Sedan det blev skarpt läge med den så kallade ”tapsgrensen” för en tid sedan har domedagen hängt över norsk travsport. Egentligen infördes denna regel, om att spelare som förlorar 20.000 kronor inom en månad blir automatisk avstängd från sitt konto i 30 dagar, redan 2016, men den kom då i praktiken endast att gälla Norsk Tipping (motsvarigheten till Svenska Spel). Hästspelsbolaget Norsk Rikstoto fick dispens från regeln i fyra år, vilken är en tillämpning av lagstiftningen (motsvarande föreskrift i det svenska systemet) som tillsynsmyndigheten Lotteritillsynet genomfört.
Vid årsskiftet går dispensen ut. Om den inte förlängs, eller införandet av tapsgrensen på något annat sätt inte införs, riskerar norsk travsport att gå under.
Norsk travsport, nyckeltal 2018
(Ur U.E.T:s årsstatististik)
Antal lopp: 5.490
Prispengar totalt: 38.014.936 euro
Prispengar per häst: 5.232 euro (vbl), 7.600 euro (kbl)
Spelomsättning: 369.014.261 euro
– Vi står inför enormt stora utmaningar i så fall. Det handlar om ödeläggelse av sporten. Det är det vi nu försöker få politikerna att förstå, säger Svein Morten Buer.
Redan har ett par smärre sparpaket aviserats. Först skulle ett antal V75-dagar i början av nästa år ställas in och Rikstotos kunder då istället få spela till motsvarande svenska V75-dagar.
Förra veckan kom så ett akut sparpaket under årets tre sista månader på 15,6 miljoner norska kronor, vilket måste tas ut i november och december eftersom oktober måndags propositioner inte kan ändras. Blir den nerdragningen permanentad i nästa års budget, vilket väl är det sannolika eftersom det handlar om en nivåanpassning av avsättningarna till sporten utifrån Rikstotos nuvarande intäkter, slår det alltså igenom med nerdragning av sportens medel med 60 miljoner kronor under 2020.
Detta följdes alltså upp med DNT-ordföranden Knut Weums utspel om totalt tävlingsstopp från 1 januari och permittering av en massa personal knuten til DNT.
Besparingarna i november och december
Generella besparingar:
Fem inställda tävlingsdagar: 440.000 kr
Outlagda prismedel: 2.240.000 kr
Uttag ur fonderade medel: 2.200.000 kr
Indragna transportbidrag V75-dagar: 500.000 kr
Nerdragningar av prispengar:
V75-lopp: 2.700.000 kr (det blir endast 40.000 och 30.000 kr i förstapriser)
Ett lopp mindre per tävlingsdag: 2.350.000 kr
Bjerkes onsdagar: 500.000 kr
DNT:s Unghästerie: 250.000 kr
Prispengar de fem inställda dagarna: 1.100.000 kr
Till detta kan läggas att nerdragningar i år redan gjorts med 9,7 miljoner kronor. 66 färre tävlingsdagar körs än det som ursprungligen planerades.
– De 15,6 miljonerna i slutet av detta år har inget med frågan om förlustgränsen att göra. Denna nerdragning är en följd av vad Rikstoto tappat i år, vilket i sin tur är en följd av spelansvarsåtgärder som redan införts och som fungerar väldigt bra. Det frustrerande med förlustgränsen på 20.000 kronor är att den är ett slag i luften mot det Lotteritilsynet vill åtgärda, spelberoendeproblematik, men samtidigt kommer att drabba näringen som spelet försörjer oerhört hårt, säger Svein Morten Buer.
Han har hopp om att det nu intensiva lobbyarbetet på högsta politiska nivå i Norge ska bära frukt.
– När vi pratar med politikerna och förklarar vår situation och går igenom våra argument för att inte införa förlustgränsen möts vi av förståelse. Vi känner att politikerna nog förstår det här. Men det finns ur deras synvinkel samtidigt en stor pedagogisk utmaning: det är inte lätt för politikerna att utåt, mot folket, stå upp för att travspelare ska ha ett undantag från något som införts för andra spelformer för att dämpa problem med spelberoende. Det måste vi från vårt håll också förstå och respektera, säger Svein Morten Buer och fortsätter:
– Det vi kan göra, och väldigt intensivt gör, är att peka på de sakurgument som finns mot förlustgränsen och lyfta fram det stora arbete som Norsk Rikstoto redan gjort och som dokumenterat har väldigt god effekt. Det finns mycket bättre metoder att komma åt spelberoende än en absolut förlustgräns, och sådana åtgärder har Rikstoto gjort och följer. Vi har ett alternativförslag till den absolut satta förlustgränsen på 20.000 kronor och det är att spelarna ska sätta sina egna förlustgränser, så som ni har det i Sverige, säger Svein Morten Buer.
