Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

V75: Avelsboxen får vänta

Det märks tydligt på Ola Samuelssons ordval rörande vinterns succéhäst Heroine Darling att hennes väg fram till regelbundna besök i vinnarcirkeln inte varit spikrak.
– Från början var hon halt, stressad och besvärlig, men det fanns också tydliga tecken på att det fanns så mycket talang i henne att hon var värd att vänta på, säger Jägersrotränaren.
Av
Emil Persson
Upplåst för dig som är prenumerant
Ola Samuelssons Heroine Darling lovade mycket som unghäst, men har haft en krokig väg fram tills den häftiga utveckling hon fått under det senaste halvåret. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Ola Samuelssons Heroine Darling lovade mycket som unghäst, men har haft en krokig väg fram tills den häftiga utveckling hon fått under det senaste halvåret. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

När Ola Samuelsson blir ombedd att berätta historien om hur Heroine Darling gått från att vara en häst som startade i breddlopp i Vaggeryd till att under lördagseftermiddagen anses vara högaktuell i Stoeliten är han nästan lika frikostig med sin tid som kretsen kring hästen varit med Brillantissime-dottern.
Vägen fram tills att Heroine Darling blivit den häst hon är idag har nämligen varit allt annat än spikrak.

Ola Samuelsson. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

– Hästen gick bra i Frankrike som tvååring. Därefter köptes hon av SRF Stable och blev kvar hos Sébastien Guarato, men levererade ingenting som treåring. Hon hade en riktig skitsäsong och när hon kom hit till Sverige så var det inte i bästa skick. Hon var halt, stressad och besvärlig. Ja, rent ut sagt dum, minns Ola Samuelsson.

En välstammad fransyska med goda unghästmeriter kan man lätt välja att runda av karriären för istället och ta till avelsboxen, men Samuelsson kan inte förneka att han mitt bland alla negativa intryck som stoet gav också såg ljusglimtar.
– Det kändes tidigt att talangen fanns där. Hon är ingen typisk fransyska på det viset att hon är trång i gången och har aktionsproblem utan det var härlig teknik i henne. Däremot var det på hennes villkor hela tiden och vi fick i stort sett börja om med henne.

Svårmatchad

Med 489.661 kronor i intjänade prispengar som tre- samt fyraåring och utan att vara anmäld till några av de klassiska svenska unghästloppen var stoet inte helt lättmatchad när det väl var dags att börja starta. Ovanpå det var hon därtill i stor poängnöd.
– Hon hade bara gjort elva starter och faktiskt aldrig vunnit lopp, men vann debuten för mig. Då startade hon i ett breddlopp i Vaggeryd och kändes bra, men kort därefter föll hon tillbaka till gamla stressynder. Hon började dumma sig bakom bilen och skulle attackera checken på vägen upp mot startbilsvingen. Då fick vi börja om igen…

Vet inte hur många varv vi gnuggat bakom bilen

Ola Samuelsson har vant Heroine Darling bakom startbilsvingen.

Heroine Darling fick helt sonika träna på sitt uppträdande bakom en startbilsvinge.
– Jag vet inte hur många varv som jag har gnuggat henne bakom bilen på Jägersro, emn det är många. Hon hade ju inte så stor startbilsvana från sin ungdom i Frankrike utan där är det ju deras voltstart med Cirkus Scott som gäller. Hon behövde helt enkelt lära sig.

”Inte så stor skillnad”

Fyraåringsssäongen innehöll blott fyra starter. Stoet hade problem att ”palla trycket” och fick återkommande besöka veterinären. En lättare varning på ett gaffelband gjorde att det drog ut på tiden ytterligare och det var först i mars som femåring som stoet åter var tillbaka på tävlingsbanan.
– Det hände saker ganska fort, men det är framförallt det sista halvvarvet som hon tagit de största stegen. Då har hon tålt träning och tävling kontinuerligt och då har hon kunnat få utdelning på den talang som hon alltid funnits där.

