Fokustema
Fokus: Hockeyspelaren fastnade för travet
Läs senare

Vita hästen – och en brun valack

STOCKHOLM. Harran Boko kom från ingenstans och började rada segrar.
Bakom fyraåringen står två rejält hästbitna ägare.
– Både jag och pappa har fått ett jäkla intresse, säger hockeyspelaren Simon Mitman.
Av
Pär Gustafsson
Upplåst för dig som är prenumerant
Med meriter från spel i Djurgården i Svenska Hockeyligan, SHL, har det mesta kretsat kring ishockey för nu 26-årige Simon Mitman. Men på senare tid har hockeyn har fått tuff konkurrent. Efter en praktikvecka hos Conrad Lugauer som födelsedagspresent blev Simon fast på allvar och idag kombinerar han hockey i allsvenskan med travskola på Mantorptravet. I fyraårige valacken Harran Boko har Simon och pappa Jimmy en spännande häst tillsammans. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Med meriter från spel i Djurgården i Svenska Hockeyligan, SHL, har det mesta kretsat kring ishockey för nu 26-årige Simon Mitman. Men på senare tid har hockeyn har fått tuff konkurrent. Efter en praktikvecka hos Conrad Lugauer som födelsedagspresent blev Simon fast på allvar och idag kombinerar han hockey i allsvenskan med travskola på Mantorptravet. I fyraårige valacken Harran Boko har Simon och pappa Jimmy en spännande häst tillsammans. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Historien om Harran Boko började med att Jimmy Mitman och hans fru var och åt middag på hästägaren Darko Stankovics restaurang i Stockholm.
– Han såg över axeln, märkte att jag kollade i en travtidning och vi började prata. Sedan började jag och min fru gå allt mer på restaurangen och började känna Darko, berättar Jimmy Mitman.
Han var från början intresserad av spelet och när Jimmy vann pengar med Darko och några andra vänner kom beslutet att bli hästägare. Electric Light var den första.
– Nu är jag delägare i tio-elva hästar.
Harran Boko ropades in på Kriterieauktionen 2015 för 150.000 kronor.
– Darko hade koll på hästen redan innan auktionen. Jag själv var i Spanien och jag tyckte att han såg fin ut på bilden jag hade i katalogen, men sedan visade sig att det var fel bild och när jag skulle kolla på Harran Boko hos Per Lennartsson hittade jag inte hästen. Han såg inte alls ut som på bilden…

När jag frågade Conni om Simon fick komma dit och jobba en vecka var det inga bekymmer

När Jimmys intresse för travsporten ökade började även hans son Simon Mitman få upp ögonen för hästarna. Han är hockeyspelare i Norrköpingslaget med det passande namnet Vita Hästen.

Men åter till travspåret.
– Simon skulle fylla år och vi ville ge honom en upplevelse. Han hade börjat bli hästintresserad och vi gav honom i present en vecka hos en proffstränare när hockeysäsongen var slut. Jag tänkte att Simon skulle passa hos Conrad Lugauer eftersom han också är sportintresserad. När jag frågade Conni om Simon fick komma dit och jobba en vecka var det inga bekymmer.

Son och far Mitman, Simon och Jimmy, har en högintressant fyraåring tillsammans i Harran Boko. Pappa Jimmy kom in i travet före och de senaste två åren har sonen hakat på. Båda har också testat travet i praktiken och går travskola för att lära sig mera. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Den 30 januari startade Harran Boko i Margaretas Tidiga Unghästserie och Jimmy och Simon Mitman var spända när Sulkysport träffar ägarna innan tävlingarna. Harran Boko ståtade med fem raka segrar och var storfavorit till förstapriset på 300.000 kronor, men den här kvällen återgick Maharajah-valacken till gamla synder. Han travade i tufft tempo i ledningen och galopperade kort före mållinjen. Felfri hade han sämst slutat tvåa.
Simon berättar efteråt att det var en tung resa tillbaka Norrköping med mycket tankar som for genom huvudet. Dagen efter mötte Vita Hästen serieledarna Timrå och Simon satte sista målet i 2-1-vinsten.
– Vi visste såklart att hästen inte bara skulle vinna och vinna. Nu kom vi verkligen ner på jorden. Det var surt att han galopperade 50 kvar, men det är bara djur och allt kan hända. Vi gillar Harran Boko lika mycket ändå, säger Simon.

Fakta

Kuriosa

Ishockeylaget Vita Hästen bildades när IFK Norrköping och IK Sleipner slogs ihop. IFK-fansen kallades ”vita” och Sleipner är Odens häst i den nordiska mytologin. Därav namnvalet Vita Hästen, som klubben haft som namn sedan 1973.

