– Det vi har på bordet nu är resultat efter nio månader, resultatdispositionen är en fråga för styrelsen att ta ställning till efter årsskiftet. Vad gäller framtiden lämnar inte ATG några publika prognoser men så klart har vi påbörjat budgetarbetet. Det dröjer minst en månad till innan budgeten är klar, säger ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala och fortsätter:
– ATG:s mission är att vara hästnäringens motor och spelbranschens kompass så att en hög andel av bolagets resultat ska gå till ägarna är ju självklart, det är vårt uppdrag helt enkelt
Både travbanor och aktiva har skickat kraftfulla propåer om att utbetalningen från ATG till sporten nu är redo att ökas. Dels i form av ett liksom 2020 starkare koncernbidrag vid årets slut än vad sporten ”lånat” av ATG under löpande verksamhetsåret 2021, men naturligtvis också med en budgetförstärkning för 2022, innebärande en högre månatlig utbetalning (eller om man så vill ett större lån) än sporten har sedan spelmarknaden omreglerades årsskiftet 2018-19, vilket innebar skifte till nuvarande modell för hur pengarna rör sig mellan ATG och ST.
ATG kan nu peka på ett fantastiskt lyft av rörelseresultatet jämfört med 2019, med hela 382 miljoner kronor för de nio första månaderna. Det är från detta resultat en eventuellt höljd utbetalningsnivå kan hämtas. Men det gäller ju då att ha en viktig sak i minnet: 2019-nivån resulterade ii ett illrött underskott utifrån den utbetalningsnivå till banor och aktiva som då gällde, och som därför justerades ner med storleksordningen 80-100 miljoner under 2020.
Helårsresultat
ATG:s rörelseresultat helår efter skatt
2020: 1.769
2019: 1.162
Koncernbidrag till ST
2020: 1.996
2019: 934
Det går att göra följande gissning om vad ATG:s styrelse har att ta ställning till där i början av nästa år.
- Rörelseresultatet för q1, q2 och q3 2021 är 1.420 miljoner kronor
- Förändringen under q3 jämfört med 2020 var minus 20 procent
- Blir förändringen under q4 fortsatt cirka minus 20 procent jämfört med pandemiåret 2020 landar ATG:s rörelseresultat på cirka 1.600 miljoner kronor.
- Det är 450 miljoner kronor bättre än det svaga 2019 och knappt 200 miljoner sämre än rekordåret 2020. Det pekar mot att utrymmet för koncernbidraget hamnar någonstans i intervallet 1,4-1,7 miljarder kronor. Detta ska alltså kvittas mot vad Svensk Travsport undr året ”lånat” av ATG, vilket lär vara någonstans i häradet av 1,5 miljarder kronor.
Utöver koncernbidraget erhåller sporten cirka 600 miljoner kronor dessutom i ersättning från ATG för sportdata, bild och ljud från tävlingarna
Det är när ATG:s budget är klar Svensk Travsport sedan i sin tur kan sammanställa sin budget för 2022. Där ingår bland annat prispengar och medel för drift och investeringar på banorna, utöver den centrala administrationen.
Rent administrativt fungerar det så att ST under löpande verksamhetsår lånar till driften av sporten och banorna från ATG, utifrån den inför året fastställda budgeten för driften av sporten. Vid varje årsskifte nollställs detta i form av koncernbidrag. Har ATG gått ”bättre än budget” kan en större utbetalning göras än vad lånet under året uppgått till. Det blev fallet efter oandemiåret 2020 då koncernbidraget tangerade 2,0 miljarder. ”Utlåningsnivån” har sedan 2019 varit storleksordningen 1,5 miljarder så efter 2020 blev alltså slutresultatet en förstärkning av ST:s ekonomi med över 400 miljoner kronor.
Å andra sidan behövdes det eftersom utfallet blev precis tvärtom efter 2019. Då blev koncernbidraget inte mer än drygt 900 miljoner kronor och ST hade alltså under året lånat cirka 600 miljoner kronor mer än man i slutändan fick i utdelning från sin i princip enda intäktskälla, ATG. Följden var en negativ balansräkning på cirka 300 miljoner kronor för ST och att man började 2020 med en kvarstående skuld till ATG på hiskeliga 574 miljoner (!) kronor.
Denna skuld har med hjälp av ATG:s enormt starka resultat under pandemiåret 2020 kunnat regleras. Så nu kan man säga att bordet är rensat gällande att få utrymme att från och med 2022 använda ATG:s nu växande överskott till raka satsningar inom sporten.
Resultatutvecklingen jämfört med 2019 kommenterar Lotta Nilsson Viitala så här:
– ATG hade de tre första kvartalen 2021 en tillväxtökning av nettospelsintäkterna med 20 procent jämfört med 2019, som var ett tufft år. Då hade vi en rörelsemarginal på 27 procent. Efter de tre första kvartalen 2021 är rörelsemarginalen 31 procent. Det innebär att intäkterna har ökat mer än kostnaderna, att ATG är effektivare, säger Lotta Nisson Viitala.
Hittills i år uppgår posten ”fordran koncernföretag” i ATG:s ekonomiska rapport till 1,0 miljarder kronor. I den posten ingår – men annat ingår också, säger Lotta Nilsson Viitala – den där utlåningen till ST till löpande drift av sporten. Samtidigt uppgår ATG:s rörelseresultat de första nio månaderna till 1,4 miljarder. Vilket också avspeglar sig i ATG nu har allt mer välfyllda likvidkonton: 1,5 miljarder kronor. Det skulle också förvåna om inte årets tre sista månader innebär ytterligare förstärkning av resultatet jämfört mef 2019.
Å andra sidan ska man också komma ihåg att det bakom de där 1,5 miljarderna i likviditet döljer sig att ATG fortfarande har cirka en miljard i ”skulder till kreditinstitut”, lån som utagits för att finansiera de stora investeringar som gjorts för att främst etablera de sedan 2019 nya marknadsbenen sport och kasino,. Dessa skrivs nu av (avskrivningarna uppgår i år till cirka 250 miljoner kronor), och som naturligtvis någonstans i framtiden måste regleras och amorteras.
– Det finns också faktorer som vi inte kan påverka som påverkar vad utfallet resten av året blir. En sådan är till exempel hur många jackpotar det blir på de stora höstspelen. En annan är också pandemieffekter. Även om Sverige nu återgått till öppet läge är till exempel fortfarande inte resandet tillbaka till där det var innan pandemin, och resande är en sak som konkurrerar med ATG om människors tid och pengar, säger Lotta Nilsson Viitala.
