Covid 19-pandemin har orsakat stora svängningar i ATG:s resultat för åren 2020-2021. Efter ”krisåret” 2019, som orsakade ett gigantiskt negativt eget kapital for Svensk Travsport på cirka 400 miljoner kronor, kom – krasst och cyniskt uttryckt med tanke på det mänskliga lidande pandemin orsakat – covid 19 som en frälsare vad gällde att ge ATG en enorm resultatboost 2020. Detta eftersom svensk travsport höll igång som vanligt när i stort sett resten av världen stängde ner allt vad innehåll hette för spelbolag som sysslar med spel på hästar och sportspel. ATG lyckades mycket framgångsrikt kapitalisera på den konkurrensfördelen.

Pandemieffekerna hängde med in i 2021 och gör att resultatet jämfört det relevanta ”normalåret” 2019 ser väldigt bra ut. Spelintäkterna gör att ATG delar ut 1,7 miljarder kronor i koncernbidrag till Svensk Travsport. Det ska jämföras med för sportens drift totalt otillräckliga 934 miljoner i koncernbidrag efter 2019 och 1.996 miljoner från det exceptionella året 2020.

”Inför 2021 hade ATG en stor utmaning, att behålla det stora kundintresset vi hade med oss in från 2020. Och vi lyckades – ATG levererade det näst högsta resultatet till våra ägare i bolagets historia”

ATG:s vd Hasse Lord Skarplöth i bokslutskommunikén för 2021

2020-resultatet kunde i huvudsak användas till att fixa till de stora röda siffror (”rätta till balansräkningarna”, som ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala uttryckte det) som 2019-ekonomin orsakade. Mycket riktigt har ATG nu också minskat den miljardskuld till kreditinstitut man fick med sig från 2019 med cirka 700 miljoner kronor.

De 1,7 miljarderna i koncernbidrag för 2021 till Svensk Travsport för drift av banor och sporten  har gjort att ST i budgeten för 2022 med lite socker på toppen ”återställt” de cirka 50 miljoner kronor som prispengarna fick dras ned efter 2019. Samtidigt är 87 miljoner kronor avsatt  för banornas sedan många år tillbaka skriande behov av moderniseringar och investeringar.

”Disposition av bolagets resultat: ATG:s styrelse har beslutat att lämna ett koncernbidrag om 1 705 MSEK (1 996) till Svensk Travsport och att föreslå till årsstämman en riktad utdelning om 150 MSEK (174) till Svensk Galopp.”

Ur bokslutskommunikén för 2021

Så långt allt väl alltså. Men den för ATG:s ekonomi positiva pandemieffekten kan förväntas klinga av när när samhället går mot normalisering igen. Därför är det intressant att se hur sista kvartalet, när normaliseringsprocessen kan sägas ha kommit igång, gick för ATG: Då är det nog läge att hålla igen lite vad gäller att smälla champagnekorkar av glädje över årsresultatet.

Sista kvartalet backade rörelseresultatmässigt med 100 miljoner kronor jämfört med rekordåret 2020 och var inte mer än 37 miljoner bättre än det undermåliga resultatet 2019!

Jämfört med 2020 var rörelseresultatet för 2021 320 miljoner kronor sämre varav 100 miljoner härrörde sig till fjärde kvartalet. Ökningen mellan 2019 och 2021 var 419 miljoner – varav endast 37 miljoner kom från fjärde kvartalet!

Riktpunkten för att koncernbidraget från ATG ska hantera nuvarande kostnader för drift av travsporten, inklusive prispengarna, är vid storleksordningen 1,5 miljarder kronor. Kanske är det så att om ATG ska nå dit under 2022 behöver hästsportens spelbolag göra något åt den provocerande gigantiska post i redovisningen som heter ”övriga externa kostnader”. Där finns som en del de rörliga kostnader som är direkt hänförliga till spelomsättningens nivå. ”Övriga externa kostnader” ökade mellan 2020 och 2021 med 64 miljoner kronor för helåret där hela 66 miljoner belastade sista kvartalet. Detta alltså trots att spelomsättningen och därmed även ATG:s spelnetto minskade både på hela året och speciellt sista kvartalet!

Så här har ATG:s resultat varit och disponerats efter övergången till licensierad spelmarknad i Sverige:

• 2019 gav ATG:s rörelseresultat på 1.501 miljoner kronor koncernbidraget 934 miljoner.
• 2020 gav rörelseresultatet på 2.240 miljoner kronor koncernbidraget 1.996 miljoner
• 2021 gav rörelseresultatet på 1.920 miljoner koncernbidraget 1.705 miljoner

Tar man siffrorna från q4 2021 och gissar att de är utgångspunkten för ett nytt ”normalår” 2022 hamnar årsresultatet på kanske 1.700 miljoner kronor. Vilket med de senaste två årens koncernbidragsnivå lagd cirka 200 miljoner kronor under  ATG:s rörelseresultatet som riktpunkt torde innebära en utdelning till sporten på just 1,5 miljarder.

Därmed kan man ana att de 87 miljoner kronor som i år blev avsättningar till investeringar på banorna blir av ”engångskaraktär”. Och att prispengsekononomin för 2023 utgår från att försöka hålla nuvarande ställningar.

Ökningen av nettospelintäkterna ser förvisso fortfarande bra ut fjärde kvartalet. De är upp med med 162 miljoner kronor. Men den ökningen följer alltså inte alls med på rörelseresultatet för kvartalet, vilket sålunda har med ATG:s kostnadsutveckling att göra. Det kanske har varit en riktigt dyr historia att lansera det nya Big9-spelet i ATG:s sportspelutbud?

Första kvartalsrapporten för 2022 för ATG blir förstås oerhört intressant som indikator på vad årsresultatet kan förväntas bli. Den rapporten är aviserad till 27 april.

Här är ATG:s bokslutskommuniké för 2021:

https://omatg.se/wp-content/uploads/2022/02/atgq42021.pdf