), Kalle Olsson (s) och Cassandra Sundin (sd).

Av dessa har två insyn och kunskap om travsport: Per Åsling är medlem i Jämtlands Travsällskap (Östersund) och Saila Quicklund har varit gift med travbanechefen Jan Quicklund, plus att hon är engagerad i den informella tvärpolitiska ”travgrupp” i riksdagen som har V75-bolag tillsammans.

– Förhoppningen är att någon eller flera av riksdagsmännen ska skriva en motion utifrån vårt brev innan motionstiden går ut den 10 oktober, säger Hotingtravets ordförande Sven-Olof Lindman.

Förhoppningen är att någon eller flera av riksdagsmännen ska skriva en motion

– Travsport och spel är en upplevelse. Man ska kunna se en häst i defilering och provstart och sedan gå och spela, det är helhetsupplevelsen. Vi har många engångsbesökare och äldre på våra banor. Det är inget roligt att gå runt på publikplats och höra hur snacket går sedan det här infördes, verkan av det här är tvärtemot vad ST vill uppnå med rekrytering och att locka folk till banorna, säger Sven-Olof Lindman.

Innan han nu agerat gentemot riksdagsledamöterna i Jämtland tillsammans med Ovikens ordförande Rolf Johnsson har han också sökt stöd ute i landet.

– Jag skrev till alla banors ordföranden och fick bara svar av en, Östersund. Från alla de andra har det varit tyst. Det är märkligt, för när man pratar mellan fyra ögon om registreringskravet av allt spel tycker alla det är heltokigt. Jag fick också ett svar av ST:s chef Ulf Hörnberg som gjorde mig besviken, han skrev svaret som att jag vore en helt utomstående och inte en som jobbat med det här i 40-50 år.

Sven-Olof Lindman fortsätter:

– Jag tycker att vi har fog för att agera. Jag vet också att Lycksele är på gång med ett likadant brev, till Västerbottens riksdagsledamöter. Sedan återstår att se om någon av poltikerna nappar och tycker det här är värt att ta upp.

trav, travsport, sulkysport, hoting
En Hotingklassiker: En häst simmar runt stallbackens badbrygga efter sitt lopp. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport

De jämtländska sommarbanorna Hoting och Oviken, med tre tävlingsdagar vardera, vill ändra den lag som Spelinspektionen grundat sin förordning på om att allt banspel, även 20 kronor plats i banspel på Lindesberg, ska vara registrerat och spelaren legitimera sig.

”Att registrering skulle behövas för ålderskontroll är inget hållbart argument för spel som görs under tävlingar. Där har totopersonalen i decennier upprätthållit en sådan kontroll utan problem. Motiveringen i propositionen att registrering behövs av varje enskilt spel för att förhindra brott och övervaka riskabla spelvanor framstår som mycket överdrivet, i vart fall vad gäller spel under tävlingar. Även i Sverige borde det finnas utrymme för att göra undantag från registreringsskyldigheten för spel vid besök på travtävlingar som arrangeras av lokala travsällskap”, skriver Oviken och Hoting i brevet till de jämtländska riksdagsledamöterna.

Man poängterar också att för de mindre travbanorna, med ett fåtal tävlingsdagar vardera per år, är publikintäkterna det viktigaste man har:

”Under sommarens tävlingar på travbanorna i Oviken och Hoting med god publiktillströmning (3 tävlingsdagar på varje bana) blev det tidvis långa köer i spelkassorna. Många spelare hann därför inte göra sina insatser före loppets start vilket naturligtvis medförde stort missnöje. Liknande problem har rapporterats i fackpressen från andra ”sommarbanor”, exempelvis från Lindesbergs tävlingar under nationaldagen. Orsaken till köbildningen är utan tvivel den tidsutdräkt som uppkommer när alla spelare måste identifieras och alla insatser registreras i terminalerna. Hårdast drabbas de minsta travbanorna med ett fåtal tävlingsdagar. De drivs av ideella föreningar (travklubbar/travsällskap) med ideellt arbetande styrelsemedlemmar och utan fast anställd personal. Deras ekonomiska möjligheter att anordna travtävlingar är helt beroende av publikintäkter.”

