Att en derbyseger smäller högt för vem som helst är enkelt att räkna ut, men det är lika enkelt att förstå att den blir monumentalt stor för Eddie Sjöö.
Är man uppvuxen två kilometer från Jägersros trav och galoppbana, har sprungit där sen tidiga tonåren och därtill jobbat i stallarna kan det liksom inte bli större.
Är man en ”Jägersman” så är Svenskt Travderby det största. Punkt slut.
– Jag körde min första häst en lördagsmorgon 1974 hos Karlis Veritis. Det handlade om långsamkörning ute på stora banan och det var tre hästar som skulle vara körda innan klockan tolv. Var man inte på plats klockan halv åtta fick man en utskällning, trots att man inte fick en krona i betalt, minns Sjöö.
Det där är något som Jimmy Takter alltjämt idag tar upp så fort vi träffas
En levande oval där 40-50 ekipage kunde vara ute samtidigt på travbanan minns Sjöö som hamnade i Gert Schermans stall efter att lumpen var avklarad.
– 1980 blev jag erbjuden jobb hos Bo William Takter och tog det med glädje. Man behövde kunna rida för att jobba där och jag sade att jag hade den kunskapen. Jag hade ju ridit, men det var som tio-elvaåring. Det där är något som Jimmy Takter alltjämt idag tar upp så fort vi träffas.
Hos Takter fick han sköta topphästar och uppleva stora stunder. Stochampionatstvåan Frida Major var en, men den främsta av dem alla – i alla fall den som levt kvar tydligast i historieböckerna – var Micko Fripé.
– Bo William kvalade in hästen via det extrakval som fanns på den tiden och hade fått hästen i träning kort tidigare. Där och då var det ju det största man upplevt på en travbana och något väldigt speciellt som skötare, men det jag fick uppleva i söndags slog allt…
Sadlade om till grönsakshandlare
För Sjöö var tiden med att jobba aktivt med travhästar över 1986. Ryggproblem satte helt enkelt stopp.
– Jag började som grönsakshandlare och höll på med det fram till 1995. Då köpte jag in mig i en spelbutik i Malmö som jag drev fram till 2015, men nu jobbar jag som projektledare för ett företag som sysslar med betong och borrning.
Hästarna har han aldrig släppt och som hästägare har han nått goda resultat, även om han är tydlig med att det varit en och annan nitlott också under resans gång.
– Jag är glad och tacksam att jag träffade Tobias Persson och Calle Wihlborg och har kunnat ha ett samarbete ihop med dem. Jag brukar ta små delar i hästarna och sprida riskerna, men känslan är lika speciell för det när det går bra.
Kriterievinnare
Sahara Fairytale, Rue de Bac, Beckman och Kriterievinnaren Deimos Racing är bara några av alla de stjärnor Sjöö delägt eller alltjämt deläger.
Och så topparna då hos Svante Båth, segermaskinen Le Miracle (e. Taurus Dream) och den färske Derbyvinnaren Attraverisamo (e. Kiss Francais).
– Vilken fantastisk historia det är med Attraverisamo. Han hade stått för försäljning för 90.000 kronor hos Svante Båth, men ingen ville ha honom. Jag hade sagt till min fru att jag var sugen på någon unghäst och några dagar senare pratade jag med Calle Wihlborg. Då hade han i sin tur pratat med Svante Båth som sagt att detta kunde vara något extra utifrån ett jobb han hade kört. Svante körde ytterligare ett toppjobb och de blev erbjudna stora pengar för hästen, men Calle ringde 14 dagar senare och sade att de bestämt sig för att behålla hästen och att jag skulle få köpa tio procent för den summan vi hade pratat om två veckor tidigare.
Efter en stark treåringssäsong gick Attraverisamo in som en av förgrundsfigurerna till årets säsong och Sjöö minns när förhoppningar började stiga lite extra.
– Skötaren Linda lade ut bilder på hästen i februari och han såg helt lysande ut! Det var en ”aha-upplevelse”, man förstod verkligen hur fint hästen mådde. En häst som såg ut så måste bara vara riktigt bra.
Det finns förhoppningsvis mer kvar att uppleva med såväl Attraversiamo, Deimos Racing och Le Miracle
Säsongens utstakade plan har följts till punkt och pricka och i söndags kom utdelningen därefter.
– Det är lustigt med travet. När han förlorade kvalet gick luften ur, men sen när han fick spår sex var det luft i ballongen på nytt. Det har varit en omtumlande och fantastisk resa från i söndags och dagarna efteråt. Man var som i en bubbla, alla känslor bara svallade. Där stod man i vinnarcirkeln efter en Derbytriumf – som ägare – och såg så många människor runt omkring som gratulerade.
Man kan lätt tro att Eddie Sjöö känner sig mätt och närmast färdig som hästägare utifrån det han nu upplevt, men så är inte fallet.
– Dels finns det förhoppningsvis mer kvar att uppleva med såväl Attraversiamo, Deimos Racing och Le Miracle, men sen är jag med på en fölmärr efter Ready Cash också som hade varit kul att betäcka med Attaverisamo, avslutar Eddie Sjöö.
