Fokustema
Fokus: Prix d'Amérique 2022
Läs senare

Pd’A: Jubileum för Power

När Power startar i Prix d'Amérique på söndag blir det ett litet jubileum för svenskt vidkommande.
Robert Berghs Power gör den 100:e starten av en svenskfödd travare i världens största löpning för äldre travare.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Power är det enda svenskfödda hoppet i Prix de Paris idag. Foto Gerard Forni
Power är det enda svenskfödda hoppet i Prix de Paris idag. Foto Gerard Forni
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Maurice Riaud körde Feu Follet X till seger det året Frances Bulwark slutade tvåa.

Första svenskfödda travaren som tävlade i Prix d’Amérique var Sören Nordins Frances Bulwark, vilken slutade oplacerad 1953. Året efter slutade Bulwark-dottern tvåa bakom Feu Follet X. Sören Nordin hade innan dess – året var 1950 – vunnit Prix d’Amérique med USA-födde Scotch Fez.

***

Första starten av en svensktränad travare i Prix d’Amérique var Harper Hanover 1939. Någon framgång blev det däremot inte för byggmästare Wilhelm Billbergs USA-import.

Karriären inleddes hos Wilhelm Billberg 1935, men sommaren 1937 såldes Peter Volo-sonen till Stall Wendel i Stockholm och sattes i träning hos Erik Larsson. Sedan bytte hästen adress till Oscar Persson och det var hos honom som idén väcktes om ett gästspel i Paris under vintermeetinget 1938-1939.

Någon resa till Paris blev det dock inte för Harper Hanovers tränare Oscar Persson. Han fick stanna hemma och istället fick Åke ”Kocken” Nilsson följa med som hästskötare. Som kusk anlitades Valentino Capovilla. Någon lycka i Prix d’Amérique hade inte Harper Hanover. Han galopperade bort sina chanser redan i starten i det lopp som De Sota vann.

Fakta

Utlandsfödda svensktränade och/eller svenskkörda hästar

År – Häst – Körsven – Tränare – Placering1939 – Harper Hanover (US) – Valentino Capovilla – Oscar Persson – 0 1950 – Scotch Fez (US) – Sören Nordin – Sören Nordin – 1 1964 – Pluvier III (FR) – Gunnar Nordin – Gunnar Nordin – 0 1966 – Pluvier III (FR) – Gunnar Nordin – Gunnar Nordin – 0 1968 – Pluvier III (FR) – Francois Brohier – Gunnar Nordin – 0 1969 – Train Bloc (FR) – Birger Widell – Birger Widell – 0 1973 – Dart Hanover (US) – Berndt Lindstedt – William Casoli – 1 1978 – Madison Avenue (US) – Uno Swed – Uno Swed – 0 1982 – Levorino (FR) – Stig Engberg – Stig Engberg – 0 1983 – Snack Bar (US) – Håkan Wallner – Håkan Wallner – 0 1984 – Snack Bar (US) – Håkan Wallner – Håkan Wallner – 0 1984 – Keystone Pursuit (US) – Ulf Nordin – Jacky Bethouart – 0 1985 – Brandy Hanover (US) – Ove Kristoffersson – Ove Kristoffersson – 0 1986 – Minou du Donjon (FR) – Olle Goop – Jean Louis Peupion – 0 1987 – Ruanito d’Arc (FR) – Ulf Nordin – Ulf Nordin – 0 1988 – Grades Singing (CA) – Olle Goop – Olle Goop – 0 1989 – Napoletano (US) – Stig H Johansson – Stig H Johansson – 5 1990 – Indus (DK) – Hans Svensson – Hans Svensson – 5 1991 – Seddouk Super (FR) – Ulf Nordin – Ulf Nordin – 0 1992 – Beseiged (US) – Lennart Forsgren – John-Erik Magnusson – 4 1993 – Kit Lobell (US) – Lutfi Kolgjini – Lutfi Kolgjini – 0 1994 – Avenir de See (FR) – Ulf Nordin – Ulf Nordin – 0 1994 – Giant Force (US) – Olle Goop – Olle Goop – 0 1995 – Giant Force (US) – Olle Goop – Olle Goop – 0 1999 – Moni Maker (US) – Jean-Michel Bazire – Jimmy Takter – 1 2000 – Fee de Billeron (FR) – Dominik Locqueneux – Anders Lindqvist – 5 2000 – Louise Laukko (SF) – Jorma Kontio – Anders Lindqvist – 0 2000 – King Europa (BE) – Torbjörn Jansson – Jacky Bethouart – 0 2000 – Edu’s Speedy (SF) – Veijo Heiskanen – Veijo Heiskanen – d 2001 – Ipson de Mormal (FR) – Ulf Nordin – Ulf Nordin – 4 2002 – Ipson de Mormal (FR) – Ulf Nordin – Ulf Nordin – 4 2002 – Not A Spacecase (SF) – Markku Vartiainen – Petri Puro – 0 2003 – Ipson de Mormal (FR) – Ulf Nordin – Ulf Nordin – 0 2003 – Scarlet Knight (US) – Stefan Melander – Stefan Melander – d 2005 – Scarlet Knight (US) – Jos Verbeeck – Stefan Melander – 0 2005 – Infant du Bossis (FR) – Jorma Kontio – Stefan Melander – 0 2006 – Scarlet Knight (US) – Björn Goop – Stefan Melander – 0 2007 – Mara Bourbon (FR) – Erik Adielsson – Jean Pierre Dubois – 0 2008 – Magnificent Rodney (FR) – Jos Verbeeck – Ulf Nordin – 0 2008 – Going Kronos (IT) – Lutfi Kolgjini – Lutfi Kolgjini – d 2009 – Magnificent Rodney (FR) – Eric Raffin – Ulf Nordin – 0 2015 – Solvato (US) – Örjan Kihlström – Catharina Denberger – 0 2015 – Tumble Dust (DK) – Jos Verbeeck – Tomas Malmqvist – d 2015 – Maven (US) – Yannick Gingras – Jimmy Takter – d 2016 – Timoko (FR) – Björn Goop – Richard Westerink – 2 2016 – Oasis Bi (IT) – Pierre Vercruysse – Stefan P Pettersson – 3 2016 – Lionel (NO) – Örjan Kihlström – Fabrice Souloy – d 2017 – Lionel (NO) – Matthieu Abrivard – Daniel Redén – 3 2017 – Treasure Kronos (IT) – Christoffer Eriksson – Jerry Riordan – 0 2017 – Oasis Bi (IT) – Johnny Takter – Stefan P Pettersson – 0 2017 – Wild Honey (US) – Daniel Olsson – Daniel Redén – 0 2017 – Propulsion* (US) – Örjan Kihlström – Daniel Redén – d4 2018 – Ringostarr Treb (IT) – Gabriele Gelormini – Jerry Riordan – 6 2018 – Wild Honey (US) – Daniel Olsson – Daniel Redén – 0 2018 – Oasis Bi (IT) – Pierre Vercruysse – Stefan P Pettersson – 0 2018 – Lionel (NO) – Göran Antonsen – Daniel Redén – d 2018 – Propulsion* (US) – Örjan Kihlström – Daniel Redén – d3 2019 – Lionel (NO) – Göran Antonsen – Daniel Redén – 0 2019 – Propulsion* (US) – Örjan Kihlström – Daniel Redén – d5 2020 – Face Time Bourbon (FR) – Björn Goop – Sébastien Guarato – 1 2020 – Milligan's School (US) – Anthony Barrier – Stefan Melander – 0 2020 – Ringostarr Treb (IT) – Jean-Philippe Monclin – Jerry Riordan – d 2020 – Propulsion* (US) – Örjan Kihlström – Daniel Redén – d0 2021 – Face Time Bourbon (FR) – Björn Goop – Sébastien Guarato – 1 2022 – Zacon Gio (IT) – Björn Goop – Jean-Michel Bazire – 0Fotnot: *Propulsion har fråndömts sina placeringar på grund av nervsnittning.
Expandera