 

 
Här är Hotings och Ovikens brev till de jämtländska riksdagsledamöterna i sin helhet:

 

2019-09-13

Till

Riksdagsledamöterna i Jämtlands län: Per Åsling, Saila Quicklund, Anna-Caren Sätherberg, Kalle Olsson, Cassandra Sundin

Begäran om ändring av Spellagen (2018:1138) beträffande skyldigheten att registrera spel under pågående travtävlingar

Problembeskrivning

Den nya spellagens krav på registrering av allt spel på hästar under pågående tävlingar oavsett insatsens storlek har fått en mycket negativ inverkan på travsportens gräsrotsnivå. De minsta travbanorna med ett fåtal tävlingsdagar per år är ekonomiskt helt beroende av god publiktillströmning av många spelovana besökare. Erfarenheten från sommarens tävlingar i Oviken och Hoting är att legitimationskravet med åtföljande krångel och köbildning väcker stort missnöje och avhåller många från att besöka tävlingarna. På sikt blir det förödande för den travsport som grundas på genuint hästintresse och bedrivs ideellt.

Nuläget

Genom den nya spellagen som trädde ikraft 1 januari 2019 har införts en skyldighet att registrera alla personer bosatta i Sverige som deltar i spel på hästar (12 kap 1 § spellagen). Detta gäller oavsett på vilket sätt spelet görs (online via dator eller mobil, i spelbutik eller på en trav- eller galoppbana under pågående tävlingar). Registreringskravet medför också att spelarens identitet måste fastställas vid varje speltillfälle i spelbutik och på tävlingsbana genom uppvisande av legitimation. Denna omfattande registrering av alla spelare kritiserades av bl a datainspektionen vid remissbehandlingen men regeringen gjorde ingen ändring i den slutliga lagtexten. I propositionen (prop 2017/18:220 s. 140) hänvisade man till behovet av att kunna upprätthålla åldersgränsen för spel och att motverka brottslig verksamhet. Dessutom ger registreringen möjlighet att fånga upp personer som kan antas ha spelproblem.

Det finns ett obetydligt undantag i 6 kap 8 § spellagen beträffande ideella föreningars s k poolspel med pappersbongar. I övrigt gäller ett krav på registrering av alla spel på hästar som görs online hos spelbolag eller deras spelombud. Detta gäller även spel i totokassor på trav- eller galoppbana under pågående tävlingar. Det finns ingen nedre beloppsgräns utan registreringskravet gäller oavsett insatsens storlek. Även vid småspel på exempelvis 5 kr vinnare eller plats under tävlingar måste således spelaren först registrera sig och sedan uppvisa legitimation vid varje besök i spelluckan. Det nya registreringskravet har tvingat spelbolaget ATG att tillverka ett stort antal nya spelterminaler som tekniskt kan avläsa legitimationshandlingar.

Under sommarens tävlingar på travbanorna i Oviken och Hoting med god publiktillströmning (3 tävlingsdagar på varje bana) blev det tidvis långa köer i spelkassorna. Många spelare hann därför inte göra sina insatser före loppets start vilket naturligtvis medförde stort missnöje. Liknande problem har rapporterats i fackpressen från andra ”sommarbanor”, exempelvis från Lindesbergs tävlingar under nationaldagen. Orsaken till köbildningen är utan tvivel den tidsutdräkt som uppkommer när alla spelare måste identifieras och alla insatser registreras i terminalerna. Hårdast drabbas de minsta travbanorna med ett fåtal tävlingsdagar. De drivs av ideella föreningar (travklubbar/travsällskap) med ideellt arbetande styrelsemedlemmar och utan fast anställd personal. Deras ekonomiska möjligheter att anordna travtävlingar är helt beroende av publikintäkter. Men även för något större banor med ett fåtal stora publikdagar blir det kännbart med minskad publik på grund av spelkrångel.