Expandera

26-åringen har Haninge HF som moderklubb och spelade juniorhockey med Djurgården.
– Sista året som junior i Djurgården spelade jag 17 matcher i SHL. Jag var mycket med A-laget, men tillhörde juniorerna.
Efter juniortiden har Simon Mitman spelat i division ett och allsvenskan. De två senaste senaste säsongerna har han tillhört Vita Hästen i landets näst högsta liga. När man kollar hans statistik ser man han Mitman suttit mycket i utvisningsbåset både som junior och som äldre. Det är inget vi kan ana när han klappar om Harran Boko inför loppet på huvudstadsbanan.
– Jag spelar inte fult, men har en aggressiv spelstil och försöker spela tufft, förklarar han.

Simon Mitman i Vita Hästens färger. Foto Josefin Eriksson/Pic-Agency

Travintresset har kommit de senaste två åren.
– Pappa köpte in sig på ett- och tvååringar och då blev även jag engagerad.
Och presenten – en vecka i Blentarp – blev minst sagt en succé.
– Första tanken när jag fick presenten var wow, jag vill verkligen testa. Och när veckan var slut ville jag egentligen inte åka ifrån stallet, säger han och fortsätter:
– Det var en av de roligaste veckorna jag upplevt. Jag lärde mig mycket och fick allt mer ansvar desto längre veckan gick. Jag trodde kanske inte att jag skulle få köra, men på slutet var jag med i intervalljobb. Egentligen hade jag hundra frågor, med de var snälla och placerade mig mitt i klungan. Jag fick hänga på och det kändes som att det gick mycket fortare än jag trodde.

Tredjeplats i Sprintermästaren

Lugauer-veckan sammanföll med Sprintermästaren förra sommaren. Pappa Jimmys delägde Electric Light (e. Going Kronos-U.S.A.Hornline) var då i träning hos Peter Untersteiner och hästen nådde tredjepriset i huvudloppet bakom Diamanten och Muscle Hustle.
– Jag fick hjälpa till med Lugauers starthästar och dessutom följa Electric Light på nära håll med lottning och allt. Det var verkligen skoj.
När Simon var på praktik hos Conrad Luguaer hade Harran Boko inte gjort tävlingsdebut.
– Hästen var inte fit for fight, han såg deppig ut och jag drogs till honom. Han är väldigt gosig och jag tyckte att vi fick bra kontakt. Att han var så snäll och social var att jag fattade tycke för honom. Många andra i stallet var i full form och pigga. Därför var det lätt att hålla sig till Harran Boko. Jag sade till farsan att vi skulle köpa honom om vi fick chansen. Det var inte för att jag såg att han hade grym potential eller så. Utan det var för att jag och Harran fann varandra.

Jag skojade och frågade om de ville sälja galopphästen

Pappa Jimmy Mitman började kolla av med de andra delägarna.
– Simon blev helt frälst hos Lugauer och han fastnade för Harran Boko. Han galopperade en del och jag hörde att de andra delägarna började muttra lite. Så jag frågade om de var intresserade att sälja eftersom Simon gillade hästen så mycket. Jag och Simon skulle ha lite längre tålamod, men vi kunde inte ana att det skulle gå så här bra. Jag skojade och frågade om de ville sälja galopphästen. Det kunde de om det var jag och Simon som skulle äga hästen tillsammans.

Harran Boko gjorde tävlingsdebut i oktober, men galopperade och blev diskvalificerad i de två första starterna. Därefter fick Jimmy och Simon köpa valacken som tackade med att bärga fem raka segrar. I Gävle innan jul sprang hästen 1.14,7/2.640 meter med Conrad Lugauer, vilket är svenskt rekord för treåriga svenska hingstar och valacker.
– All heder till Conrad Lugauer och hela teamet som gjort ett grymt bra jobb. Conrad ska ha beröm för att han tog det lugnt med Harran Boko som treåring. Han märkte att hästen inte var redo och behövde tid. Jag tror att vi kommer få tillbaka det i det långa loppet, säger Simon.

Vill uppleva tävlingarna på plats

Familjen Mitman har sett de flesta starter på plats.
– Det är tjusningen att se hästarna tävla. Vi vill uppleva tävlingarna och åker så mycket vi hinner. Och det gäller inte bara när våra egna hästar starter. Är det bra trav är vill vi uppleva det på plats, menar Jimmy.

Fyraåringen har fått en paus efter galoppfadäsen på Solvalla och förbereds för storloppssäsongen.