Just nu är prioriteten att förlustgränsen på 20.000 kronor inte införs nästa år. Det gäller att vinna tid.
– Nu verkar det som att beslutet, som i så fall skrivs in i Rikstotos koncession från staten, kan komma tidigast i december. Då hinner det i vart fall inte träda i kraft redan vid årsskiftet. Sedan ställer vi vårt hopp till ett forskarlag vid Bergens Universitet, som vill göra en omfattande studie av effekterna av en sådan här förlustgräns. Det skulle till exempel kunna resultera i att nya kunder hos Rikstoto får den här gränsen på 20.000 kronor medan de befintliga kunderna får sätta sina egna gränser, och sedan får forskarna arbeta med att studera respektive grupp, säger Svein Morten Buer
Han konstaterar också att det finns en stor skillnad i produktutbudet hos Norsk Topping och Rikstoto och att det därför är motiverat att ha olika sätt att angripa problemspelande för de två bolagen.
– Ja, Norsk Rikstoto har inget av det som kallas ”röda spel” alltså spel med hög risk ur beroendehänseende, medan Norsk Tipping har sådana spel i sitt utbud. Statistik från hjälplinjen för beroendespelare visar också att endast fyra procent av de som kontaktar hjälplinjen gör det avseende spel på hästar.
Förlustgränsen på 20.000 kronor kommer att slå oerhört hårt mot hästsporten. I praktiken blir det så att till exempel de som sköter andelsspel på V75 med system för 10.000 kronor per omgång kan bli avstängda i fyra veckor endast två veckor in på varje månad. När Rikstoto har räknat på effekterna av ”tapsgrensen” fastnade man för att förlusten kommer att bli ungefär 25 procent av omsättningen, cirka 900 miljoner kronor, vilket redan det skulle vara ett totalt dråpslag för sportens finansiering eftersom det är ”där uppe”, när alla fasta kostnader för administration är tagna, som vinstmarginalen som blir medel till hästägarna finns.
– Jag tror att 900 miljoner är lågt räknat, att det inte tar tillräcklig hänsyn till att många spelpooler blir så svaga att de imploderar om storspelare stängs ute i 30-dagarsperioder. Det finns ett annat scenario Rikstoto räknat på som visar att omsättningen kan gå ner till två miljarder, vilket är nära nog en halvering av nuvarande spelvolym. Det scenariot tror jag ligger närmare sanningen. Alla kan räkna ut själva vad det skulle innebära. Det skulle ta livet av sporten, säger Svein Morten Buer.
Det skulle ta livet av sporten
En sak politikerna inte verkat riktigt förstå är att förlustgränsen på 20.000 kronor för travspelare sannolikt skulle öppna dörren till ökat kriminellt spelande; bookmakers och ”oseriösa bolag”, skulle få en fet jordmån att odla i.
– Helt riktigt. Storspelarna på trav, de skickliga och intresserade spelare som följer sporten och hästarna hela tiden, kommer inte att ”ta paus” bara för att de blir avstängda från Norsk Rikstoto. De kommer att söka andra vägar för sitt spelande. Några av dem kan använda kontakter i främst Sverige och blir kunder hos ATG, en sådan förflyttning har vi redan sett börjar ske. Men det kommer också strömma spelpengar till okanaliserade aktörer, och spelomsättning som nu kommer både hästsporten och samhället till del som skatt hamnar då istället i privata fickor. Det finns också som du påpekar risk för att en del av spelpengarna som Norsk Rikstoto tappar hamnar i kriminella miljöer. Det är bland annat därför den här förlustgränsen helt missar sitt mål, inte kommer att uppnå det Lotteritilsynet syftar till med den, säger Svein Morten Buer.
Det är som att pissa i havet, har ingen praktisk betydelse
Trav og Galopp-Nytts chefredaktör Truls G Pedersen om den norska regeringens förslag om att minska totalisatoravgiften med tio procent. Den utfästelsen är inte värd mer än 10-14 miljoner kronor. ”Bara ett köttben till en utsvulten varg, för att den ska ha något att gnaga på och vara lugn en stund”, skrev Pedersen på ledarsidan i Trav og Galop-Nytt den 8 oktober.