Norge införde ett registreringskrav för spel på hästar 2017-01-01 men till skillnad mot Sverige har man inte släppt marknaden fri utan behållit spelmonopolet för Stiftelsen Norsk Rikstoto. I det nu gällande konsesjonsbeslutet från landbruks- og matdepartementet daterat 2016-10-14 sägs att allt spel hos Norsk Rikstoto ska registreras, dock med undantag av spel på trav- eller galoppbana till pågående tävlingar (konsesjonsbeslutet finns tillgängligt på norska lotteritillsynets webbsida). Enligt detta beslut har således Norge gjort undantag från registreringskravet för allt banspel. Det kan påpekas att Norge följer samma EU-direktiv på spelområdet som Sverige. Såvitt känt har inte heller Finland, Danmark och Frankrike infört något registreringskrav för spel på hästar från tävlingar på trav- och galoppbanor.

Förslag till ändring av spellagen avseende registreringsskyldigheten för spel under pågående tävlingar

Man kan säga att Sverige genom den nya spellagen infört en modern version av den gamla motboken vad gäller spel på hästar. Det kan med fog ifrågasättas om en sådan ”spelmotbok” verkligen är motiverad. Att registrering skulle behövas för ålderskontroll är inget hållbart argument för spel som görs under tävlingar. Där har totopersonalen i decennier upprätthållit en sådan kontroll utan problem. Motiveringen i propositionen att registrering behövs av varje enskilt spel för att förhindra brott och övervaka riskabla spelvanor framstår som mycket överdrivet, i vart fall vad gäller spel under tävlingar. Även i Sverige borde det finnas utrymme för att göra undantag från registreringsskyldigheten för spel vid besök på travtävlingar som arrangeras av lokala travsällskap. Det kan tilläggas att spelomsättningen för banspel på alla landets travbanor utgör endast 1-2 % av ATG:s totala omsättning på hästspel.

Som nämnts ovan finns det i spellagen (6 kap 8 §) en möjlighet att avstå från kontroll och registrering vid poolspel på hästar i ideella föreningars regi. I propositionen (prop 2017/18:220) sägs inte uttryckligen vad som menas med sådant poolspel men man torde syfta på spel med pappersbongar under s. k. bygdetrav. I linje med detta borde Svensk Travsport (ST) och de lokala travsällskapen (ideella föreningar) kunna medges en uppmjukning av spellagen så att spel hos travsällskapen under pågående tävlingar undantas från registreringskravet. Vi föreslår därför följande lagändring.

Förslag: Inom ramen för spelbolagets licens (i detta fall ATG) medges undantag från registreringskravet för allt spel som görs hos spelombud som är ideella föreningar (i praktiken banspel hos travsällskapen). Därmed behöver den spelande publiken inte legitimera sig vid spel under pågående tävlingar. Om så anses nödvändigt kan Spelinspektionen ges behörighet att begränsa undantaget till vissa tävlingsdagar. Exempelvis så att de minsta travbanorna (Oviken, Hoting, Lycksele, Arvika, Karlshamn, Tingsryd m fl) får undantag för alla tävlingsdagar medan de större banorna medges undantag för tävlingsdagar som är stora publikdagar.

Om lagstiftaren så finner nödvändigt skulle undantaget från registrering av banspel kunna kombineras med en beloppsgräns på samma sätt som finns i flera bestämmelser i penningtvättlagen (SFS 2017:630).

Vårt förslag till lagändring av spellagen torde vara juridiskt relativt okomplicerat (endast ett fåtal paragrafer berörs).

Sammanfattning

Undertecknade ideella föreningar och anordnare av travtävlingar i Jämtlands län anhåller att länets riksdagsledamöter genom motioner till Riksdagen och på annat lämpligt sätt verkar för en ändring av spellagen beträffande kravet på registrering och identifiering av varje enskilt spel på hästar. I lagen bör införas ett undantag från detta krav beträffande spel under pågående tävlingar som görs hos spelombud som är ideella föreningar.

Rolf Johnsson , Ovikens Travklubb
Sven-Olov Lindman, Västra Ångermanlands Travsällskap

Fokustema
Gårdagens höjdare
Läs senare

Danske amatören mot Oaks igen?