Vintern har innehållit två segrar i försök till Diamantstoet samt en finalseger i samma klass. Framgångarna har varit så pass goda att de tilltänkta planerna att betäcka Heroine Darling detta år har lagts på is.
Triumfernan har fört henne över en miljon kronor i intjänade prispengar och hade Samuelsson så önskat så hade han kunnat ställa stoet på 40 meters tillägg i lördagens Diamantstoförsök, men det har han alltså valt bort för Stoeliten.
– När Heroine Darling vann Diamantstofinalen på Solvalla så gick hon 1.13,0 full väg med voltstart och Racing Brodda vann Stoeliten samma tävlingsdag på 1.13,2 full väg med bilens hjälp. Det är inte så många av de bästa stona som är igång i nuläget och då tycker jag inte skillnaden är så stor mellan hästarna, säger Samuelsson och tillägger:
– Jag har givetvis stor respekt för Hirondelle Sibey. Hon har hårdhet och rutin som duger i det här gänget, men Björn Goop har väl inte haft henne i mer än en kvart? Det är inte givet att en sådan häst bara går ut och levererar utan det bör finnas ganska mycket om och men kring henne kan jag tycka. Jag begär inte att Heroine Darling går ut och vinner, men bakom Hirondelle Sibey tycker jag att hon är ett tidigt bud för så bra är hästen.

Fakta

Ola Samuelsson om sina övriga hästar inom V75-spelet:

El Vego Khalifa (V75-2) är en häst som söker trav så jag känner ingen oro för att han ska galoppera från femtespår. Däremot är han inget lyse från början så det kan bli vingel. Frågan är hur mycket han måste jobba för att komma till i loppet och det är inte så att man går upp en klass och bara vinner oavsett löpningsförlopp. Däremot har hästen visat bra form och det finns inget som tyder på att han ska vara sämre nu.

– Judge D. (V75-5) är en skitfin häst och jag är väldigt nöjd med honom. Man ska ändå ha i åtanke att de här loppen han har gjort på sistone har varit billiga. Han har förvisso gjort dem billiga – det ska tilläggas – men det var längesen han blev synad och fick sträcka på sig. För mig är det ett orosmoment är att det varit lite för bussigt i loppen för honom och nu blir det nog tävling på ett annat sätt. Hästen är en travare och jag oroar mig inte på det området, men jag tycker det är tufft att göra en så pass orutinerad häst till så stor favorit som han ser ut att bli.

Bravo Sabotage (V75-7) avgjorde lätt bakifrån senast och känns jäkligt fin för dagen. Det är nästan så att vi kört honom lite hjärndöd i ledningen; jag tror han är väl så bra med ett rygglopp. Nu är han uppe i Silverdivisionen och står hårt inne. Han tar sig inte förbi den invändiga hästen från början utan får försöka borra sig ner bakom och så får vi hoppas att det blir lite tok i loppet och högt tempo. Det är hans chans att vinna loppet.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Nordströms nysatsning ”Kommer att bli perfekt”

Jägersrotränaren Per Nordström har det väl förspänt inför Svensk Uppfödningslöpning på lördag då stallet kvalade in en kvartett.
Vi har förstås gått igenom det, och även den nya gården, comebacken för Önas Prince samt lite annat smått och gott.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

1991 gick flyttlasset från Boden i norr till Jägersro i Malmö för den då 25-årige Per Nordström som hade kvalat in Top Love (e. Quick Pay) i Svensk Uppfödningslöpning.

– Tanken var att stanna ett tag, men jag trivdes så bra att jag blev kvar. Om jag saknar Boden? Tja, det är klart. Att åka en sväng med snöskotern eller åka skidor utför i backarna är aldrig fel. Jag var faktiskt ganska duktig när jag var 15-16 år och tävlade i SM, berättar den nu 57-årige norrlänningen som håller till på gården i Sjöbo där han huserat sedan 2017 tillsammans med sin fru Emma.