Fakta

Harran Boko

brun valack född 26 maj 2014
Härstamning: Maharajah-Zilan Boko
Intjänat: 351.00 kronor
Resultat: 16 st: 7-1-0
Rekord: 1.14,0m – 1.13,1am
Ägare: JimMit AB & Simon Mitman
Uppfödare: Boko Stables Holland BV, Nederländerna
Tränare: Conrad Lugauer, Jägersro
Skötare: Christina Eylert

Expandera

– Visst hade det sett fint ut med sex raka segrar och en fullträff i Margaretas Tidiga Unghästserie, men vi har varit nöjda och hästen utvecklas hela tiden. Harran Boko var hetsig som unghäst och får tre-fyra lugna veckor. Hästen har talang och kan springa, men det gäller att huvudet är med också. Vi har jobbat mycket med det mentala och han blir allt bättre, säger tränarsonen Marc Elias.
Christina Eylert har jobbat länge i Stall Lugauer och fick Harran Boko som passhäst efter årsskiftet.
– Jag tycker att hästen är jättesnäll och trevlig. Han är social och gillar uppmärksamhet. Det är det som utmärker honom, säger hon.

Simon har fått en ”andra” sport och fortsatt med sin travsatsning.
– Jag går på travskolan på Mantorp en dag veckan och vill lära mig allt som en hästskötare ska kunna. Jag har testat det mesta som skogsturer, voltning, intervallträning och tempobedömningar. På sistone har vi jobbat mer med hästarna som stretching, klippning och annan vård. Jag skulle absolut kunna tänka mig att jobba med hästar. Travet är skitkul och jag vill lära mig mer.
Han håller givetvis kontakten med Jägersrotränaren.

Sedan i somras har jag drömt om att få sitta bakom Harran och för drygt tre månader sedan fick jag jogga honom

– Jag har hälsat på stallet ett par gånger sedan veckan i somras, fått köra häst och varit med på tävlingar. Sedan i somras har jag drömt om att få sitta bakom Harran och för drygt tre månader sedan fick jag jogga honom, säger han stolt.
Även pappa Jimmy lär sig köra. Han går på Solvalla Travskola en dag i veckan och redan klarat tre steg.
– Nu går jag den förberedande delen inför licenskursen. Vi har unghästarna hos Sandra Luomala i Eskilstuna. När de är inkörda är vi där ungefär en gång i månaden och är med och kör. Vi kommer närmare sporten och det ger hästägandet ytterligare en dimension. Hade jag varit lika ung som Simon hade jag varit giftigt nära att börja jobba med travhästar.

En kall decemberdag i Gävle – då slog Harran Boko till med seger på svenska rekordtiden 1.14,7 över lång distans med voltstart. Hästen utvecklades mycket under vintern när de mentala bitarna föll på plats och ägarfamiljen Mitman drömmer om det största loppen under fyraåringssäsongen: Svenskt Travderby på Jägersro i september. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Harran Boko är anmäld till alla större lopp 2018 förutom Grand Prix de l’U.E.T, Europaderbyt, där valacker inte får delta.
– Det är mycket upp till hästen och vi vill inte pressa honom för hårt, berättar Marc Elias.
Även om vägen är lång ser ägarna fram emot ett speciellt lopp på hemmaplan i början av september.
– Slutmålet är Derbyt, säger Jimmy Mitman.

Onekligen går Harran Boko mot en spännande säsong med två hängivna hästägare bakom sig. Men även om han inte fortsätter på vinnarspåret som fyraåring har travsporten fått nya entusiaster.
– Jag är förtjust i travsporten och själva hästen. Jag har alltid tävlat och har vinnarskalle. När det är tävling är jag på helspänn och en dålig förlorare. Nu har jag fått lära mig mycket runt omkring hästen, hur mycket som krävs och allt tid skötarna lägger ner. De ska ha all heder, säger Simon Mitman.

Fotnot: Det här reportaget publiceras i Sulkysport nummer 8, 2018. Efter säsongen lade Simon Mitman hockeyhandskarna på hyllan och idag jobbar han som hästskötare hos Conrad Lugauer.

Fokustema
Fokus: Inför Kriteriet & Oaks
Läs senare

”Jag har tvättat bort stämpeln”

Två segrar i Kriteriet.
14 segrar i E3.
Men ingen i Oaks.
– Jag fick en stämpel på mig att jag lyckades bättre med hingstar, men nu har jag jobbat ikapp och det har ändrat sig, säger Svante Båth.
Av
Mathias Hedlund
Upplåst för dig som är prenumerant
Barbro Kronos och Svante Båth. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Barbro Kronos och Svante Båth. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Svante Båths lista över storloppssegrar med unghästar är minst sagt lång. Svenskt Travkriterium har han vunnit 2002 med Malabar Circle Ås (e. Malabar Man) och 2016 med Deimos Racing (e. Quite Easy, och i E3-sammanhang finns hela 14 finalsegrar!

I Oaks står det fortfarande en nolla i kolumnen över antalet segrar. Kanske är det dags att årets långa E3-vinnare för ston, Barbro Kronos (e. Trixton), eller Beware Kronos (e. Muscle Hill) ändrar på den statistiken?

