För snart två år sedan valde Nathalie Norlander, blott 19 år gammal att sluta som hästskötare i Sverige och resa ifrån sin familj och vänner för att flytta till New Egypt, USA. Där har hon sedan dess jobbat hos Marcus Melander.
Nathalie har har varit hästintresserad hela livet, men att det till slut blev trav är familjen Melanders ”fel”.
– Jag började med ridhästar när jag var tre år och fortsatte sedan, mest med hoppning, fram till jag var cirka tolv år. En kille i min klass (Mattias Melander) höll på med ponnytrav så det blev att jag började hänga där i stallet istället. Jag tog licens för ponny när jag var 14 år, men jag har faktiskt inte en aning om hur många ponnylopp jag har kört totalt. Men det blev en hel del. De största segrarna var med min egna ponny Miniatyr i Sprintermästaren och i Sundsvall Open Trot.
Melanders hästar i Lexington
Treåringar
Long Tom
Eddiction
Enterprise
Tvååringar
Fourth Dimension
Sweet On You
Tokarev
– Efter studenten på Solvalla Travgymnasium började jobba hos Fredrik B Larsson, och i den vevan ringde Mikaela (Melander, vars farbror är Stefan ”Tarzan” Melander) och frågade om jag inte ville komma och jobba hos hennes bror Marcus, i USA istället. Jag tänkte att det kunde vara kul att testa så jag åkte över.
Vad är skillnaden mellan att jobba som hästskötare i Sverige, jämfört med i USA?
– Man har mycket mer tid för allt här. Vi har bara fem passhästar och sedan har vi både Marcus och en kille till som hjälper oss att köra. Det finns alltid gott om tid att hämta in hästarna från hagen mellan träningsheaten och man har ju hela eftermiddagen på sig att bara fixa med hästarna.
Foto Adam Ström/Stalltz
– När man åker iväg för att tävla är det också lite annorlunda. Jag gillar att alla hästarna som startar står i samma paddock, istället för utspridda över en stor stallbacke. Men det är klart att det blir betydligt svårare att sela ut flera hästar under samma tävlingsdag med det här systemet, jämfört med i Sverige. Även fast alla starthästarna står i en paddock, är det inte så mycket folk som springer runt. Alla måste ha licens för att få komma in överhuvudtaget och vakterna är jättehårda. Om man inte har licens och vill komma in i paddocken får man en vakt med sig som kollar vart du går, så man kan inte bara springa runt och snacka med folk som man vill.
Ju större lopp, desto större säkerhet är det inför tävlingarna.
– Om man har starthäst med i de större loppen måste hästarna ofta stå i detentionbarn (övervakningsbox) innan loppet. Inför till exempel Hambletonian var vi tvungna att vara på plats på Meadowlands redan kvällen innan. Då måste man även registrera sig och säga till vakten vilka som får komma in till hästen i stallet. Är du inte uppskriven får du inte komma in. Under natten släpper vakterna inte in någon och dom öppnar upp igen vid 05:00, så då får man komma in och fodra hästarna. När det sedan är dags att gå med hästen ner till paddocken på tävlingsdagen får man bara gå iväg vid vissa speciella tider och då går det alltid en vakt först och samlar upp de hästarna som ska gå iväg.
Nathalie Norlander
Normalt sett bor du på gården Continental Farm i New Jersey, men just nu är du i Lexington. Hur är det?
– Det är jättefint här i Lexington! Jag har aldrig varit här tidigare så det är ett litet äventyr. Jag och Mikaela har sex hästar tillsammans och vi bor i en trailer som ligger kanske tre minuters gångväg från stallet. Det är verkligen kul när det är så många olika tränare på samma ställe och de flesta hästskötarna här bor som oss, i en trailer på stallbacken. Vilket såklart bidrar till att det blir en stor gemenskap här och jag har verkligen fått en möjlighet att träffat massor av nya människor. Fast det blir ändå lätt så att man umgås mest med skötarna från Jimmy Takter och Åke Svanstedt som man redan känner lite.
Om du måste välja en favorithäst?
– Då måste jag säga Long Tom. För mig är det jättestort att få vara med om en sån här resa med en häst. Jag har skött honom sedan han kom till Marcus som tvååring och vi har varit ute på många långresor tillsammans. Vi har bland annat varit till Kanada och den senaste månaden, innan jag kom till Lexington har jag bara haft hand om Long Tom och Tokarev. När man är ute och reser så mycket med en häst märker man att hästen verkligen tyr sig till en och man kommer varandra väldigt nära.
Vilket är ditt bästa travminne?
– När Long Tom vann New Jersey Sire stakes. Det är det första storloppet som någon av mina passhästar vunnit och det var verkligen häftigt att han kunde följa upp segern i försöket med att vara minst lika fin i finalen. Det är väldigt stort att få en häst med i de stora loppen här. Men dom tar inte lika bra hand om skötarna här som i Sverige. Man får aldrig några vårdarpriser och om man har tur kanske man får en t-tröja när hästarna startar i ett av de största loppen.
Fakta Long Tom
Född: 2015
Stam: Muscle Hill – Ilia
Ägare: AMG Stable Oy
Starter: 17: 7–3–2
Pengar: 425.610 dollar
Och det värsta?
– När Long Tom galopperade i sitt försök till Hambletonian. Det var så oerhört stort för mig att få en häst med i det loppet. Jag har ju inte jobbat i USA så länge och det var verkligen en dröm som blev uppfylld när jag hade en passhäst som dessutom på förhand hade goda chanser med i loppet. Tyvärr så fastnade han lite i en knäkappa in i sista sväng och snubblade till och det blev galopp trots krafter kvar. Det var väldigt surt och jag grät i två dagar och var oerhört besviken efteråt.
Vad tror du om chanserna för Long Tom i Kentucky Futurity på söndag?
– Han känns jättefin efter det senaste loppet och jag är såklart mycket nöjd att han fick ett så bra spår. Long Tom har ju vunnit över de här hästarna tidigare under året, så jag tror att han har en bra chans att vinna. Fast jag tycker att kullen är väldigt jämn just i år, så det gäller ju såklart att vi får lite tur på vägen också.