På träningslistan finns i dagsläget 77 hästar.

Köpt grannens gård

På den nuvarande gården finns allt som Nordström önskat och byggt efter eget huvud i form av en 1200-meters rundbana, en motionsslinga på drygt 1,7 kilometer samt en rakbana med djupsand.

För några år sedan köpte Per Nordström en ny gård och byggde nya träningsbanor. Nu har han äåven köpt granngården. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Men anläggningen kommer att bli ännu större till nästa år. Anledningen är att paret Nordström köpt grannens gård på 30 hektar för att utveckla rörelsen ytterligare.

– Köpet genomförs efter nyår, men säljarna kommer bo kvar där ett halvår så de hinner flytta till ett nytt ställe. Det jag kan börja med är att bygga hagar och lösdrifter, upplyser Nordström och fortsätter:

– Går allt i lås har vi planer på att ha en invigningsfest i samband med Hugo Åbergs-kvällen i slutet av juli.

Det innebär att ni kommer att utöka verksamheten?

– Det är tanken och målsättningen är att vi ska ha runt 100 hästar i träning. Vi märker att ägarna vill komma igång tidigt att tävla med sina hästar och intresset ökar för varje år i takt med våra framgångar på unghästsidan.

Hur är känslan inför den här satsningen?

– Det kommer att bli perfekt. Just nu har vi våra 28 ettåringar utspridda hos Roger Malmqvist, Jörgen Lorentzen och Thomas Dalborg. Nu får istället alla samlade på ett ställe och det blir en avsevärd förbättring och vi är därför också på jakt efter personal.

Fakta

Nordströms vinnare

2012 Denim Boko (e. Chocolatier) 1.12,9

2019 Revelation (e. Readly Express) 1.13,4

2020 Isly Mist Sisu (e. Bear Summit) 1.14,3

Jagar fjärde triumfen

På lördag jagar Per Nordström andra saker. Han har nämligen chansen att ta fjärde triumfen i Svensk Uppfödningslöpning med 800.000 kronor till vinnaren. Och chansen får bedömas som god på förhand då en kvartett från stall Nordström finns med bakom startbilen.

– Vi har med en tredjedel av finalisterna och det är ett tecken på att vi gör något rätt. Om vi skulle vinna för fjärde gången? Det skulle vara jättestort, förstås.

Lutfi Kolgjini har rekordet med sju inteckningar som tränare.

– Mycket imponerande. Men vi siktar på att slå det rekordet, kommenterar 57-åringen, som var avstängd när uttagningsloppen kördes.

–  Det var frustrerande, för jag gillar inte att stå vid sidan om utan känner mig betydligt lugnare då jag sitter i vagnen och kan påverka utgången. Men kuskarna vi anlitade skötte sig bra och vi kvalade in fyra av fem startande till tvååringarnas största lopp.

Eyeofthetiger vinner försöket i Uppfödningslöpningen på svenskt rekord för Stefan Persson. Foto: Mikael Rosenquist/MiRo Media

Hur har du resonerat kring valet av kuskar till finalisterna?

– Jag för naturligtvis en dialog med ägarna, men det yttersta ansvaret ligger på mig. Thomas Uhrberg är i Polen och jagar vildsvin och ersätts av Stefan Persson bakom Agarita. Michael Nymczik kvalade in Ghirardelli till finalen men istället för att bara åka upp och köra en häst kom vi överens om att hitta en ny kusk. Och det blir uppfödaren Jörgen Sjunnesson som får förtroendet. Skulle Johan Untersteiner kvala in Nightlife In skulle han också få köra i finalen och så blev det. För egen del tar jag hand om favoriten Eyeofthetiger, säger Per och lämnar följande information om stallets kvartett i V75-4.