2017 lurade den danske Lars Marcussen alla svenskar på konfekten i Oaks med Candy la Marc.
Har amatören från Billund en ny Oaks-aspirant på gång?
Av
Mathias Hedlund
Upplåst för dig som är prenumerant
Glad miner i vinnarcirkeln efter Candy la Marcs skrällvinst i Oaks 2017. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Glad miner i vinnarcirkeln efter Candy la Marcs skrällvinst i Oaks 2017. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Lars Marcussens egna uppfödning Candy la Marc (e. Scarlet Knight) var svenskregistrerad och hade en fantastisk höst på svensk mark 2017, då hon först vann Oaks och sedan följde upp med Breeders Crown för treåriga ston.

Fyraåringssäsongen nådde inte samma toppar, men var stark med sex segrar på tio starter. Totalt blev det 22 satrter (15–2–0) och 3.214.402 kronor insprunget innan tävlingsskorna lades på hyllan.

Lars Marcussen har laddat om med ett nytt svenskfödd sto. På Kriterieauktionen 2018 ropades Maroma Wibb (e. Maharajah-Keyla Wibb in från uppfödarna Kristina och Nils Larsson för 200.000 kronor.

Maroma Wibb har väl inte inlett lika förtroendeingivande som sin föregångare Candy la Marc, men igår i Halmstad kom fjärde segern i åttonde starten när medeldistansrekordet sänktes till 1.14,2am*. Birger Jörgensen satt i sulkyn och efter en lugn första sväng körde han till ledningen på första långsidan. Via 1.12 sista 700 meterna klev Maroma Wibb undan till enkel seger.

Svenskt toppmöderne

Det handlar om ett högklassigt svenskt möderne, som går tillbaka till Elitstoet Oki (e. Lep Hanover), som föddes 1965. Oki vann själv Big Noon-pokalen och Malmloppet i Skellefteå innan hon klev in i avelsboxen och fick 15 avkommor. Alla utom en både kom till start och vann lopp! Högst upp står snabblopparen Oki Rogue (e. Noble Rogue), som blev miljonär efter 41 segrar på 241 starter på 1980-talet. Flest segrar tog Oki Smoke (e. Smokin Yankee) som vann nästan varannan gång, 43 av 103 starter.

Fakta

Maroma Wibb

Sto 3 år e. Maharajah-Keyla Wibb e. Lindy Lane
Resultat: 8 st: 4–1–0
Rekord: 1.17,1m – 1.14,1ak*
Insprunget: 140.018 kr
Uppfödare: Kristina & Nils Larsson
Ägare: Lars Marcussen, Danmark
Tränare: Lars Marcussen, Danmark
Körsven: Birger Jörgensen, Danmark

Expandera

Det är stona som tagit Okis blod vidare in i finrummet. Hennes dotter Oki Princess (e. Self Confident), 1.16,3ak/311.500 kr, lämnade Schumacher (e. Zoot Suit), 1.12,9ak*/1.691.206 kr, och framför allt stoet Princess Ride (e. Express Ride), 1.12,8ak/1.888.238 kr. I regi Stig H Johansson vann hon tio av 31 starter, däribland Stosprintern som fyraåring. Dessutom slutade hon tvåa i Stochampionatet bakom stallkamraten Je t’Aime Dream och trea i långa E3-finalen.

I aveln är främsta avkomman Pomona Wibb (e. Lindy Lane), 1.11,7ak/1.040.700 kr, vars främsta meriter är tredjeplatser i Guldstoet och långa E3-finalen.

En annan dotter till Princess Ride är Pomona Wibbs ostartade helsyster Keyla Wibb, född 2012, som i just Lars Marcussens sto Maroma Wibb har sin första avkomma.

Okis fantastiska blod lever vidare – med nya ston. Och bäst så här långt? Sjufaldiga miljonärskan och Oaksvinnaren Darling Mearas (e. Cantab Hall). Hennes mamma Khao Manee är syster med Keyla Wibb!

