Petri Puro har ett av Sveriges starkaste tränar-cv:n. Det började med dansk Derbyseger 1993 med Rialto Guy och 28 år senare har han ristat in två svenska Derbysegrar (Commander Crowe och Pato), Kriteriet (Pato), Stochampionatet (Fama Currit), Drottning Silvias Pokal (Blues Office, Fama Currit och Cash Crowe), Derbystoet (Fama Currit, Cash Crowe), Breeders Crown (Camilla Highness, Fama Currit, Commander Crowe), Stosprintern (Fama Currit) i sin meritbok. Dessutom en rad äldrestorlopp med Commander Crowe, Camilla Highness, Cash Crowe, Not A Spacecase, D.D.’s Hitman, Edward Ale. Årets Tränare i Svensk Travsport 2007, över 1.000 tränarsegrar.

Men de senaste åren har fler hästar lämnat Petri än det kommit in, och nu omfattar träningslistan endast fem hästar, där han fött upp och äger alla själv.

– Jag började köra hästar 1977, när jag var 18 år. Sedan dess har jag jobbat med travhästar, tränat, och skott. Kombinationen av att vara tränare och hovslagare i nästan 40 år tog till slut ut sitt pris. Ena höften var förstörd, utsliten. Jag kunde sitta i vagnen och köra häst men var tvungen att gå med käpp och hade bitvis så ont att jag grät. Då försvinner naturligtvis all glädje i jobbet. Det spelar ingen roll hur mycket man älskar det här, och att hålla på med hästarna, när kroppen säger ifrån. Att jag dessutom hade tandvärk gjorde inte det hela bättre, säger Petri Puro.

När Petri – som alltid varit en riktig arbetsnarkoman – gjorde en ordentlig röntgenundersökning av höften närmast chockade bilderna honom.

– Det var bara som grus där inne. Inte konstigt att jag hade så ont. Det var bara att inse, jag var tvungen att ta en paus från att träna och tävla med hästar för att försöka få ordning på kroppen. Fast så dåligt gick det trots mina hälsoproblem inte förra året, stallet tog trots allt fem V75-segrar…

Det var bara som grus där inne

För tre och en halv månad sedan opererade Petri Puro den där onda höften. Och det låter nästan som att 61-åringen fått ett nytt liv efter det.

– Ja…lite så. Jag hade ett långt samtal med en gammal vän häromdagen, vi pratade om hur fantastiskt det är att kunna göra sådana här operationer. Nu har jag förståelse för alla de här äldre människorna man ser som kämpar sig fram med hjälp av käpp och rullator, och hur ont de har. Det blir ett högt pris att betala för ett hårt fysiskt arbetsliv som slitit ut kroppen. Att läkarvetenskapen nu kan åtgärda sådant är i alla fall fantastiskt, säger Petri Puro.

Han är fortfarande inne i rehabfasen efter operationen, men verkar egentligen rätt så redo att skruva upp nivån på sin tränarrörelse igen?

– Nja‚ eller nej…Fysiskt skulle det nog fungera, men jag är inte redo mentalt. Jag har inte fått tillbaka det nödvändiga suget som krävs för att driva en tränarrörelse med höga resultatambitioner. Det är så många delar som krävs för det. Jag måste få tillbaka glädjen och motivationen för allt det som behövs innan en nysatsning kan bli aktuell, och där är jag inte nu, så jag kör vidare ”som på paus”

Han fortsätter:

– Jag började köra hästar igen redan två veckor efter operationen och Stefan Landén hjälper mig med träningen av hästarna. Så ja, jag är igång och jobbar. För övrigt körde jag traktorn, banorna behövde ju sladdas, redan dagen efter jag kommit hem från sjukhuset. Det var kanske lite dumdristigt, men klättra upp i traktorn var inga problem. När jag väl satt där och körde började jag fundera på hur jag skulle bära mig åt för att komma ur traktorn och ner på marken igen…Det var inte lika lätt som att komma upp!

Petri Puro har tagit hem fölstona till gården i Eldsberga också.

– Fokus just nu är mer på uppfödning än att träna hästar. Jag måste försöka kapitalisera och få utdelning på de väldigt lyckade aktier jag skaffade för många år sedan, skattar Petri.

Det där får han förstås förklara närmare.

– Somack! Hennes blod är ”mina aktier” och jag vill både förvalta och förädla det.

Somack, det är en finskfödd dotter till Mack Lobell och svenskfödda stoet Somolli Ribb som Petri Puro tränade som unghäst, aldrig fick till start, men som han köpte med avelssyfte. Somack fick första avkomman redan som fyraåring, Mack Peter (e. Pintado) som sprang in 1,4 miljoner kronor.

2003 föddes så den verkliga guldklimpen: Commander Crowe (e. Juliano Star), den näst vinstrikaste svenskfödda hästen någonsin (efter Victory Tilly med 37,7 mkr); 34,3 miljoner kronor på kontot efter en toppkarriär både som unghäst och äldre, först hos Petri Puro och sedan hos Fabrice Souloy.

Petri Puro har fortfarande kvar i träning Commander Crowes elvaårige bror Master Crowe (e. Conway Hall – Somack) som startar på Jägersro på onsdag, och som har 1,9 miljoner insprunget.