***

Fem gånger har svenskfödda travare segrat i Prix d’Amérique: Queen L. (Stig H Johansson) 1993, Ina Scot (Helen A Johansson/Kjell P Dahlström) 1995, Gigant Neo (Stefan Melander) 2006, Maharajah (Örjan Kihlström/Stefan Hultman) 2014 och Readly Express (Björn Goop/Timo Nurmos) 2018.

Readly Express är den senaste svenskfödda vinnaren i Prix d’Amérique. Foto: Mia Törnberg/Sulkysport

Ytterligare fem hästar med svensk tvåbent inblandning har vunnit Prix d’Amérique. USA-födda trion Scotch Fez (Sören Nordin) 1950, Dart Hanover (Berndt Lindstedt) 1973, Moni Maker (Jimmy Takter) 1999 och Face Time Bourbon (Björn Goop) 2020 och 2021.

***

Uppfödare till de svenskfödda vinnarna i Prix d’Amérique är Tore Larsson, Stockholm (Queen L.), Carl Henrik Brandel, Tranås (Ina Scot), Nils-Erik Ohlsson, Cecilia & Mats Olsson (Gigant Neo), Menhammar Stuteri, Ekerö (Maharajah) och Olle Carlsson Ekonomi AB & AB Lavec (Readly Express)…

Ina Scot, Helen A Johansson och delägaren Kjell P Dahlström. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

…och ägarna till vinnarna är Tore Larsson, Stockholm (Queen L.), Ina-Q AB & Kjell P Dahlström AB (Ina Scot), Stefan Melander HB med flera (Gigant Neo), Travkompaniets Stall AB (Maharajah) och Bro Byggnads AB, Stockholm (Readly Express).

***

102 år är det sedan den första upplagan av Prix d’Amérique kördes, men något jubileum handlar det inte om eftersom loppet bytte namn åren 1942, 1943 och 1944 till Grand Prix d’Hiver.

När namnet Prix d’Amérique väcktes till liv igen 1945 avgjordes loppet på Paris-banan Enghien. Ytterligare två upplagor hölls på Enghien innan skådeplatsen blev Vincennes igen. Sedan 1948 har loppet körts på Paris huvudstadsbana.

Första vinnaren av Pd’A: Pro Patria.

Första upplagan av Prix d’Amérique 1920 vanns av Jean Cabrol-tränade Pro Patria med Théo Monsieur i sulkyn på 1.31,4. Året efter vann också Bemecourt-sonen och då sänkte han rekordet till 1.28,0.

***

4segrar ståtar Ourasi med. Uranie, Roquepine och Bellino II har tre triumfer vardera. På söndag skulle Face Time Bourbon jaga sin tredje raka seger i Prix d’Amérique, men han tvingades lämna återbud i tisdags på grund av hovproblem.

Face Time Bourbon och Björn Goop vid segern i Prix d’Amérique. Foto Gerard Forni

***

5vinnare har burit Henri Levesques färger. Därefter följer Orsi Mangelli (4), Maurice Macheret (4), Raoul Ostheimer (4), Freddy Vanackère (3) och Hervé Céran-Maillard (3).

***

1946 är det enda året som Prix d’Amérique haft ”testlopp”. Dessa kördes den 20 januari och finalen den 3 februari. Testloppen vanns av Ovidius Naso och Quick Williams på 1.24,3 respektive 1.23,7, medan den förstnämnde tog hem finalen på 1.26,6/2.800 meter, medan Quick Williams slutade sjua.

***

5hästar har deltagit sex gånger i Prix d´Amérique. Amazone B, Passeport, Pharaon, Tony M och Une de Mai.