Fokustema
ATG:s rekordrapport
Läs senare

”Lika fantastiskt som exceptionellt”

– Det är ett lika fantastiskt som exceptionellt resultat. Det är följden av en väldigt speciell tid och kommer inte att gå att upprepa.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Lotta Nilsson Viitala. Foto ATG
Lotta Nilsson Viitala. Foto ATG

Det säger ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson-Viitala om ATG:s ekonomiska rapport för andra kvartalet 2020. Den som innehåller ett rekord i form av en mer än en fördubbling av resultatet jämfört med samma tidsperiod förra året, från 291 till 643 miljoner kronor.

– Utöver att pandemin med nerstängning av bland annat hela sportspelsdelen av spelmarknaden och även hästsporten i nästan alla andra länder än Sverige fick effekten att ATG hade stor kundtillströmning så har det dessutom varit ett större antal jackpots än förra året. Vi kunde tack vare att den svenska travsporten lyckades upprätthålla sin tävlingsverksamhet erbjuda underhållning och spelupplevelser när väldigt mycket annat var nerstängt. Den här tillväxttakten kommer vi aldrig att uppleva igen, säger Lotta Nilsson-Viitala.

 

Ja, det finns närmast sällsamma siffror i kvartalsrapporten som visar vad som hände i hästspelspoolerna under pandemin:

Bruttoomsättningen på hästspelen inom Sverige ökade under april, maj och juni med hela 31 procent, från 3.160 miljoner kronor andra kvartalet 2019 till 4.125 år.

Spelet från andra länder var närmast monstruöst: från 796 miljoner april, maj och juni 2019 till 2.876 miljoner i år. En ökning med två miljarder kronor och faktorn 3,6!

”Total bruttoomsättning för hästspelet (svenskt och internationellt spel) uppgick till 7.001 miljoner vilket är en ökning med cirka 77 procent”, sammanfattas det i rapporten.

Samtidigt: Att tävlingsverksamheten fortgått enligt ett coronaprotokoll med stängda publikplatser har nu under högsäsongen slagit hårt mot framförallt de banor som har stora publikdragande evenemang. Sponsorintäkter lär också minska. Så att ATG har gått ”extremt rekordbra” har samtidigt en sida av att vissa banor tappat miljonintäkter kopplade till banpubliken.

– Ja, så är det naturligtvis, och det är vi väl medvetna om. Men hur banornas behov ska hanteras är inget jag blandar mig i, säger Lotta Nilsson-Viitala.

Kan man tänka sig att det skapas en speciell fond med medel ur ATG:s fenomenala q2-resultat, som enskilda banor som drabbats hårt av uteblivna publik- och sponsorintäkter kan kompenseras ur?

– Det finns naturligtvis många olika saker som kan göras, men hur ATG:s resultat ska disponeras är inget jag blandar mig i, säger Lotta Nilsson-Viitala.

En väldigt viktig fråga nu är i vilken utsträckning ATG lyckas hålla kvar, och hålla fast, de nya kunder och spelkapital som andra kvartalet flyttade till ATG. Går det att se någon ”kvardröjande coronaeffekt” in i juli och augusti när de andra hästsportländerna, och även sportspelen gått igång i rätt så normal utsträckning igen?

– Det är för tidigt att säga ännu. Givetvis jobbar ATG nu hårt på att åstadkomma att de nya kunder som tillkommit stannar kvar. Det är korrekt att en nyckelfråga är att bibehålla kunderna över tid. Men vi får vänta med analysen av det, säger Lotta Nilsson-Viitala.

Givetvis jobbar ATG nu hårt på att åstadkomma att de nya kunder som tillkommit stannar kvar

En anmärkningsvärd sak är att de stora intäktsökningarna och resultatet åstadkommits utan att kostnaderna ökat. Ja, vissa kostnader ökar naturligtvis, de rörliga som spelskatten, ombudsprovisioner och ersättning till trav- och galoppsporten för ljud, bild och sportdata. Men ATG:s fasta kostnader har trots den stora omsättningsökningen inte ökat alls.

– Det visar på vilken skalbarhet som finns i affären. Kostnadsmedvetenheten är alltid hög, men i år har det varit ett fokusområde. En orsak till att kostnaderna inte ökat är också att ATG inte haft några produktlanseringar i år, sådana kostar alltid pengar, säger Lotta Nilsson-Viitala.