Det är precis som Roger Walmann som fick sin stämpel att han lyckades med ston

– Jag vet inte om det är lättare att träna hingstar än ston, men det är lättare att sälja hingstar. Jag köper in hästarna som föl och säljer dem sedan vidare till mina hästägare. När jag lyckades bättre med hingstar fick jag den stämpeln på mig. Det är precis som Roger Walmann som fick sin stämpel att han lyckades med ston. Nu har jag jobbat ikapp och på senare år har ston vunnit E3. Det har blivit en boom med stolopp pch fler ägar accepterar dem, säger Svante.

Fyra gånger tidigare har Båth-ston startat i Oaksfinalen med fjärdeplatser för Oktavia Staro (född 1994 e. J.R.Broline) och Facile Boko (född 2012 e. Virgill Boko) som bästa resultat.

– Oktavia Staro var ju med i varenda storlopp i stort sett, men räckte inte riktigt i finalerna. En gång hade jag verkligen segerförhoppningar, i Drottningpokalen 1998 där hon vann försöket, men kvällen före finalen satte hon en höboll i halsen och fick opereras på djursjukhus istället för att tävla i finalen, minns Svante.

I lördagens Oaks finns förhoppningarna där igen. Framför allt när det gäller Barbro Kronos. Hon visade tidigt talang och kvalade redan i juli som tvååring, vilket brukar föranleda en tvååringssatsning hos Båth. En start blev det också, men först i december.

Erik Adielsson och Barbro Kronos. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

– Meningen var att hon skulle tävla mer som tvååring, göra tre-fyra starter om allt hade gått vägen. Hon var en sådan talang att start i Uppfödningsloppet inte hade varit omöjligt, men det gäller att använda sin erfarenhet när allt inte går på räls och därför dröjde debuten, säger Svante.

Fakta

Barbro Kronos

Sto 3 år e. Trixton – Fama Currit e. Viking Kronos
Resultat: 7 st: 5–1–1
Rekord: 1.17,2m* – 1.12,9am*
Intjänat: 1.430.000 kr
Uppfödare: Allev. Kronos S.R.L. Soc Agr, Italien
Ägare: Olof Brodin (Chartering) AB,Sollentuna
Tränare: Svante Båth, Solvalla
Körsven: Erik Adielsson, Solvalla
Skötare: Veera Ojaniemi

Expandera

En start i december (seger) följdes av två starter i mars (en seger), innan siktet ställdes in mot långa E3 med försök i Örebro och final på Bergsåker andra halvan av juni. Det slutade med imponerande segrar och karriärens första storloppsseger för Barbro.

Segern i Oakskvalet imponerade nästan ännu mer i ett försök som kördes i högt tempo lämnade Barbro sina konkurrenter över upploppet i bländande stil i livets sjunde start.

– Att skaffa sig rutin och hårdhet är en balansgång, vad som är rätt och fel. En treåring tål inte lika mycket som en fyraåring. Om man vill ha rejäl hårdhet och rutin ökar risken för en sliten häst. Jag har valt en mittemellanväg och hållit igen antalet starter. Barbro känns jättebra, är fräsch och fin efter försöket och lagom laddad inför finalen. Året är dock inte slut ännu och vi vet inte förrän bokslut ska göras om vi lyckats, säger Svante.

Den andra Oaksfinalisten Beware Kronos (e. Muscle Hill) ser vid en snabb anblick ut att ha en förträfflig väg till Oaks. Fem starter, tre segrar och inte sämre än tvåa sedan debuten i början av juli. Men…

Beware Kronos och Erik Adielsson. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

– Hon kan inte stava till kontinuitet. Det har varit massor av problem, men aldrig samma två gånger i rad. Vi har nog gått igenom hela FASS-katalogen efter allt från hovbölder till infektioner, säger Svante.

Fakta

Beware Kronos

Sto 3 år e. Muscle Hill – Pleasure Kronos e. Varenne
Resultat: 5 st: 3–2–0
Rekord: 1.16,1m* – 1.14,6am
Intjänat: 190.000 kr
Uppfödare: Allev. Kronos S.R.L. Soc Agr, Italien
Ägare: Tord Olsson, Malmö
Tränare: Svante Båth, Solvalla
Körsven: Ulf Ohlsson, Solvalla
Skötare: Elin Nordqvist

Expandera

Han fortsätter:

– När hon började starta fanns inte Oaks på kartan för hennes del, men hon tog väldigt stora steg för varje start. Efter tredje starten i Örebro i mitten av augusti sa vi att vi skulle bestämma om det skulle bli en satsning mot Oaks och när hon vann på Romme i starten efter blev det klart. Hon tog så stora steg framåt och det kändes som hon kunde ta två kliv till, säger Svante.

Visst gjorde hon det. Finalplatsen bärgades som tvåa bakom Eagle Eye Sherry (e. Bold Eagle) ióch nu står hon inför karriärens största uppgift.

Båda Oaksfinalisterna köptes som föl av italienske uppfödaren Antonio Carraretto.