Självaste Salvador Dali lånade Einar Anderssons bild på Une de Mai 1972 och gjorde en litografi av bilden. Senaste gången litografin låg ute till försäljning på artsy.net var prislappen 7.600 euro. Une de Mai lyckades aldrig vinna Prix d’Amérique, men hade en snygg serie: 2-0-3-0-4-4.

Einar Anderssons bild av Une de Mai som Salvador Dali ”lånade”.

15 hästar har startat fem gånger i Prix d´Amérique. Fakir du Vivier, General du Pommeau, Hazleton, Ideal du Gazeau, Jag de Bellouet, Mon Tourbillon, Oscar R.L, Ouistiti, Ourasi, Ready Cash, Scotch Thistle, Tilly, Timoko, Tornese och Uranie.

Fyra svenskfödda hästar har gjort fyra starter i Prix d´Amérique: Gigant Neo, Maharajah, Queen L. och Super Light. De tre förstnämnda lyckades dessutom vinna Prix d’Amérique, medan Super Light slutade fyra som bäst.

Etta, tvåa, trea och sexa var Gigant Neos facit i Prix d’Amérique och vinsten kom 2006. Foto: stalltz.se
Fakta

Svenskfödda hästar i Prix d’Amérique:

År – Namn (far) – Resultat – Körsven/tränare1953 – Frances Bulwark (e. Bulwark) – 0 – Sören Nordin/Sören Nordin 1954 – Frances Bulwark (e. Bulwark) – 2 – Sören Nordin/Sören Nordin 1955 – Frances Bulwark (e. Bulwark) – 5 – Sören Nordin/Sören Nordin 1956 – Gay Noon (e. Big Noon) – 0 – Gunnar Nordin/Gunnar Nordin 1956 – Tampiko (e. Peter Rutherford) – 0 – Gösta Nordin/Gösta Nordin 1957 – Tampiko (e. Peter Rutherford) – 4 – Gösta Nordin/Gösta Nordin 1958 – Smaragd (e. Locomotive) – 0 – Sören Nordin/Sören Nordin 1959 – Earl Bulwark (e. Bulwark) – 0 – Birger Widell/Uno Swed 1967 – Gavin (e. Gay Noon) – 0 – Birger Bengtsson/Birger Bengtsson 1973 – Lyon (e. Go) – 0 – 1973 – Olle Elfstrand/Olle Elfstrand 1974 – Desert Air (e. Scotch Victor) – 0 – Sören Nordin/Sören Nordin 1979 – Charme Asserdal (e. Train Bloc) – 0 – Heikki Korpi/Heikki Korpi 1979 – Grande Frances (e. Frances Nibs) – 0 – Ulf Thoresen/Bengt Arvidsson 1980 – Grande Frances (e. Frances Nibs) – 0 – Ulf Thoresen/Bengt Arvidsson 1981 – Mustard (e. Tibur) – 0 – Jan Nordin/Sören Nordin 1983 – Al Joe (e. Shatter Way) – 0 – Berth Johansson/Berth Johansson 1984 – Lass Quick (e. Quick Pay) – 0 – Olle Goop/Jean-Louis Peupion 1988 – Mack the Knife (e. Pershing) – 3 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1988 – Utah Bulwark (e. Utah IX) – 0 – Sven Berggren/Ivo Malmgren 1990 – Piper Cub (e. Tibur)) – 4 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1991 – Piper Cub (e. Tibur) – 4 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1992 – Queen L. (e. Crowntron) – 3 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1992 – The Big Apple (e. Zoot Suit) – 0 – Berndt Lindstedt/Stig H Johansson 1992 – Atas Fighter L. (e. Quick Pay) – 0 – Torbjörn Jansson/Torbjörn Jansson 1992 – Piper Cub (e. Tibur) – d – Stig Engberg/Stig H Johansson 1993 – Queen L. (e. Crowntron) – 1 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1994 – Queen L. (e. Crowntron) – 3 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1994 – Lucky Tilly (e. Chambon P.) – 0 – Torbjörn Jansson/Jacky Bethouart 1995 – Ina Scot (e. Allen Hanover) – 1 – Helen A Johansson/Kjell P Dahlström 1995 – Queen L. (e. Crowntron) – 0 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1996 – Ina Scot (e. Allen Hanover) – 4 – Helen A Johansson/Kjell P Dahlström 1996 – Activity (e. Active Bowler) – d – Anders Lindqvist 1997 – Storstadsbusen (e. Ata Star L.) – 0 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1997 – Huxtable Hornline (e. Sherwood)– 0 – Anders Lindqvist/Anders Lindqvist 1997 – His Majesty (e. Ideal du Gazeau) – 0 – Torbjörn Jansson/Annelie Henriksson 1997 – Lovely Godiva (e. Ideal du Gazeau) – d – Per-Olof Pettersson/Per-Olof Pettersson 1997 – Activity (e. Active Bowler) – d – Jean-Michel Bazire/Bengt Hansson 1998 – Zoogin (e. Zoot Suit) – 5 – Åke Svanstedt/Åke Svanstedt 1998 – Lovely Godiva (e. Ideal du Gazeau) – 0 – Per-Olof Pettersson/Per-Olof Pettersson 1998 – Paparazzy (e. Quito de Talonay) – 0 – Gilbert Martens/Gilbert Martens 1998 – Storstadsbusen (e. (e. Ata Star L.) – 0 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 1998 – Huxtable Hornline (e. Sherwood) – d – Anders Lindqvist /Anders Lindqvist 1999 – Lovely Godiva (e. Ideal du Gazeau) – 2 – Per-Olof Pettersson/Per-Olof Pettersson 1999 – Mr Quickstep (e. Mr Drew) – 0 – Ulf Nordin/Ulf Nordin 1999 – David Ceda (e. Dansör Tilly) – 0 – Philippe