Det säger Svensk Travsports ordförande Hans Ljungkvist i en första kommentar till utredningen om den framtida spelregleringen, vilken överlämnades till civilminister Ardalan Shekarabi under fredagen. Ljungkvist hade själv inte möjlighet att medverka i Stockholm när den presenterades, men hans intryck av Håkan Hallstedts verk är i utgångsläget plusbetonat.
En omreglerad spelmarknad
Utdrag ur utredningens sammanfattning (sid 31)
”Enligt utredningens förslag kommer hästvadhållning att ingå i licenssystemet och i den konkurrensutsatta delen. Det innebär att ATG blir en aktör som andra spelföretag. Dessa spelföretag kan ingå avtal med trav och galoppsportens organisationer som äger banorna och övrig infrastruktur. Avtalen förhandlas fram mellan parterna och är inte en fråga för utredningen. Regeringen föreslås att dra sig ur engagemanget i ATG och hästsporten i den form den hittills haft.”
– Visst, där finns saker som vi tryckt på från hästsportens sida under utredningens gång som han inte tagit med, eller inte lämnar förslag om, det får vi ta med oss nu i remissrundan som kommer. Det gäller främst frågan om återbetalningsprocenten till spelarna, där vi velat ha begränsningar, och dels gäller det sportens finansiering via licenserna där det tycks finnas vissa frågetecken att räta ut, säger Hans Ljungkvist och fortsätter:
– Men det grundläggande och viktigaste för vår del finns med, och där har våra önskemål tiilgodosetts. Vi kan kalla det fyra viktiga ben: A) Hästsporten och ATG är med i licenssystemet. B) Skatten anpassas till en rättvis och rimlig nivå, lika för alla. C) ATG får frihet att produktutveckla och verka på större del av spelmarknaden. D) ATG får möjlighet att etablera sig utomlands.
En väldigt central fråga är förstås vad som händer med hästsportens ekonomi, som de senaste 40 åren varit helt beroende, och styrd av, ATG:s verksamhet och resultat, i det nya systemet och med den nya skatten.
Utredaren föreslår att skattesatsen på totonettot minskas från 35 till 18 procent. För ATG:s del skulle det innebära att på nuvarande omsättningsnivå minskar skatten från storleksordningen 1,4 miljarder till 0,7 miljarder kronor. Allt detta kommer dock inte hästsporten tillgodo. ATG ”drabbas” nämligen även av vanlig bolagsskatt på sin vinst. I det här fallet blir vinsten det som överförs till banorna och sporten, eftersom det kan ses som en form av aktieutdelning. Från och med ”pokalåret” 2018 uppgår denna utdelning till cirka två miljarder kronor. 22 procents bolagsskatt på 2,0 miljarder blir 440 miljoner kronor. Den sammanlagda beskattningen av ATG blir då sålunda 700 miljoner kronor i ”totonettoskatt” och 440 miljoner kronor i bolagsskatt; sammanlagt drygt 1,1 miljarder – alltså att jämföra med 1,4 miljarder i ”totonettoskatt” nu.
Skatteeffekten
– Jag vill inte ge mig in i några sifferdiskussioner i det här läget, för det har karaktären av väldigt mycket skjutning på rörliga mål. Men det ser ju, om man skissar översiktligt utifrån de siffror som ATG omsätter nu, ut som att det blir kanske 300 miljoner mer tillgängligt för sporten, och 300 miljoner mindre i skatt till staten. Men det finns som sagt frågetecken runt det här med finansieringen och att utredaren lämnar helt fritt till sporten att förhandla om ersättningsvillkor med de bolag som får spellicens på hästar. Det Hallstedt presenterar är ju det som ska gälla på den översta lagstiftningsnivån. Man kan tänka sig att det ”längre ner”, på föreskriftnivån, ändå blir reglerat att en viss procent av överskottet från alla licensbolags spel på hästar ska gå till hästsporten, att det helt enkelt blir en av förutsättningarna för att få licens för spel på våra lopp, säger Hans Ljungkvist.
kanske 300 miljoner mer tillgängligt för sporten, och 300 miljoner mindre i skatt till staten
På frågan varför det inte finns det minsta ”skyddsnät” för hästsporten gällande denna för hästnäringen viktiga del av licensieringen svarar Håkan Hallstedt:
– Det håller inte skattelagstiftningsmässigt i Sverige att ha ”direktskatt” eller ”direktavgift” i denna form som ska öronmärkas att gå till någon enskild näring eller företagsamhet. En sådan konstruktion ses som statsstöd, och för det krävs tillstånd från EU. Jag föreslår i utredningen att regeringen ska begära den typen av statsstödsundantag hos EU när det gäller lotterier för allmännyttiga ändamål (typ socialdemokraternas A-lotteri, reds.anm.). Att baka in fler undantag, till exempel för hästsporten, skulle riskera att EU säger nej, nu har ni gått får långt, och då faller det, säger Håkan Hallstedt.
fler undantag, till exempel för hästsporten, skulle riskera att EU säger nej
– Jag har förståelse för det resonemanget men gillar det inte, säger Hans Ljungkvist.
Frågan är också vad de utländska spelbolagen, som först ska betala 18 procent i skatt på överskottet, säger om att dessutom behöva betala ytterligare en procentsats direkt till hästsporten. Det kanske inte blir tillräcklig vinstmarginal kvar då för att de här bolagen ska betala för en hästspelslicens. Då får inte hästsporten några ”nya” pengar från andra spelbolag än ATG plus att den med licenssystemet grundläggande politiskt önskade ”höga kanaliseringen” (att minst 90 procent av spelet i Sverige kommer in under licensparaplyet) kanske inte uppnås.
– Det är en intressant fråga som man får ställa till de här utländska bolagen. Det är en av de saker som kommer upp på bordet i den fortsatta resan framåt i detta, säger Hans Ljungkvist.
Han betonar att det fortfarande är långt till målsnöret innan den nya spelregleringen är på plats.
– Ja, även om det ser ut som att vi i hästsporten ska vara huvudsakligen nöjda med det utgångsläge för fortsättningen som Håkan Hallstedt presenterat så är hela den politiska beredningsprocessen nu kvar. Vi kan inte ropa hej och ta ut något i förskott, avslutar Hans Ljungkvist.
Vi kan inte ropa hej och ta ut något i förskott