– Jag tittade på Antonios föl och Barbro var en som stack ut. Jag såg Viking Kronos i henne, det har jag inte gjort i Fama Currits tidigare avkommor, säger Svante och det är förklaringen till varför han föll för lilla Barbro som föl.

Svante Båth och Antonio Carraretto. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Viking Kronos-dottern Fama Currit är mamma till Barbro Kronos och var sin kulls stora dominant som fyraåring. Hon vann nämligen alla storlopp. Från Drottningpokalen och Stosprintern till Stochampionatet, Derbystoet och Breeders Crown! Dessutom slutade hon trea mot hingstarna i Europaderbyt. 15 starter den säsongen slutade med 13 segrar, ett andrapris och en tredjeplats i regi Halmstadtränaren Petri Puro.

Fama Currit gjorde bokslut som åttaåring efter 71 starter (32–11–5), 7.716.709 kronor insprunget och rekordet 1.10,5ak. Barbro Kronos är hennes fjärde avkomma och den mest framgångsrika, även om femåriga Zeta Kronos (e. Donato Hanover) närmar sig första miljonen intjänat efter sjätteplats i Oaks och fjärdeplats i Derbystoet förra året. Hon gjorde nyligen comeback för Björn Goop efter tio månaders uppehåll genom att vinna på 1.11,0ak.

De kom till Båths ettåringscamp i halländska Skottorp i början av sommaren och gjorde de andra ettåringarna som varit där sedan den 1 april sällskap.

– Det är väldigt bra bete i april/maj nere i Italien och därför får de stanna där lite längre innan de kommer hem när betet tagit fart här hemma, säger Svante.

Solvallatränaren har tre finalister på Solvalla. Valacken Twigs Honor (e. Voltigeur de Myrt) kvalade nämligen via andraplatsen bakom Head Run (e. Sahara Dynamite) in till Svenskt Travkriterium.

Twigs Honor är en häst Svante hållit högt hela tiden, men inte heller här har det varit raka vägen till succé.

Fakta

Twigs Honor

Valack 3 år e. Voltigeur de Myrt – Twigs Unique e. Scarlet Knight
Resultat: 7 st: 2–2–2
Rekord: 1.15,7m* – 1.13,5al
Intjänat: 175.500 kr
Uppfödare: Eva Skantz & Ingela Bodeby
Ägare: Lars Lindh, Eva Skantz & Christer Bodeby
Tränare: Svante Båth, Solvalla
Körsven: Erik Adielsson, Solvalla
Skötare: Elin Nordqvist

Expandera

– Jag är tacksam att ägarna inte börjat darra på manschetterna, utan jag fick börja om med hästen i somras, säger Svante.

Det började annars bra.

– Innan han kvalade kändes hästen så otroligt fin. Han gjorde en bra debut (seger), en okej andra start (trea efter galopp), men han hittade inte riktigt tillbaka till sig själv. Han tappade spänsten och var inte sig själv. Vi började om med honom och fick jobba extra. När han gjorde comeback på Romme i mitten av augusti fanns Kriteriet i tankarna, jag testade barfota runt om, hästen slog ihop och galopperade, men jag var väldigt nöjd med helheten. Vi gjorde en start till med bakskorna på och då var han tillbaka.

Twigs Honor spurtade vasst till andraplatsen i Kriteriekvalet, där han tog sig förbi Elegant Ima. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Svante fortsätter:

– Det har varit en riktig berg- och dalbana, där han gått från toppen ner i botten och vi visste inte om tiden skulle räcka. Därför är det skönt med förstående ägare när det gått troll i det hela.

Hur stora förhoppningar fanns på lördagens finaltrio i mars när Sulkysport gjorde den stora genomgången Treåringskullen med de tio framgångsrikaste tränarna i landet?

Svante Båth. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Så här sade Svante Båth om hästarna då:

Barbro Kronos: ”En häst som hela tiden varit väldigt tidig och talangfull. Tyvärr har det varit några små fallgropar på vägen. Hon närmar sig årsdebuten”.

Beware Kronos: ”Rätt så fin travare som det har krånglat en hel del med. Var mogen för temposänkning nu i mars, men åkte på en infektion och har fått ta det lugnt ett tag”.

Twigs Honor: ”Visade bra fartresurser redan ifjol, men var inte riktigt samarbetsvillig och därför kastrerades han. Han har tränat på hela vintern och har gått två lite vassare rundbanejobb. Han är kvalklar och känns väldigt intressant”.

Det snackas om Oaks…

Det snackas om Kriteriet…

Fokustema
Fokus: Svenskt Travkriterium 2020
Läs senare

Nu ”spökar” hon igen!