Bekaert/Anders Lindqvist 1999 – Remington Crown (e. Lord of All) – d – Jos Verbeeck/Jan Kruithof 2000 – Remington Crown (e. Lord of All) – 4 – Jos Verbeeck/Jan Kruithof 2000 – Fridhems Ambra (e. Pale Amber) – 0 – Stefan Söderkvist/Ove Ousbäck 2000 – Krossed Out (e. Super Arnie) – 0 – Stig H Johansson/Stig H Johansson 2001 – Igor Brick (e. Super Arnie) – 5 – Örjan Kihlström/Stefan Melander 2001 – Remington Crown (e. Lord of All) – d – Jos Verbeeck/Jan Kruithof 2002 – Com Hector (e. Pythagoras) – 0 – Dominik Locqueneux/Catarina Lundström 2002 – Jackhammer (e. Demilo Hanover – Cullti) – 0 – Wim Paal/Ulf Nordin 2003 – Gigant Neo (e. Super Arnie) – 3 – Jean-Michel Bazire/Stefan Melander 2003 – Energetic (e. Flying Irishman) – 5 – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2003 – Hilda Zonett (e. Spotlite Lobell) – 0 – Robert Bergh/Robert Bergh 2003 – Revenue (e. Reve d’Udon) – 0 – Lutfi Kolgjini/Lutfi Kolgjini 2003 – Com Hector (e. Pythagoras) – 0 – Catarina Lundström/Catarina Lundström 2003 – Jackhammer (e. Demilo Hanover) – 0 – Wim Paal/Ulf Nordin 2004 – Naglo (e. Coktail Jet) – 4 – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2004 – Gigant Neo (e. Super Arnie) – 6 – Jean-Michel Bazire/Stefan Melander 2004 – Malabar Circle Ås (e. Malabar Man) – 0 – Torbjörn Jansson/Svante Båth 2004 – Energetic (e. Flying Irishman) – 0 – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2004 – Royal Gull (e. Alf Palema) – 0 – Pierre Levesque/Hennie Grift 2004 – Hilda Zonett (e. Spotlite Lobell) – 0 – Robert Bergh/Robert Bergh 2005 – Gigant Neo (e. Super Arnie) – 2 – Jean-Michel Bazire/Stefan Melander 2005 – Hilda Zonett (e. Spotlite Lobell) – 4 – Robert Bergh/Robert Bergh 2005 – Super Light (e. Super Arnie) – 6 – Jörgen Westholm/Jörgen Westholm 2005 – Naglo (e. Coktail Jet) – 0 – Örjan Kihlström/Stefan Melander 2005 – Energetic (e. Flying Irishman) – 0 – Pierre Vercruysse/Örjan Kihlström 2006 – Gigant Neo (e. Super Arnie) – 1 – Dominik Locqueneux/Stefan Melander 2006 – Super Light (e. Super Arnie) – 4 – Jörgen Westholm/Jörgen Westholm 2006 – Naglo (e. Coktail Jet) – 6 – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2006 – Malabar Circle Ås (e. Malabar Man) – 0 – Andrea Guzzinati/Svante Båth 2007 – Super Light (e. Super Arnie) – 6 – Jörgen Westholm/Jörgen Westholm 2007 – Malabar Circle Ås (e. Malabar Man) – 0 – Enrico Bellei/Hennie Grift 2007 – Conny Nobell (e. Pearsall Hanover) – d – Björn Goop/Olle Goop 2008 – Opal Viking (e. Turnpike Taylor) – 2 – Jorma Kontio/Nils Enqvist 2008 – Super Light (e. Super Arnie) – 0 – Jörgen Westholm/Jörgen Westholm 2009 – Opal Viking (e. Turnpike Taylor) – 5 – Jorma Kontio/Nils Enqvist 2009 – Triton Sund (e. Viking Kronos) – d – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2010 – Opal Viking (e. Turnpike Taylor) – 0 – Jorma Kontio/Nils Enqvist 2011 – Maharajah (e. Viking Kronos) – 2 – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2012 – Maharajah (e. Viking Kronos) – 4 – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2012 – Noras Bean (e. Super Arnie) – 0 – Stefan Söderkvist/Ulf Stenströmer 2012 – Iceland (e. Scarlet Knight) – 0 – Björn Goop/Stefan Melander 2013 – Raja Mirchi (e. Viking Kronos) – 0 – Lutfi Kolgjini/Lutfi Kolgjini 2013 – Maharajah (e. Viking Kronos) – 0 – Örjan Kihlström/Stefan Melander 2013 – Noras Bean (e. Super Arnie) – 0 – Stefan Söderkvist/Ulf Stenströmer 2013 – Quarcio du Chene (e. Capriccio) – 0 – Björn Goop/Björn Goop 2014 – Maharajah (e. Viking Kronos) – 1 – Örjan Kihlström/Stefan Hultman 2014 – Yarrah Boko (e. Coktail Jet) – 3 – Pierre Vercruysse/Trond Andersen 2015 – Mosaique Face (e. Classic Photo) – 0 – Lutfi Kolgjini/Lutfi Kolgjini 2015 – Kadett C.D. (e. Scarlet Knight) – d – Robert Bergh/Robert Bergh 2016 – Mosaique Face (e. Classic Photo) – 0 – Lutfi Kolgjini/Lutfi Kolgjini 2017 – Call Me Keeper (e. Pine Chip) – 6 – Pierre Vercruysse/Daniel Redén 2018 – Readly Express (e. Ready Cash) – 1 – Björn Goop/Timo Nurmos 2019 – Readly Express (e. Ready Cash) – 3 – Björn Goop/Timo Nurmos 2021 – Power (e. Googoo Gaagaa) – 0 – Robert Bergh/Robert Bergh 2022 – Power (e. Googoo Gaagaa) – 0 – Robert Bergh/Robert Bergh
Expandera

***

1.10,8 över distansen 2.700 meter är löpningsrekordet och den tiden travade Face Time Bourbon ifjol när han tog sin andra raka seger i Prix d’Amérique för Björn Goop.

***

Jean-René Gougeon.