3 Eyeofthetiger (e. Django Riff) fick ett tufft kval via fjärdespår till spets efter 1.10,2/f.500 och 1.11,8/f.1000, men hade trots det mod och kraft att glida undan till seger på 1.12/1.640 meter auto i början av november. Prestationen var femstjärnig, men den här stora hästen (171 cm) imponerade stort. Han klarade den urblåsaren på bästa sätt och kändes fantastiskt fin i måndagsjobbet. Jag måste tro på en bra segerchans. 

Nightlife In och Per Nordström. Foto Gunilla König/Stalltz.se

6 Nightlife In (e. Day or Night In) hade hög temperatur efter starten i Svampen och missade lite. Är snabb ut och gick i spets i försöket, men fick ge sig knappt sista biten. Med lopp i kroppen har han gått framåt och det är en cool och flegmatisk individ som kan sluta långt fram.

8 Agarita (e. Tactical Landing) satt i fjärde inner i kvalet och hängde med till max. Hon utvecklas för varje start och sprungit fortare och fortare. Hon är snabb och travsäker, men från det här läget jagar hon främst fina pengar. Hon kommer att gå i jänkarvagn.

12 Ghirardelli (e. Googoo Gaagaa) satt i tredje ytter och tog finalplatsen i sista steget. Hon fick det sämsta utgångsläget och kommer att smyga härifrån. Hon lär göra en bra prestation som kan landa i pengar.

Du hjälper även till som gästkusk i V75-2 bakom 5 Peak of Glory (e. Muscle Mass)som tränas av Elke Frinta. Vad kan du berätta om henne i det här försöket till Diamantstoet?

–  Hon galopperade i comebacken i Halmstad, men gick bra efteråt och visade bra form. Hon fick ett snävt femtespår och risken är stor att det blir en tappstart. Vi får sikta in oss på att få med oss fina pengar i första hand.

Stjärnan mot comeback

En som det varit tyst om i några månader är stallets stjärna Önas Prince (e. Chocolatier). Men nu är sjuåringen, med knappt 14 miljoner kronor på kontot anmäld till Halmstad den 2 december.

– Han har knallat 1.14 full väg i jobb och han kommer att få ett dåligt spår då det handlar om en spårtrappa (spår efter prissumma). Han känns i bra slag och det ska förstås bli spännande. Fungerar han som vi hoppas har han ett lopp på Åby den 14 december som ligger bra i tiden.

Önas Prince och Per Nordström. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Vad är det som stoppat upp honom?

– Han fick en infektion i sitt opererade knä inför förberedelserna till Åby World Grand Prix och det svullnade upp rejält. Han blev akut dålig och var nära att stryka med. Men vi fick hjälp med behandlingen och nu är han på gång igen. Det är en hårding som har mycket ogjort på tävlingsbanorna.

När intervjun görs har Per precis landat i Stockholm med planet från Malmö. Förutom V86-tävlingar på kvällen är det även möte med travtränarna på Solvalla där även representanter från Svensk Travsport finns med.

– Det finns mycket som behöver förbättras inom travsporten, inte minst prispengarna som släpat efter jämfört med kostnaderna under många år. Vi får se om vi kommer fram till något.

Per Nordström. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Något mer att tillägga innan vi stänger butiken?

– Jag har en fin kull med 42 ettåringar inför nästa år och de ser snäppet bättre ut än de som tävlat i år. Det kan bli riktigt roligt, hälsar en sansad men samtidigt optimistisk Per Nordström.

Bäva månde konkurrenterna under 2025.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Karhulahti har hittat hem ”Det känns underbart”

Solvallatränaren Ville Karhulahti har 20 hästar på träningslistan. Två av dem startar i Breeders Crown-finalerna på Eskilstuna på lördag.
– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare, säger Ville.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare och det ska bli spännande att se hur långt de räcker på lördag i den tuffa konkurrensen. Båda ser i alla fall ut att hålla toppform, hälsar Ville Karhulahti, som inte har några planer på att lämna Sverige för moderlandet Finland.

