Jenny A Björk jobbade fram till augusti förra året hos morfar Bo och mormor Margareta på Björkbackens stuteri med deras hästar.
– Jag vet inte riktigt hur många avelston de har nu, men det är runt tio hästar som tränas där. Jag ville se något annat och försöker hela tiden utvecklas och började därför hos Erik Lindegren i höstas. Det tar två timmar härifrån och hem, så idag är jag inte involverad i deras dagliga rörelse. Men jag är med och bestämmer lite var hästarna ska starta, berättar 22-åringen.
Jenny A Björk
Familj: Mamma Pia, pappa Roger, lillasyster Lina, mormor Margareta och morfar Bo.
Ålder: 22 år.
Intresse: Träna, jag mår så mycket bättre och orkar mer då jag håller mig själv i form.
Äter helst: Tacos.
Bästa häst jag kört: I lopp Ajlexes Cubano, hemma Francais du Gull.
Bästa häst jag ridit: Francais du Gull. Han fungerade inte under sadel, men det är den häst med mest pengar på sig som jag ridit i lopp.
Imorgon startar mormor och morfars uppfödning B.B.S.Sugarlight på Momarken, men Jenny har inga tydliga minnen av honom.
– Han såldes som ettåring och jag kommer knappt ihåg honom då det var så länge sedan, men det är klart att jag följer alla deras uppfödningar.
Sedan så länge tillbaka hon kan minnas har hon varit i stallet och i stället för att gå på dagis var hon med sin mormor där.
– Jag fick min första ponny då jag var fyra-fem år gammal, men det var ingen jag körde lopp med. Jag har gjort allt så fort jag bara haft åldern inne och körde mitt första ponnylopp med shettis då jag var nio och fortsatte över till russ så fort jag var tillräckligt gammal för det.
Då Jenny var 15 år tog hon licens för stor häst och den 1 januari det året hon skulle fylla 16 red hon sitt första lopp.
– Jag har kört mycket mer än jag ridit, men det är helt enkelt för att det rids färre lopp än vad som körs och jag gillar båda disciplinerna lika mycket. Det är kul att kunna göra båda.
Jennys siffror har i stadig takt bättrats varje år och 2016 mer än dubblade hon inkörda pengar från året innan. Sedan dess har det fortsatt uppåt och hon har inlett året strålande.
– Jag hade turen att både få rida och köra mer och alla gick bra 2016. Sedan vann jag Dam-SM med Raging Mack det året och det har varit min största seger hittills, i alla fall pengamässigt. Känslomässigt störst var nog när jag vann ett lopp i Rättvik i somras. Det var med Lars Åslunds B.B.S.Janneau som hade varit borta en längre tid efter en kolik. Hon har betytt mycket för mig och även om Lars köpte henne som föl körde vi in henne på gården och jag har varit med och hjälpt honom hela vägen, säger hon och fortsätter:
– Sedan var det väldigt stort när jag tog en femling på Gävle i början av februari. Jag hade en bra känsla inför den tävlingsdagen och trodde på förhand att jag kunde vinna något lopp, men fem trodde jag aldrig! Det har verkligen gått jättebra för mig i år och det är väldigt roligt.
Målet för året är redan satt och det är att slå fjolårets siffror.
– Det har varit min målsättning varje år och jag försöker hela tiden utveckla mig själv. Jag försöker både köra och rida så mycket jag bara kan och Erik låter mig åka på tävlingar så ofta det är möjligt.
Kuskstatistik
2014
Starter: 144 st: 3-13-11
Inkört: 419.750 kronor
Segerprocent: 2 %
2015
Starter: 134 st: 5-5-12
Inkört: 381.400 kronor
Segerprocent: 4 %
2016
Starter: 190 st: 19-17-13
Inkört: 976.900 kronor
Segerprocent: 10 %
2017
Starter: 299 st: 26-18-18
Inkört: 1.153.000 kronor
Segerprocent: 9 %
2018
Starter: 39 st: 8-5-3
Inkört: 324.100 kronor
Segerprocent: 21 %
Hos Lindegren har hon idag åtta passhästar och det är tävlings- och träningsbiten hon brinner mest för.
– Jag har inget jätteintresse av uppfödardelen och planen är att bli egen tränare i framtiden, men jag har inte bestämt när jag ska gå tränarkursen. Jag trivs väldigt bra där jag är idag och har många år på mig att bli egen.
Tiden som läggs både innan och efter lopp beror helt på vilka hästar hon möter.
– Jag kollar alltid igenom loppen innan, men de flesta hästarna har man koll på sedan innan. Det händer alltid mycket i loppen och det är svårt att lägga upp en taktik att slaviskt följa, men det jag brukar kolla lite extra på är startsnabbheten. Jag försöker sedan att se alla lopp i efterhand och se vad man kunnat göra annorlunda. Ofta har man en känsla av vad man gjort fel, men det är inte lika lätt att känna vad man gjort bra.
Lillasyster Lina har även hon tagit licens och vunnit fyra av 27 lopp.
– Hon har också varit i stallet hela livet och går innebandygymnasium nu. Vi brukar prata och diskutera mycket och har en väldigt bra kontakt. Själv gick jag vanligt gymnasium, men hoppade av efter två år då jag körde så mycket lopp redan då. Jag har alltid vetat att jag vill satsa på det här och jag har aldrig haft en tanke på att syssla med något annat än trav.
Nästa gång ni får se Jenny A Björk är på hemmabanan Gävle på söndag där hon rider Jan Hellstedts Lindsey Sånna och kör sin morfars B.B.S.Canyankee.