Daniel Redéns två Kriteriefinalister – Brambling och Beacon Kronos – har verkligen sina papper i ordning och det har kommit den ena världsartisten efter den andra från två mödernelinjer som dykt upp i Sverige och Norden med jämna mellanrum.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Brambling vilar huvudet på en av sina hagkompisars rygg som unghäst. På lördag startar han i finalen i Svenskt Travkriterium. Foto: Lina Alm
Brambling vilar huvudet på en av sina hagkompisars rygg som unghäst. På lördag startar han i finalen i Svenskt Travkriterium. Foto: Lina Alm

Från Bramblings mödernelinje har det kommit många stjärnor och inte minst har ”stammodern” Impish spelat en stor roll i nordisk travsport. Hon är upphov till den i Danmark 16-faldige championhingsten Pay Dirt, Elithingsten Crowntron, vilken lämnade två Derbyvinnare och däribland Prix d’Amérique-ettan Queen L. och Stefan Melanders Hambletonian Stakes-etta Scarlet Knight.

Stefan Melander och Scarlet Knight vid segern i Hambletonian Stakes. Foto: Per Wallenius

Nu ”spökar” Impishs möderne igen i Bramblings stamtavla. Sonen till Bold Eagle som imponerade så stort vid sin seger i försöket till Svenskt Travkriterium för Örjan Kihlström.

Impish är en legendarisk travare. Hon såldes på Tattersalls-auktion i Lexington 1960 för 14.000 dollar. Far och son,Tom och Mel Eaton, bjöd emot varandra och det berodde på att de inte såg varandra under budgivningen, vilket gjorde att stoet blev ett antal dollarsedlar dyrare.

Impish och Sprite Rodney i tvåspann på Red Mile i Lexington 1962.

Dottern till Intruder sattes i träning hos legendariske Frank Ervin och Impish ingick i samma kull som Sprite Rodney, Spry Rodney och Worth Seein – de senare mormors mor till Peace Corps. I början av tvååringssäsongen dominerade Sprite Rodney och Spry Rodney bland de tvååriga stona, men den 29 september 1961 under Lexington-meetinget tog Impish över ledarrollen.

Dubbla världsrekord

Den dagen – i Hanover Filly Stakes ($18.155) – travade Impish under den dåtida drömgränsen 1.14,6 två gånger. I första heatet travade hon 1.13,7 och i det andra noterade Impish vinnartiden 1.14,3. Vid det tillfället var det den snabbaste tiden någonsin av en tvååring oavsett kön. Impish krossade hingsten Scott Frosts världsrekord 1.14,6 och stoet Yankee Lass time trial-rekord 1.14,4 med nio respektive sju tiondelar.

Impish med Frank Ervin efter världsrekordet för tvååriga ston i Lexington 1961.

Världsrekordet både för ett och två heat gav eko och påverkade i allra högsta grad priset på Impish halvbror Rodilo (e. Rodney), vilken såldes för 60.000 dollar i Lexington i samma veva och det var det högsta priset på auktion för en ettåring i USA 1961. Någon större stjärna blev inte Rodilo som tävlingshäst. Han sprang in 21.815 dollar och tog vinnarrekordet 1.17,7.

Senare skulle han bli morfar till Crowntron, vilken lämnade två Derbyvinnare i Sverige på sina två första kullar. Sans Rival (u. Pay Dirt-dottern Elle Dirt), 1.12,7ak/3.590.205 kr, vann det blå bandet för Erik Berglöf och den andra var Stig H Johanssons Queen L, 1.12,8am/17.470.695 kr, som senare skulle ta hem Prix d’Amérique.

 

Queen L. med Stig H Johansson. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Impish fortsatte sitt framgångståg som treåring och hon blev totalfyra i Hambletonian Stakes efter heatplaceringarna trea-femma. Coaching Club och Lady Suffolk vann hon också, men efter treåringssäsongen lade Impish tävlingsskorna på hyllan med vinnarrekordet 1.13,7 och 72.001 dollar på bankboken.

En svit på 16 år

Hennes första avkomma blev Pay Dirt (e. Star’s Pride), 1.14,8/$90.450, och den danska uppfödarföreningen lyckades förvärva honom och i dansk avel debuterade han 1969. Hans första hingstchampionat togs 1978 och det sista 1993. En svit på hela 16 år!

 

Pay Dirt.

En lång rad klassiska titlar var Pay Dirt inblandad i. Sex vinnare av Dansk Uppfödningslöpning, fem vinster i Derbyt och fyra i Kriteriet. Som morfar sju vinster i Uppfödningsloppet, fem i Kriteriet och fyra i Derbyt.

I Sverige hittar vi Pay Dirt i flera kända travare. Han är morfar till Remington Crown och Legolas, men även till Progress Value, Sacrifice, Sans Peur och tidigare nämnde Sans Rival.

Remington Crown och Robert Bergh. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Vägen till Hambletonian-vinnaren Scarlet Knight går via Impishs dotter Canny Imp, Crystal Lobell, Crown Thy Good och Ruby Crown.