– Nej, vi trivs mycket bra i Sverige. Och att komma tillbaka till Solvalla känns underbart.

43-årige Ville Karhulahti blev känd i Sverige då han jobbade för Halmstadtränaren Kari Lähdekorpi (2001-06), som firade stora triumfer med storloppssegrar och inom V75. Där stannade Ville i fem år. Lika lång tid blev vistelsen hos ikonen Stig H Johansson (2013-18) där han tog över rollen som försteman efter Reijo Liljendahl. 

– Två enorma hästkarlar som jag lärde mig mycket av, säger Ville, som även hunnit med att arbeta för Rainer Björkroth, Petri Salmela, Jori Turja, Anette Lorentzon samt varit privattränare i Finland åt Einari Vidgen.

Ville Karhulahti-tränade Heartbeat Julie tillsammans med Ulf Ohlsson. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Som lärling har Ville många segrar på sin meritlistan och en av de största är triumfen i Trav- och Galopprondens Guldklocka, vilket skedde 2015.

Proffslicensen plockades ut 2019 och efter ett år som Solvallatränare flyttade Ville över verksamheten till Axevalla och Bjertorp, där han stannade i fem år.

– Vi kämpade på och körde bland annat in unghästar åt Reijo Liljendahl, förklarar finländaren, som den 1 augusti valde att flytta hem till Solvalla.

Fricks gamla gård

Ny hemvisit för Ville och hans 20 hästar blir på Östuna gård där förre Solvallaprofilen Jim Fricks en gång huserade.

– Det känns bra att vara tillbaka på Solvalla då jag trivdes bra här under förra perioden. Och på gården finns allt man kan önska sig i träningsväg i form av rundbana, rakbana, sandbana, skogsvägar samt en backe, berättar Ville, som bor i Knivsta tillsammans med sin sambo Jonna Roos bara 40 minuters bilväg från hemmabanan.

Har du hunnit med någon semester i allt flyttbestyr?

– Nej. Jag har inte haft någon riktig semester på 13 år. Det närmaste jag kommer var två veckor i Wången i samband med tränarutbildningen.

En nisch i din verksamhet har varit att köra in unghästar åt andra tränare. Kommer du att fortsätta med det även framöver?

– Nej, inte nu längre. Jag har fem ettåringar och tio tvååringar som jag ska träna efter min modell. Det ser spännande ut och många av dem är bra stammade. Tvååringarna är lite försenade på grund av flytten i somras, men jag kommer att kvala några inom kort och räknar med att starta dem i början av nästa år, upplyser Ville.

Spännande nyförvärv

Ett spännande nyförvärv anlände till stallet i förra veckan och det är fyraårige Nagambie Boko (e. Southwind Frank) som på fem starter tagit tre vinster och sprungit in 176.500 kronor för sin förre tränare Timo Nurmos.

– Han råkade ut för en hovbensfraktur och har varit konvalescent hos Caroline Holm ett tag. Det rör sig om en fin travare som har lite pengar på sig och jag räknar med att starta honom i början av nästa år.

Stallets reklamhäst de senaste åren har varit det slitstarka stoet Heartbeat Julie (e. Django Riff) som nyligen passerade en miljon kronor på kontot och tagit 13 segrar på 50 starter och verkligen visat prima takter.

– En V75-vinnare och det blev en milstolpe när hon klev över miljonen insprunget och extra kul för mig som äger halva hästen. Nu har hon fått en pausat även blivit behandlad, men fungerar allt som det ska räknar vi med att starta henne i december. Hon är väldigt stark och oöm med bra psyke och fungerar även med brodd i skorna även om hon är bäst barfota.

Sju finalister i Breeders´Crown

På lördag riktas travblickarna mot Eskilstuna som arrangerar Breeders´Crown-finalerna för både tre-och fyraåringarna som är kulmen på årets säsong.

