Inavelsproblematik tar en stor del av utrymmet när kallblodsentusiasterma diskuterar kallblodstravarnas framtid. Elding och Järvsöfaks med söner och döttrar har blivit väldigt dominanta och det i kombination med att populationernas storlek rasat – antalet aktiva avelsston i Norge har storleksordningen halverats de senaste två årtiondena – gör att avelsbasen kraftigt minskat så att inavel nu betraktas som ett problem. För mycket Elding- och Järvsöfaksblod korsas som hela tiden om vartannat på sätt som gör att avelsexperter och genetiker varnar för risker gällande hästarnas sundhet och hälsa.

Den senaste avelsplanen för kallblodstravarna som antagits i både Sverige och Norge innehöll en del åtgärder syftande till att motverka allt för tät släktskapsavel, men den norska kallblodsorganisationen Veikle Balder vill nu gå ännu längre. Och snabbt dessutom. Redan till 2022 hoppas man att det som nu föreslås ska kunna bli verklighet: En innovation som heter Avelschansen inspirerad av den svenska uppfinningen Premiechansen.

– Det viktigaste medlet mot inavel är att stimulera till att få upp populationsstorleken och stimulera mer outcrossavel, skriver Veikle Balders ordförande Målfrid Vatne i sitt förslag om ”Avelschansen” till Det Norske Travselskap.

Målfrid Vatne utvecklar sina tankar om vad Avelschansen skulle bestå av:

– Individer med speciellt definierade outcross-stammar kan till exempel få dubbla prispengar i de stora årgångsloppen på samma sätt som premiechansen, helst i samarbete med Sverige så att det gäller i båda ländernas klassiska lopp. Dubbla prispengar kan också inkludera DNT:s och ST:s unghästerielopp för att få lite bredare effekt.

dubbla prispengar i de stora årgångsloppen

Premiechansen finns för kallblod i Norge och om man rakt av även lägger till ”avelschansen” för de individer som uppfyller kraven för detta skulle alltså dessa hästar då kunna få tredubbla prispengarna i de stora norska unghästloppen! Och dubbla i de svenska.

Målfrid Vatne har även funderat på hur ”outcrosskriterierna” skulle definieras.

– Det ska definieras av forskare och genetiker. Syftet är att definiera vad som är en tillräcklig outcross för att få fram potentiella avelshingstar som kan ge outcrosseffekt i den befintliga stopopulationen.

Kallblodstravaraveln drivs främst av prestationsparametern att trava fort två varv med en maximalt lättrullad vagn bakom där det sitter en kusk på en (relativt hård) grusbana med doserade kurvor, och kallblodstravlopp är identiska med varmblodslopp, så drivs utvecklingen oundvikligen mot att kallblodstravarna blir alltmer varmblodslika. De avelshingstar som främst förärver sig med att lämna snabba och tidigt utvecklade hästar blir de som uppfödarna och hästägarna eftersöker. Målfrid Vatne tror att rätt väg att stimulera outcross-avel är att göra dessa mer kommersiellt attraktiva för travtränare och tävlingshästägare än vad fallet är nu.

– För att avkommorna ska bli säljbara krävs goda prestationer. Därför behövs attraktiva morötter för de som är villiga att satsa (på hästar med outcross-stam, reds.anm.). Att vara kvalificerad för avelschansen ska ge hästen ett mervärde.

För att detta ska kunna bli verklighet i praktiken behövs dock bra it-verktyg, modell pedigree matching, för att snabbt och lätt kunna identifiera de hästar som ”kvalar in” till att vara outcross, eller bli definierade outcross när avelshingstar ska väljas till fölston. Något sådant verktyg finns inte idag, i vart fall inte tillgängligt för allmänheten. Men det går ju att fixa…så snart de forskare och genetiker som konsulteras blir klara med hur outcrossen ska defineras.

– När genetikerna har satt kriterierna är det lätt att finna individerna med ett dataverktyg. Det är viktigt att sätta in en sådan här åtgärd för att motverka inavel snabbt, skriver Målfrid Vatne, och anser alltså att det här borde kunna införas redan till år 2022 och i så fall även gälla de hästar som nu är två (för fyraåringsloppen) och ett år (för treåringsloppen).

Endast 16 av de 180 hingstarna i årets hingstkatalog är utan Elding och/eller Järvsöfaksblod. 18 av 180 är inavlade 2+3 och 20 är inavlade 3+3

Målfrid Vatne om utbudet av kommersiellt verkande kallblodiga travavelshingstar.