5tränarsegrar har Alexander Finn, amatören Henri Levesque och Jean-René Gougeon. Charlie Mills kom upp i fyra triumfer.

Åtta kuskvinster har Jean-René Gougeon, följd av Alexander Finn (5), Franck Nivard (4) Jos Verbeeck (4) och Jean-Michel Bazire (4).

Björn Goop är bäst av svenska körsvenner med tre segrar; Readly Express och Face Time Bourbon (två gånger).

***

24 ston har vunnit Prix d´Amérique. Först ut var Uranie 1926 senast Belina Josselyn 2019. Innan henne toppade Jimmy Takters Moni Maker 1999.

Belina Josselyn och Jean Michel Bazire vinner Prix d’Amérique 2019, före Looking Superb och Readly Express. Foto Mia Törnberg

Sju gånger har det blivit dubbelseger för ston. 1930 (Amazone B/Uranie), 1956 (Gelinotte/Hortansia VII), 1962 (Newstar/Masina), 1965 (Ozo/Elaine Rodney), 1966 (Roquepine/Elma), 1995 (Ina Scot/Vourasie), 1999 (Moni Maker/Lovely Godiva).

Etta, tvåa och femma är det bästa storesultatet i Prix d’Amérique under ett och samma år. 1930 vann Amazone B före Uranie och femma slutade Capucine X.

Åtta ston startade i Prix d’Amérique 2011 och det är rekord för loppet. Lana del Rio, Nouba du Saptel, Nuit Torride, Oasis Gede, Olga du Biwetz, Premiere Steed, Private Love och Quarla. Bara en av dessa lyckades tjäna pengar; Olga du Biwetz slutade trea. Åren 1922, 1923 och 1925 fanns inga ston alls med på startlinjen i Prix d’Amérique.

***

En häst har blivit diskad etta för doping. Jag de Bellouet fråntogs segern 2006 och Stefan Melanders Gigant Neo flyttades upp som etta.

***

30:e raka segern tog Tenor de Baune sedan debuten när han vann Prix d´Amérique 1991.

***

Elva hästar har vunnit Criterium des 5 ans & Prix d´Amérique. Fortunato II (1955) var först ut, och senast att klara av dubbeln var Face Time Bourbon 2020.

***

5 vinnare har Ready Cash lämnat i Prix d’Amérique och det är han bäst på. Dubbla segrar för både Bold Eagle och Face Time Bourbon plus vinst för Readly Express är resultatet så här långt. Nämnas kan också att Ready Cash vann loppet två gånger för egen hand.

Ready Cash vann Prix d’Amérique två gånger och har lämnat fem vinnare av samma löpning. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Greyhound är tvåa med fyra och samtliga togs av sonen Ourasi. Därefter följer Atus II (Roquepine), Boum III (Bellino II), Intermede (Uranie) och Passeport (Amazone B och Nebuleuse V) med tre segrar vardera.

En avelshingst har lämnat tre olika vinnande avkommor av Prix d’Amérique: Ready Cash (Bold Eagle 2016, 2017, Readly Express 2018 och Face Time Bourbon 2020, 2021).

Tre fäder har lämnat två olika vinnande avkommor. Passeport (Amazone B 1930, 1933 och Nebuleuse V 1943), Kerjacques (Toscan 1970 och Eleazar 1980) och Love You (Royal Dream 2013 och Belina Josselyn 2019).

Passeport och Alexander FInn, som tog fem tränarsegrar i Prix d’Amérique.

 

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Nordströms nysatsning ”Kommer att bli perfekt”

Jägersrotränaren Per Nordström har det väl förspänt inför Svensk Uppfödningslöpning på lördag då stallet kvalade in en kvartett.
Vi har förstås gått igenom det, och även den nya gården, comebacken för Önas Prince samt lite annat smått och gott.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

1991 gick flyttlasset från Boden i norr till Jägersro i Malmö för den då 25-årige Per Nordström som hade kvalat in Top Love (e. Quick Pay) i Svensk Uppfödningslöpning.

– Tanken var att stanna ett tag, men jag trivdes så bra att jag blev kvar. Om jag saknar Boden? Tja, det är klart. Att åka en sväng med snöskotern eller åka skidor utför i backarna är aldrig fel. Jag var faktiskt ganska duktig när jag var 15-16 år och tävlade i SM, berättar den nu 57-årige norrlänningen som håller till på gården i Sjöbo där han huserat sedan 2017 tillsammans med sin fru Emma.

På träningslistan finns i dagsläget 77 hästar.

Köpt grannens gård

På den nuvarande gården finns allt som Nordström önskat och byggt efter eget huvud i form av en 1200-meters rundbana, en motionsslinga på drygt 1,7 kilometer samt en rakbana med djupsand.

För några år sedan köpte Per Nordström en ny gård och byggde nya träningsbanor. Nu har han äåven köpt granngården. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Men anläggningen kommer att bli ännu större till nästa år. Anledningen är att paret Nordström köpt grannens gård på 30 hektar för att utveckla rörelsen ytterligare.

– Köpet genomförs efter nyår, men säljarna kommer bo kvar där ett halvår så de hinner flytta till ett nytt ställe. Det jag kan börja med är att bygga hagar och lösdrifter, upplyser Nordström och fortsätter:

– Går allt i lås har vi planer på att ha en invigningsfest i samband med Hugo Åbergs-kvällen i slutet av juli.

Det innebär att ni kommer att utöka verksamheten?

– Det är tanken och målsättningen är att vi ska ha runt 100 hästar i träning. Vi märker att ägarna vill komma igång tidigt att tävla med sina hästar och intresset ökar för varje år i takt med våra framgångar på unghästsidan.

Hur är känslan inför den här satsningen?

– Det kommer att bli perfekt. Just nu har vi våra 28 ettåringar utspridda hos Roger Malmqvist, Jörgen Lorentzen och Thomas Dalborg. Nu får istället alla samlade på ett ställe och det blir en avsevärd förbättring och vi är därför också på jakt efter personal.