– Faktum är att sju av BC-finalisterna har vi kört in och det är något vi är stolta över, meddelar Ville, som har två egentränade i finalerna.

Currency Artist och Ville Karhulahti var först ut av treåringarna med att vinna 2024. På lördag väntar finalen i Breeders´Crown på Eskilstuna. Foto Adam Ström/stalltz.se

V75-2: 8) Currency Artist (e. Royalty for Life) har varit i Villes träning under hela karriären.

– En jättefin häst som gjorde ett lopp som tvååring och vann i årsdebuten på Solvalla i våras Han har utvecklats och blivit snabbare i benen.

Du har kört honom i alla starter utom i BC-semin då Magnus A Djuse körde och i finalen blir det Ulf Ohlsson. Varför?

– Jag äger halva hästen och petade mig själv. Skämt åsido. Jag kör helt enkelt för lite lopp nuförtiden och därför kändes det bra att använda landets toppkuskar då de var lediga och jag har inga problem att stå vid sidan om och titta på då jag inte blir nervös.

Vad säger du om BC-semin då han från fjärde ytter avancerade först i tredjespår under slutvarvet och gick sista varvet efter 12,2 och slutade fyra bakom Kriterievinnaren Bullet the BlueSky (e. Realdy Express)?

– Han gjorde ett otroligt bra lopp och Magnus A, som körde, trodde han haft segerchans om han hade fått lite draghjälp. Jag är väldigt nöjd med formkurvan som pekar rakt uppåt. Läget är som det är bakom bilen men han är startsnabb och lättplacerad, så kan Uffe (Ulf Ohlsson) hitta ned i banan så kan han plocka lite pengar.

Några utrustningsändringar?

– Det blir jänkarvagn och barfota som senast. Jag hade can´t see back-huvudlag för första gången senast och feelingen är att det blir så igen.

Eclipse As. Foto Adam Ström/Stalltz.se

Villes andra bidrag är i V75-7: 1) Eclipse As (e. Nuncio) , som han tränade upp som ett-och tvååring innan han hamnade hos Reijo Liljendahl och återkom till stallet då Liljendahl flyttade till USA i slutet av juli.

– Han gjorde ett kanonlopp som tvåa i BC-semin då han gick i dödens i hårt tempo och höll strålande bakom Kuiper (e. Face Tme Bourbon).

Du fick välja mellan spår ett eller sex och valde det förstnämnda. Hur tänkte du?

– När spår ett var ledigt var det inget att tveka på, även om innerspår i Eskilstuna kan vara lite besvärligt.  Han har lärt sig öppna hyggligt och Uffe får sända iväg honom så gott det går. Han lär ju få en fina resa och han går alltid till mål. Han var fin i måndagsjobbet och får ses som en outsider.

Några ändringar i utrustningen?

– Nej. Det blir maxat med barfota runt om, jänkarvagn och blinkers. 

Avslutningsvis. Framtiden för stall Ville Karhulahti?

– Jag tycker den ser ljus ut. Vi har ett bra material att jobba med och den 1 november anställde vi en hästskötare då vi fyllt på i stallet och kommer ha 24 hästar i träning framöver, slutar Ville Karhulahti förhoppningsfullt

Två hästar i Breeders´Crown-finalerna är tecken på att stallets idoga arbete pekar åt rätt håll.

Fokustema
Fokus: Historia
Läs senare

Galopp-VM gav travets Breeders Crown

Upplägget var hämtat från USA och var inget som skulle få en plats i svenskt travsport, enligt travförbundet 1985.
Sex år senare gjorde ändå Breeders Crown entré.
Ett nytt storlopp var fött.
Av
Claes Freidenvall
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Breeders Crown är ett amerikanskt påfund. Galoppen (Breeders’ Cup) var först ut 1984 och senare samma år var det sulkysportens tur att ta rygg. I Sverige tog det ytterligare några år innan centralbyråkratins kvarnar hade malt klart. 