Här är ATG:s pressrelease om kvartalsrapporten.

Och här är hela kvartalsrapporten.

 

Coronapandemin gav rekordstarkt ATG-kvartal

Fokustema
Kallblod
Läs senare

Stor uppvisning – men inget rekord

Tio starter – tio segrar.
Odd Heralkes är världens bästa kallblod.
Men Järvsöfaks världsrekord kunde han inte rubba.
Av
Mathias Hedlund
Upplåst för dig som är prenumerant
Odd Herakles vann Unionskampen. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Odd Herakles vann Unionskampen. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Odd Herakles (e. Moe Odin) har aldrig varit bättre än han är nu. 2020 summeras (?) med prickfritt facit. Tio starter och lika många segrar har det blivit inklusive tunga titlar som Elitkampen, Alm Svartens Äreslopp, Norskt Mästerskap och finalen i svenska rikstotons kallblodsdivision. I prispengar har 2020 givit

Ikväll i Bollnäs handlade det om Bollnästravets Elitsprint och en möjlig attack mot Järvsöfaks världsrekord 1.17,9. Tränarnestorn Lars O Romtveit var tveksam på förhand. Att kapa över halvsekunden från Odd Herakles rekord till världsrekordet är ett stort steg enligt Romtveit.

Det berättade norrmannen i en stor intervju i Sulkysports artikelserie om alla kallblod som travat under 1.20. Läs intervjun här [premium]!

Utklassningsseger med 30 meter

Steget blev också för stort för Odd Herakles även om han svarade för en femstjärnig insats tillsammans med Jorma Kontio för första gången.

Från innerspår försvarade han med lätthet ledningen och inledde första halvvarvet på 1.18,4. Sedan dämpades farten till 1.19,5 vid varvning med Tangen Haap i rygg och stoet Åsrud Vilja i tredje invändigt.

In i slutsvängen petade Jorma in en växel till och då kunde ingen följa. Meter för meter ökade snabbt avstängdet till fältet och i ensamt majestät nådde Odd Herakles mållinjen, 30 meter före närmaste konkurrent.

Segertiden? 1.18,5a/1.640 meter skrevs den till. Det är det näst bästa Odd Herakles travat i livet, bara vid segern på Bjerke i juni gick det snabbare när han satte norska rekordet 1.18,4. Tangen Haap tog andraplatsen på 1.19,8, medan Åsrud Vilja landade på 1.20,0 som trea.

Fakta

Odd Herakles

Norskfödd hingst tio år e. Moe Odin – Gaupen Stjerna e. Alm Svarten
Resultat: 118 st: 48–14–15
Rekord: 1.20,2m* – 1.18,4ak*
Insprunget: 7.891.322 NOK
Uppfödare: Odd Team AS, Norge
Ägare: Odd & Linda C Paulsen, Norge
Tränare: Lars O Romtveit, Norge

Expandera

Så snabbt som 1.18,5 har bara Järvsöfaks, Tekno Odin och Odd Herakles själv travat tidigare. Men ett rekord slog Odd Herakles – han passerade Järvsöfaks i listan över flest tider under 1.20 i karriären. Järvsöfaks kom upp i tio, medan Odd Herakles prestation ikväll var elfte gången hästen sprängde kallblodens drömgräns.

– Vilken fantastisk häst, så snäll och så klok. Jag ville inte elda på för mycket när jag inte kände hästen. Han vann med tussarna kvar och oryckt norskt huvudlag, och hade den där 1.17-tiden i sig om jag kört 1.18-1,18,5 första varvet, sade Jorma Kontio efteråt enligt ATG Live.

För Odd Herakles lär det ha varit årets sista start. Tränaren Lars O Romtveit ska lämna proffslivet och bli pensionerad amatör. Odd Herakles ska tillbringa hösten och vintern hemma hos ägaren innan byte av hemland väntar. Hingsten ska tjänstgöra i avel hos Fredrik Fransson i Järvsö nästa år, där han redan är fulltecknad med 80 ston.

Krönika