Fakta

Nordströms vinnare

2012 Denim Boko (e. Chocolatier) 1.12,9

2019 Revelation (e. Readly Express) 1.13,4

2020 Isly Mist Sisu (e. Bear Summit) 1.14,3

Jagar fjärde triumfen

På lördag jagar Per Nordström andra saker. Han har nämligen chansen att ta fjärde triumfen i Svensk Uppfödningslöpning med 800.000 kronor till vinnaren. Och chansen får bedömas som god på förhand då en kvartett från stall Nordström finns med bakom startbilen.

– Vi har med en tredjedel av finalisterna och det är ett tecken på att vi gör något rätt. Om vi skulle vinna för fjärde gången? Det skulle vara jättestort, förstås.

Lutfi Kolgjini har rekordet med sju inteckningar som tränare.

– Mycket imponerande. Men vi siktar på att slå det rekordet, kommenterar 57-åringen, som var avstängd när uttagningsloppen kördes.

–  Det var frustrerande, för jag gillar inte att stå vid sidan om utan känner mig betydligt lugnare då jag sitter i vagnen och kan påverka utgången. Men kuskarna vi anlitade skötte sig bra och vi kvalade in fyra av fem startande till tvååringarnas största lopp.

Eyeofthetiger vinner försöket i Uppfödningslöpningen på svenskt rekord för Stefan Persson. Foto: Mikael Rosenquist/MiRo Media

Hur har du resonerat kring valet av kuskar till finalisterna?

– Jag för naturligtvis en dialog med ägarna, men det yttersta ansvaret ligger på mig. Thomas Uhrberg är i Polen och jagar vildsvin och ersätts av Stefan Persson bakom Agarita. Michael Nymczik kvalade in Ghirardelli till finalen men istället för att bara åka upp och köra en häst kom vi överens om att hitta en ny kusk. Och det blir uppfödaren Jörgen Sjunnesson som får förtroendet. Skulle Johan Untersteiner kvala in Nightlife In skulle han också få köra i finalen och så blev det. För egen del tar jag hand om favoriten Eyeofthetiger, säger Per och lämnar följande information om stallets kvartett i V75-4.

3 Eyeofthetiger (e. Django Riff) fick ett tufft kval via fjärdespår till spets efter 1.10,2/f.500 och 1.11,8/f.1000, men hade trots det mod och kraft att glida undan till seger på 1.12/1.640 meter auto i början av november. Prestationen var femstjärnig, men den här stora hästen (171 cm) imponerade stort. Han klarade den urblåsaren på bästa sätt och kändes fantastiskt fin i måndagsjobbet. Jag måste tro på en bra segerchans. 

Nightlife In och Per Nordström. Foto Gunilla König/Stalltz.se

6 Nightlife In (e. Day or Night In) hade hög temperatur efter starten i Svampen och missade lite. Är snabb ut och gick i spets i försöket, men fick ge sig knappt sista biten. Med lopp i kroppen har han gått framåt och det är en cool och flegmatisk individ som kan sluta långt fram.

8 Agarita (e. Tactical Landing) satt i fjärde inner i kvalet och hängde med till max. Hon utvecklas för varje start och sprungit fortare och fortare. Hon är snabb och travsäker, men från det här läget jagar hon främst fina pengar. Hon kommer att gå i jänkarvagn.

12 Ghirardelli (e. Googoo Gaagaa) satt i tredje ytter och tog finalplatsen i sista steget. Hon fick det sämsta utgångsläget och kommer att smyga härifrån. Hon lär göra en bra prestation som kan landa i pengar.

Du hjälper även till som gästkusk i V75-2 bakom 5 Peak of Glory (e. Muscle Mass)som tränas av Elke Frinta. Vad kan du berätta om henne i det här försöket till Diamantstoet?

–  Hon galopperade i comebacken i Halmstad, men gick bra efteråt och visade bra form. Hon fick ett snävt femtespår och risken är stor att det blir en tappstart. Vi får sikta in oss på att få med oss fina pengar i första hand.

Stjärnan mot comeback

En som det varit tyst om i några månader är stallets stjärna Önas Prince (e. Chocolatier). Men nu är sjuåringen, med knappt 14 miljoner kronor på kontot anmäld till Halmstad den 2 december.

– Han har knallat 1.14 full väg i jobb och han kommer att få ett dåligt spår då det handlar om en spårtrappa (spår efter prissumma). Han känns i bra slag och det ska förstås bli spännande. Fungerar han som vi hoppas har han ett lopp på Åby den 14 december som ligger bra i tiden.

Önas Prince och Per Nordström. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Vad är det som stoppat upp honom?

– Han fick en infektion i sitt opererade knä inför förberedelserna till Åby World Grand Prix och det svullnade upp rejält. Han blev akut dålig och var nära att stryka med. Men vi fick hjälp med behandlingen och nu är han på gång igen. Det är en hårding som har mycket ogjort på tävlingsbanorna.

När intervjun görs har Per precis landat i Stockholm med planet från Malmö. Förutom V86-tävlingar på kvällen är det även möte med travtränarna på Solvalla där även representanter från Svensk Travsport finns med.

– Det finns mycket som behöver förbättras inom travsporten, inte minst prispengarna som släpat efter jämfört med kostnaderna under många år. Vi får se om vi kommer fram till något.

Per Nordström. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Något mer att tillägga innan vi stänger butiken?

– Jag har en fin kull med 42 ettåringar inför nästa år och de ser snäppet bättre ut än de som tävlat i år. Det kan bli riktigt roligt, hälsar en sansad men samtidigt optimistisk Per Nordström.

Bäva månde konkurrenterna under 2025.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Karhulahti har hittat hem ”Det känns underbart”

Solvallatränaren Ville Karhulahti har 20 hästar på träningslistan. Två av dem startar i Breeders Crown-finalerna på Eskilstuna på lördag.
– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare, säger Ville.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare och det ska bli spännande att se hur långt de räcker på lördag i den tuffa konkurrensen. Båda ser i alla fall ut att hålla toppform, hälsar Ville Karhulahti, som inte har några planer på att lämna Sverige för moderlandet Finland.

