Efter åtta år hos Svante Båth valde Viktor Lyck att plocka ut att stå på egna ben. Den 1 januari ifjol kvitterade han ut A-licensen och slog upp portarna i sitt stall på Rättviks travbana.
– Jag tyckte det var trögt första året. Jag hade mycket unghästar och de starthästar vi hade höll inte högsta klass. Jag gick och väntade lite på det här året och att få visa upp treåringarna i gott slag. Det är hästar vi har forma själva från början och jag tycker de har gått ganska bra i år, säger Viktor Lyck.
Interwall
Treårig brun valack e. Panne de Moteur–My Golden e. Adams Hall
St: 10: 0–4–3, 1.13,8am, 148.400 kr
Ägare & uppfödare: Hans Ivar Wall, Rättvik.
Tränare: Viktor Lyck, Rättvik.
På träningslistan finns 20 hästar varav 17 är tre år eller yngre. Det råder ingen tvivel om att det är en tydlig unghästprägel på 29-åringens stall.
– Jag köpte bara unghästar när jag drog igång och så har det fortsatt. Det är svårt att få in färdiga hästar i träning utan då har jag istället gjort så att jag köpt in dem, format dem och sålt dem vidare i nästa skedet. Det har fortsatt så och visst brinner jag lite extra för unghästtävlande efter åren hos Svante Båth; så är det ju.
Rättvikstravets anläggning nyttjas för träning där merparten av jobben förläggs på rakbanan.
– Den är 900 meter lång om man kör hela. På andra sidan vägen från travet är det sandvägar med natursand och skogslingor. De är jättefina förutsättningar och finns även lite backar i sanden där vi brukar köra hästarna en gång i veckan. Ja, och så finns ju rundbanan att tillgå också givetvis.
Lade om träningen
Att komma till ett nytt ställe och ”ställa in” träningsdosen direkt är en svår utmaning. Under våren började Lyck justera upplägg kring treåringarna och tycker sig nu ha sett resultatet.
– Jag lade om träningen för treåringarna för ett par månader sedan och då har det hänt grejer. Jag har tryckt på dem lite mer i träningen och det känns som alla har lyft sig ett snäpp. Dessutom har jag ställt om kring tvååringarna i år och kör dem nu tre istället för två gånger i veckan, men lite lugnare banjobb när det är dags för det och tycker det känns mycket bättre i år. Tanken är att kvala två tvååringar nu i juli och det kan bli aktuellt för start för dem redan i augusti.
Innan det stundar alltså lördagens E3-final med Interwall (e. Panne de Moteur) som är en riktig Rättviksprodukt.
Ägaren tillika uppfödaren Hans Ivar Wall hade stora framgångar med mormors mor Lady Snärt (e. Tibur) 1.12,7ak/5.017.785 kr och har fått fortsatt resultat med den blodslinjen.
Interwalls mormor Lady Wall Star (e. Starchip Entrprise) 1.18,6m/15.050 kr gick förvisso segerlös genom karriärens tolv starter, men lämnade Interwalls mor My Golden (e. Adams Hall) 1.11,8ak/1.986.850 kr vilket blev en riktig fullträff.
I Leif Witasps regi slutade hon såväl tvåa i långa E3-finalen som i Svenskt TravOaks.
– Hans Ivar bor i Rättvik och vill ha sina hästar nära sig. Vi har träffats på somrarna när jag jobbat hos Leif Witasp, men inte haft något mer med varandra att göra än så tidigare, men förra sommaren tog han kontakt med mig och frågade om jag ville ha in två hästar åt honom. Han är med och kör lite här varje vecka och är väldigt intresserad.
”Jäkligt stort”
Interwall hade dessförinnan varit i träning hos Rommeproffset Joakim Elfving och Lyck tyckte sig ta över ett fint ämne.
– Han var jättefin när han kom och det har alltid känts att det finns mycket fart i hästen. Jag körde några jobb och märkte att han var mogen och redo att starta som tvååring, men när det blev lopp sprang han bara och bromsade. Hästen gick på halvfart och när det fortsatte så en bit in på treåringssäsongen tog vi beslut att kastrera honom.
Därefter kom vändningen som möjliggjorde att Interwall kvalade in till E3-finalen för hingstar och valacker.
– Han hade tre lopp i sig efter kastrationen och bara gjort bra insatser så jag åkte till kvalen på Bergsåker med en god magkänsla. Jag kände att chansen fanns att nå en tredjeplats bakom ett par riktigt bra konkurrenter, men nu löpte han ju dött lopp om andraplatsen och det blev ännu bättre. Det var ju inte heller så att han tappade från vinnarhålet och råkade få med sig en finalbiljett utan han tog sig dit på ett bra sätt; det tycker jag känns extra bra.
Lyck tycks ha fötterna kvar på jorden och vara väl medveten om att konkurrensen i lördagens final är knivskarp.
– Att lyckas kvala in en häst till en sådan här final med den första kull vi har format själva är jäkligt stort och vi har gjort det trots att vi inte haft mer än sju-åtta treåringar att jobba med. Hästen är startsnabb, men att vi ska komma förbi alla invändiga känns långsökt utan här handlar det om att försöka slinka ner någonstans. Vi ska försöka vara bland de sex första så vi får en del av prispengarna; det tycker jag vore ett bra resultat, avslutar Viktor Lyck.