Somack har alltså lämnat tre miljonärer varav en var en världsstjärna och om det inte vore för att Somack också har så många som sex ostartade avkommor av sina sammanlagt elva födda hade hon garanterat fått utmärkelsen Elitsto.

Varför är Somacks förärvning så ojämn, Petri?

– Titta på hennes avkommelista. Lägger du märke till något? Fem av hennes sex ostartade avkommor är hennes alla döttrar! Det är mitt beslut att de inte kommit till start. Somack lämnade väldigt tuffa och hårda döttrar, och jag tyckte inte det var någon idé att hålla på med dem om det inte fanns potential att de skulle kunna vara med i årgångsloppen. Några av dem kunde tävlat om jag haft att få dem till start som mål, men jag tyckte helt enkelt att de var för svåra i humöret för att det skulle vara idé att hålla på med dem.

Istället har Petri alltså valt att försöka förädla och få utdelning på ett par av Somack-döttrarna – de första såldes – i nästa led. En Somack-dotter har han kvar, Giant Crowe (e. Gigant Neo) som är mamma till kulldrottningen Cash Crowe (e. Ready Cash) och den nu V75-högaktuelle Maestro Crowe.

– Jag har sex-sju fölmärrar och alla utom en är från Somacks möderne. Jag har lagt några av dem ”på lagret” och nu är det dags att ta ut dem. En av fölmärrarna är just Cash Crowe. Hon hade enorm kapacitet, men tyvärr blev det ingen äldrekarriär för henne. Cash Crowe är dräktig med Propulsion, så den fölunge det förhoppningsvis blir där känns verkligen som lite extra. En av världens bästa hästar som pappa, en toppkapabel mamma med fint möderne, och så att det blir en Muscle Hill-son korsad över en Ready Cash-dotter på det!

Den fölunge det förhoppningsvis blir där känns verkligen som lite extra

De hingstar som Petri hittills bokat till sina ston i år är Nuncio, Readly Express och Maharajah – och avelsdebuterande fyraåringen Helgafell i Frankrike.

– Varför Helgafell? Ja, dels tycker jag det är en riktig toppindivid. Och så är han efter Charly du Noyer, som är efter Ready Cash, så avkommorna till Helgafell får Ready Cash som farfars far. Det är det här som är förädling, jag försöker korsa mina ston med hingstar som kan stärka upp Somacks blod. Maharajah och Readly Express har visat att de förärver på toppnivå och Nuncio tror jag väldigt mycket på som avelshingst, säger Petri Puro.

Men nu; åter till anledningen till att denna intervju görs just nu: Maestro Crowe i V75 på Axevalla denna lördag!

– Jag skickade alltså hästen till Johan Untersteiner med en tanke: Att Maestro Crowe skulle bli stabilare i loppen av att få träna med andra hästar i stora grupper. Hög kapacitet och styrka har han alltid haft – han tränade hos mig tillsammans med Martin de Bos och Burning Man och var lika stark och kapabel som dem.

De ett år äldre Martin de Bos (e. Marahajah – Dicey Spicey) och Burning Man (e. S.J.’s Caviar – Safir) finns nu båda i Frankrike. Martin de Bos har hos Philippe Billard och Fabrice Souloy sammanlagt kommit upp i 271.000 euro via tre segrar sedan han kom till deras stall på sensommaren förra året och Burning Man, som i början på förra året tog fyra raka segrar i Petri Puros träning är hos Jarmo Niskanen uppe i 133.000 euro.

Men Maestro Crowe har alltså ”stått mer och stampat” med sin klasstillhörighet jämfört med dessa två träningskamrater.

– Maestro Crowe har varit väldigt vinglig ända sedan han var unghäst. När han byter spår tappar han direkt fart och rytm, han har helt enkelt varit väldigt känslig i loppen. Hästen kom inte till start förrän som fyraåring och i de lopp han gjorde för mig var det i princip galopp eller vinst det handlade om. Jag kunde förra året inte få honom starkare och bättre än han redan var, och att springa och träna två och två i mitt nu lilla stall hjälpte inte för få hans vinglighet mindre. Jag förstod att det skulle kunna lyckas väldigt bra med Master Crowe om hästen fick var med och träna i Johans koncept med stora grupper, och kontinuerligt få träna på löpningsmoment, ligga inne i ett stort fält, byta positioner, och sådant, säger Petri Puro.

Förstod att det skulle kunna lyckas väldigt bra med Maestro Crowe om hästen fick var med och träna i Johans koncept

Och senast vinst i klass I med dubbla galopper!

– Ja, det ska ju inte gå, Men det är väl ett tecken på att Maestro Crowe tar sig upp i högsta klassen om han får vara frisk och hel. Långa distanser är han allra bäst på, så att det nu är 3.140 meter är perfekt. Spår tolv spelar heller ingen roll, inte för den här hästen och speciellt inte över den här distansen. Dessutom vet jag att hästen blivit uppfräschad efter förra starten. Så det finns ingen anledning att inte ha stor tro på att Maestro Crowe ska kunna ta fjärde raka, avslutar Petri Puro.