Idén till Breeders’ Cup i USA kläcktes vid en lunch i samband med Kentucky Derby 1982 av John R. Gaines (1928-2005) som ville skapa ett slags mästerskap i slutet av året för nordamerikanska galoppörer, men också locka topphästar från andra delar av jordklotet till Nordamerika.  

Mannen bakom Breeders Crown: John R Gaines.

John R. Gaines tankar väckte från början motstånd, men med stort stöd av den legendariske fullblodstränaren John Nerud lyckades de göra verklighet av Breeders’ Cup. 

Prissumman skulle finansieras genom nomineringsavgiter som betalades av hingstägarna. En årlig avgift för avelshingsten (fölavgift) plus ett tilläggsbelopp om hingsten fick fler än 50 föl under angivet år. En engångsavgift skulle också uppfödaren stå för om det resulterade i ett föl. 

John R. Gaines kom från en trav- och galoppfamilj, men valde senare bort travet när han tog över Gainesway Farm från sin farfar Thomas och far Clarence 1962. Året efter köpte han sitt första fullblod.

Åter tillbaka till travet… John R. Gaines var arkitekten bakom syndikeringen av 1948 års Hambletonian-vinnare Demon Hanover. Hela 500.000 dollar syndikerades Dean Hanover-sonen för efter avslutad karriär ($187.344) i oktober 1957, vilket var det högsta belopp vid den tidpunkten för en travare i världen. 

Gaines födde också upp Hambletonian-vinnaren Kerry Way (1966) och delägde 1967 års Hambletonian-etta Speedy Streak.

Classical Way vid segern i VM-loppet 1980. Foto Stalltz.se

Det kan också nämnas att John R. Gaines var uppfödare till Classical Way, världsrekordhållare, vinnare av International Trot (VM), Kentucky Futurity och Prix de France. Classical Way kom senare i svensk ägo. 

Mantorps dåvarande ordförande och framlidne Arne Eriksson (pappa till Per) var den svensk som först av alla som såg möjligheterna med Breeders Crown i Sverige, men också för att placera Mantorp på travkartan. En formell ansökan lämnades in till STC med detaljerade förslag om utformingen av Breeders Crown. 

Redan 1985 började det diskuteras Breeders Crown i svensk travsport. Huvudlinjerna var att försöka hitta en ny form av finansieringskälla (läs hingstägarna), men också förlänga säsongen och ge hästar möjligheter till nya inkomster. 
Avelsföreningen tog upp Breeders Crown på sitt årsmöte 1984 och beslutade att arbeta vidare med frågan. Kort efteråt presenterade snabbfotade Håkan ”Lillis” Olsson ett förslag för STC med två finaler för treåringarna, uppdelade på ston och hingstar/valacker med höga prissummor.

Håkan ”Lillis” Olsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

En utredning tillsattes av travförbundet, men styrelsen i dåvarande STC fann i sin politiska utvärdering, att man inte skulle satsa på treåringarna och angav följande skäl: 
”Även om denna löpning förläggs i slutet av året så är treåringssäsongen ändå så mättad att ytterligare löpningar med höga prissummor ej gynnar den samlade svenska travsporten.”

Den ”svenska modellen” gällande äldre travare skulle försvaras till varje pris och styrelsen såg hellre att Breeders Crown skulle decentraliseras till ett antal banor samt att prissummorna per löpning sätts så att loppen skulle bli en färgklick i vardagslunken.

Den definitiva spiken i kistan för Breeders Crown slogs vid ett STC- och BAS-möte i mitten av april 1985. 

Men nya tider skulle komma…

Sex år senare kördes de första Breeders Crown-finalerna på Axevalla  för treåringar och numera finns det Breeders Crown-lopp för två- tre- och fyraåringar på svensk mark. Idag är det heller ingen som ifrågasätter Breeders Crown och ”den svenska modellen” talas det numera tyst om.