– Nej, vi trivs mycket bra i Sverige. Och att komma tillbaka till Solvalla känns underbart.

43-årige Ville Karhulahti blev känd i Sverige då han jobbade för Halmstadtränaren Kari Lähdekorpi (2001-06), som firade stora triumfer med storloppssegrar och inom V75. Där stannade Ville i fem år. Lika lång tid blev vistelsen hos ikonen Stig H Johansson (2013-18) där han tog över rollen som försteman efter Reijo Liljendahl. 

– Två enorma hästkarlar som jag lärde mig mycket av, säger Ville, som även hunnit med att arbeta för Rainer Björkroth, Petri Salmela, Jori Turja, Anette Lorentzon samt varit privattränare i Finland åt Einari Vidgen.

Ville Karhulahti-tränade Heartbeat Julie tillsammans med Ulf Ohlsson. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Som lärling har Ville många segrar på sin meritlistan och en av de största är triumfen i Trav- och Galopprondens Guldklocka, vilket skedde 2015.

Proffslicensen plockades ut 2019 och efter ett år som Solvallatränare flyttade Ville över verksamheten till Axevalla och Bjertorp, där han stannade i fem år.

– Vi kämpade på och körde bland annat in unghästar åt Reijo Liljendahl, förklarar finländaren, som den 1 augusti valde att flytta hem till Solvalla.

Fricks gamla gård

Ny hemvisit för Ville och hans 20 hästar blir på Östuna gård där förre Solvallaprofilen Jim Fricks en gång huserade.

– Det känns bra att vara tillbaka på Solvalla då jag trivdes bra här under förra perioden. Och på gården finns allt man kan önska sig i träningsväg i form av rundbana, rakbana, sandbana, skogsvägar samt en backe, berättar Ville, som bor i Knivsta tillsammans med sin sambo Jonna Roos bara 40 minuters bilväg från hemmabanan.

Har du hunnit med någon semester i allt flyttbestyr?

– Nej. Jag har inte haft någon riktig semester på 13 år. Det närmaste jag kommer var två veckor i Wången i samband med tränarutbildningen.

En nisch i din verksamhet har varit att köra in unghästar åt andra tränare. Kommer du att fortsätta med det även framöver?

– Nej, inte nu längre. Jag har fem ettåringar och tio tvååringar som jag ska träna efter min modell. Det ser spännande ut och många av dem är bra stammade. Tvååringarna är lite försenade på grund av flytten i somras, men jag kommer att kvala några inom kort och räknar med att starta dem i början av nästa år, upplyser Ville.

Spännande nyförvärv

Ett spännande nyförvärv anlände till stallet i förra veckan och det är fyraårige Nagambie Boko (e. Southwind Frank) som på fem starter tagit tre vinster och sprungit in 176.500 kronor för sin förre tränare Timo Nurmos.

– Han råkade ut för en hovbensfraktur och har varit konvalescent hos Caroline Holm ett tag. Det rör sig om en fin travare som har lite pengar på sig och jag räknar med att starta honom i början av nästa år.

Stallets reklamhäst de senaste åren har varit det slitstarka stoet Heartbeat Julie (e. Django Riff) som nyligen passerade en miljon kronor på kontot och tagit 13 segrar på 50 starter och verkligen visat prima takter.

– En V75-vinnare och det blev en milstolpe när hon klev över miljonen insprunget och extra kul för mig som äger halva hästen. Nu har hon fått en pausat även blivit behandlad, men fungerar allt som det ska räknar vi med att starta henne i december. Hon är väldigt stark och oöm med bra psyke och fungerar även med brodd i skorna även om hon är bäst barfota.

Sju finalister i Breeders´Crown

På lördag riktas travblickarna mot Eskilstuna som arrangerar Breeders´Crown-finalerna för både tre-och fyraåringarna som är kulmen på årets säsong.

– Faktum är att sju av BC-finalisterna har vi kört in och det är något vi är stolta över, meddelar Ville, som har två egentränade i finalerna.

Currency Artist och Ville Karhulahti var först ut av treåringarna med att vinna 2024. På lördag väntar finalen i Breeders´Crown på Eskilstuna. Foto Adam Ström/stalltz.se

V75-2: 8) Currency Artist (e. Royalty for Life) har varit i Villes träning under hela karriären.

– En jättefin häst som gjorde ett lopp som tvååring och vann i årsdebuten på Solvalla i våras Han har utvecklats och blivit snabbare i benen.

Du har kört honom i alla starter utom i BC-semin då Magnus A Djuse körde och i finalen blir det Ulf Ohlsson. Varför?

– Jag äger halva hästen och petade mig själv. Skämt åsido. Jag kör helt enkelt för lite lopp nuförtiden och därför kändes det bra att använda landets toppkuskar då de var lediga och jag har inga problem att stå vid sidan om och titta på då jag inte blir nervös.

Vad säger du om BC-semin då han från fjärde ytter avancerade först i tredjespår under slutvarvet och gick sista varvet efter 12,2 och slutade fyra bakom Kriterievinnaren Bullet the BlueSky (e. Realdy Express)?

– Han gjorde ett otroligt bra lopp och Magnus A, som körde, trodde han haft segerchans om han hade fått lite draghjälp. Jag är väldigt nöjd med formkurvan som pekar rakt uppåt. Läget är som det är bakom bilen men han är startsnabb och lättplacerad, så kan Uffe (Ulf Ohlsson) hitta ned i banan så kan han plocka lite pengar.

Några utrustningsändringar?

– Det blir jänkarvagn och barfota som senast. Jag hade can´t see back-huvudlag för första gången senast och feelingen är att det blir så igen.