Till Brambling går också vägen genom Canny Imp, men därefter via ostartade Catherine Lobell. Hon är mormor till dollarmiljonärerna Armbro Fling ($1.334.936) och Impeccable Image ($1.288.593), mormorsmor till Manofmanymissions ($1.215.000) och mormors mormor till Falls For You ($1.326.357), Dejarmbro ($1.135,723) och Armbro Barrister ($1.039.123).

Mormors mormor är hon också till Duke of York ($925.921), Hambletonian Oaks-segrarinnan Southwind Allaire ($876.199), Armbro Copenhagen ($708.833) och Bramblings mormor Pizza Dolce ($668.824).

Pizza Dolce (e. Conway Hall), 1.10,1*, var sin kulls suverän under första tävlingssäsongen och valdes till ”Årets Tvååriga Sto” efter ha vunnit Goldsmith Maid ($370.000), Matron Stakes ($224.452), Lexington Breeders Classic ($100.000) och Håkan Wallner Memorial ($82.000).

Pizza Dolce och David Miller som treåring.

Under treåringsäsongen besvärades hon av en dålig hals och genomgick en operation och kunde ändå räkna in vinster i Kentucky Futurity Filly ($88.000) efter skiljeheat, final i Kentucky Sire Stakes ($100.000), försök i Hambletonian Oaks ($25.000) och en division av Dunroven Stud ($87.500).

Sin kulls suverän

Som ettåring såldes Pizza Dolce undan ostartade Peace A Pie för 120.000 dollar. Fem av Peace A Pies avkommor kostade 100.000 dollar eller mer och allra mest – 300.000 dollar – betalades för Spumoni.

Pizza Dolce skulle precis som sin mor också bli en riktig kassapjäs i auktionssammanhang. Det vittnar priserna om för Capo Dolce ($415.000), Bene Bene ($400.000), Deepdish ($320.000), Ciao Dolce ($300.000), Ultimo Dolce ($270.000), Miss Paris ($210.000) och Boli ($110.000).

Pizza Dolces sista avkomma föddes 2015. Samma år lyckliggjordes hon med Kadabra utan att bli dräktig och hon tog sig inte heller med honom 2016 och det året gick Pizza Dolce ur tiden.

Resultatet lyckat många gånger

Även om hennes avkommor kostade mycket på auktion blev resultatet många gånger lyckat; Miss Paris (e. Kadabra), 1.10,5/$865.160, Bella Dolce (e. Kadabra), 1.11,1*/$730.384, For You Almost Free (e. Glidemaster), 1.10,1/$510.817, Boli (e. Kadabra), 1.10,7/$378.498, och Ciao Dolce (e. Credit Winner), 1.09,5/$173.809.

Stoet Deepdish köptes av Lennart ”Srf Stable” Ågren i Lexington och hon hade en kort karriär som tvååring i Nordamerika innan hon togs till Sverige. För Jonas Czernyson gjorde hon tre starter, tog två fjärdeplatser i försök i New Jersey Sire Stakes.

Deepdish när hon såldes som ettåring i Lexington. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Hon lämnade USA med rekordet 1.13,2 och 3.000 dollar på bankboken. Hos Roger Walmann blev det fem vinster på 18 starter innan hon gick till avel med vinnarrekordet 1.11,7 och 461.913 kronor på bankboken.

I avel sattes Deepdish 2016 och hennes första avkomma Brambling föddes året efter. På lördag travar han ut som en av favoriterna till segern i Svenskt Travkriterium.

***

Daniel Redéns andra finaldeltagare Beacon Kronos har också en stamtavla av högsta klass. Mormors mormor är självaste Delmonica Hanover – vinnare av dubbla VM och Prix d’Amérique.

Beacon Kronos och Örjan Kihlström. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Dottern till Speedy Count och Delicious var nära att bli svensk. Det fattades bara 200 dollar…istället köptes hon av Delvin Miller för 5.000 dollar i Harrisburg 1970. När hon gick till avelsboxen gjorde hon det med vinnarrekordet 1.14,2 och 832.925 dollar.

Delmonica Hanover lämnade Hambletonian-vinnaren Park Avenue Joe, 1.11,8*/$666.311, flerfaldiga världsrekordhållaren Delmegan, TT 1.11,8/$496.593, och Hans Adielssons Hambletonian-deltagare Easy Lover, 1.13,2ak/1.909.064 kr.

Delmonica Hanover och Delvin Miller. Foto: Horseman

Vidare är Delmonica Hanover mormor till Beauty America (e. Pine Chip), 1.12,7ak/5.745.385 kr, och det är hon som leder till Beacon Kronos via dottern Only Kronos (e. Viking Kronos), 1.12,3ak*/897.064 kr, som också lämnat unghäststjärnan Vamp Kronos (e. Ready Cash), 1.11,2ak*4.576.377 kr.