Eclipse As. Foto Adam Ström/Stalltz.se

Villes andra bidrag är i V75-7: 1) Eclipse As (e. Nuncio) , som han tränade upp som ett-och tvååring innan han hamnade hos Reijo Liljendahl och återkom till stallet då Liljendahl flyttade till USA i slutet av juli.

– Han gjorde ett kanonlopp som tvåa i BC-semin då han gick i dödens i hårt tempo och höll strålande bakom Kuiper (e. Face Tme Bourbon).

Du fick välja mellan spår ett eller sex och valde det förstnämnda. Hur tänkte du?

– När spår ett var ledigt var det inget att tveka på, även om innerspår i Eskilstuna kan vara lite besvärligt.  Han har lärt sig öppna hyggligt och Uffe får sända iväg honom så gott det går. Han lär ju få en fina resa och han går alltid till mål. Han var fin i måndagsjobbet och får ses som en outsider.

Några ändringar i utrustningen?

– Nej. Det blir maxat med barfota runt om, jänkarvagn och blinkers. 

Avslutningsvis. Framtiden för stall Ville Karhulahti?

– Jag tycker den ser ljus ut. Vi har ett bra material att jobba med och den 1 november anställde vi en hästskötare då vi fyllt på i stallet och kommer ha 24 hästar i träning framöver, slutar Ville Karhulahti förhoppningsfullt

Två hästar i Breeders´Crown-finalerna är tecken på att stallets idoga arbete pekar åt rätt håll.

Fokustema
Fokus: Historia
Läs senare

Galopp-VM gav travets Breeders Crown

Upplägget var hämtat från USA och var inget som skulle få en plats i svenskt travsport, enligt travförbundet 1985.
Sex år senare gjorde ändå Breeders Crown entré.
Ett nytt storlopp var fött.
Av
Claes Freidenvall
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Breeders Crown är ett amerikanskt påfund. Galoppen (Breeders’ Cup) var först ut 1984 och senare samma år var det sulkysportens tur att ta rygg. I Sverige tog det ytterligare några år innan centralbyråkratins kvarnar hade malt klart. 

Idén till Breeders’ Cup i USA kläcktes vid en lunch i samband med Kentucky Derby 1982 av John R. Gaines (1928-2005) som ville skapa ett slags mästerskap i slutet av året för nordamerikanska galoppörer, men också locka topphästar från andra delar av jordklotet till Nordamerika.  

Mannen bakom Breeders Crown: John R Gaines.

John R. Gaines tankar väckte från början motstånd, men med stort stöd av den legendariske fullblodstränaren John Nerud lyckades de göra verklighet av Breeders’ Cup. 

Prissumman skulle finansieras genom nomineringsavgiter som betalades av hingstägarna. En årlig avgift för avelshingsten (fölavgift) plus ett tilläggsbelopp om hingsten fick fler än 50 föl under angivet år. En engångsavgift skulle också uppfödaren stå för om det resulterade i ett föl. 

John R. Gaines kom från en trav- och galoppfamilj, men valde senare bort travet när han tog över Gainesway Farm från sin farfar Thomas och far Clarence 1962. Året efter köpte han sitt första fullblod.

Åter tillbaka till travet… John R. Gaines var arkitekten bakom syndikeringen av 1948 års Hambletonian-vinnare Demon Hanover. Hela 500.000 dollar syndikerades Dean Hanover-sonen för efter avslutad karriär ($187.344) i oktober 1957, vilket var det högsta belopp vid den tidpunkten för en travare i världen. 

Gaines födde också upp Hambletonian-vinnaren Kerry Way (1966) och delägde 1967 års Hambletonian-etta Speedy Streak.

Classical Way vid segern i VM-loppet 1980. Foto Stalltz.se

Det kan också nämnas att John R. Gaines var uppfödare till Classical Way, världsrekordhållare, vinnare av International Trot (VM), Kentucky Futurity och Prix de France. Classical Way kom senare i svensk ägo. 

Mantorps dåvarande ordförande och framlidne Arne Eriksson (pappa till Per) var den svensk som först av alla som såg möjligheterna med Breeders Crown i Sverige, men också för att placera Mantorp på travkartan. En formell ansökan lämnades in till STC med detaljerade förslag om utformingen av Breeders Crown. 

Redan 1985 började det diskuteras Breeders Crown i svensk travsport. Huvudlinjerna var att försöka hitta en ny form av finansieringskälla (läs hingstägarna), men också förlänga säsongen och ge hästar möjligheter till nya inkomster. 
Avelsföreningen tog upp Breeders Crown på sitt årsmöte 1984 och beslutade att arbeta vidare med frågan. Kort efteråt presenterade snabbfotade Håkan ”Lillis” Olsson ett förslag för STC med två finaler för treåringarna, uppdelade på ston och hingstar/valacker med höga prissummor.

Håkan ”Lillis” Olsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

En utredning tillsattes av travförbundet, men styrelsen i dåvarande STC fann i sin politiska utvärdering, att man inte skulle satsa på treåringarna och angav följande skäl: 
”Även om denna löpning förläggs i slutet av året så är treåringssäsongen ändå så mättad att ytterligare löpningar med höga prissummor ej gynnar den samlade svenska travsporten.”

Den ”svenska modellen” gällande äldre travare skulle försvaras till varje pris och styrelsen såg hellre att Breeders Crown skulle decentraliseras till ett antal banor samt att prissummorna per löpning sätts så att loppen skulle bli en färgklick i vardagslunken.

Den definitiva spiken i kistan för Breeders Crown slogs vid ett STC- och BAS-möte i mitten av april 1985. 

Men nya tider skulle komma…

Sex år senare kördes de första Breeders Crown-finalerna på Axevalla  för treåringar och numera finns det Breeders Crown-lopp för två- tre- och fyraåringar på svensk mark. Idag är det heller ingen som ifrågasätter Breeders Crown och ”den svenska modellen” talas det numera tyst om.