Fokustema
Fokus: Derbyt
Läs senare

”Kihlström och Redén var nöjda”

Nio hästar i 2016-kullen och tre fyraåringar i Derbyfinalerna.
Uppfödarna Snogarps Gård, familjen Wihlborg, har en spännande söndag att se framåt.
– Vi är såklart väldigt nöjda med tre finalister, säger sonen Calle Wihlborg.
Av
Pär Gustafsson
Upplåst för dig som är prenumerant
Calle Wihlborg. Foto Mia Törnberg
Calle Wihlborg. Foto Mia Törnberg

Jägersro är hemmabana för Calle Wihlborg och han hade upplevde en stor travdag för ett år sedan när Kiss Francais-hingsten Attraversiamo vann Svenskt Travderby.
– Då fick man dessutom vara på plats. Den söndagen förstod jag inte hur stort det var. Attraversiamo är som en askungesaga och en otroligt häftig häst som jag följt sedan han var liten. Derbysegern är ett minne för livet, berättar Calle Wihlborg.

Svante Båth-tränade Attraversiamo. Foto Simon Hagen/Sulkysport

Förväntningarna var stora på Derbyt 2019 med revanschmötet mellan tuffingarna Attraversiamo och Conrad Lugauers Campo Bahia. Kulltopparna bjöd på härlig fight i Kungapokalen där Campo Bahia drog det längsta strået på 1.10,6a/2.140 meter. Attraversiamo var slagen med en tiondel och sedan var det långt ner till tredje häst (Thrust Control).

– Båda hästarna var mycket bra i Kungapokalen, men jag kände efteråt ”låt Derbyt komma så ska vi visa vem som är bäst”. Därefter var Attraversiamo grymt bra i Prix Readly Express på Solvalla och då kände jag att Campo Bahia måste vara sjukt vass i Derbyt för att slå oss.

Finalen blev inte vad travpubliken hade hoppats på, men jag tänker inte be om ursäkt för att Attraversiamo vann

Men i uttagningarna blev Attraversiamo ”bara” tvåa och Conrad Lugauers stjärna var stor favorit i finalen.
– Efter försöket gick nästan all luft ur ballongen, men på Derbydagen hade vi flax. Finalen blev inte vad travpubliken hade hoppats på, men jag tänker inte be om ursäkt för att Attraversiamo vann.

Tre av fem uppfödningar till final

Åter till 2020. Familjen Wihlborg, Snogarps Gård, hade fem uppfödningar i uttagningarna till Derbyfinalerna och kunde glädjas åt tre finalbiljetter. Gazoline Mearas, slutade trea, och Fort Knox, galopp i spets, blev utslagna.

Guzz Mearas (e. Muscle Mass-Intensity Kronos) är Skåne-uppfödarnas bidrag i Svenskt Travderby. Hästen var tapper tvåa uttagningsloppet, slagen på målfoto av Hail Mary. I finalen har den sistnämnde innerspår och ser ut att sitta i favoritpositionen. Guzz Mearas börjar från spår tolv med sin tränare Johan Untersteiner.
– Johan har gjort ett kanonjobb med hästen och det var extremt surt att han inte vann försöket. Det är en jämn och bra kull och slutar Guzz femma-sexa har han gjort ett fantomlopp. Jag hoppas att det blir ett rivigt lopp för som sagt är det grymma fyraåringar i den här kullen.

”Jag hintade tidigt att jag vill köpa tillbaka stoet”

Milady Grace (e. Ready Cash-Khao Manee) är en omdöpt Mearas-uppfödning, som tidigare ägdes av Rolf ”Readly Express” Andersson och tränades av Peter Untersteiner.
– Rolf är inte intresserad av avel och jag hintade tidigt att jag vill köpa tillbaka stoet när hon hade tävlat färdigt. Sedan har jag påmint honom några gånger för att han inte skulle glömma.

Milady Grace och Örjan Kihlström. Foto Jörgen Tufvesson/ALN

I mitten av maj galopperade Milady Grace i ett Breeders Crown-lopp i Halmstad och dagen efter kontaktade Andersson Calle Wihlborg. De kom överens och nu äger Calle stoet tillsammans med Johan Arneng.
– Milady Grace var inte redo att bli dräktig och tiden gick. Vi kände att vi var tvungna att hitta på något.

Enligt avtalet med Rolf Andersson har Wihlborg rätt att tävla med hästen mot att Andersson får tio procent av det Milady Grace springer in.
– Johan föreslog att vi skulle flytta hästen till Daniel Redén, som i sin tur tyckte att det var en fin häst som han gärna provade.

Hästen gjorde comeback i den nya regin med ett sjundepris på Axevalla under Stochampionatshlegen. Calle Wihlborg var kanske inte helt övertygad.
– Men både Örjan Kihlström och Daniel Redén var nöjda och det skulle visa sig att de hade rätt.

Hästen har haft bekymmer med fräschören och det är lite oroande med täta starter

I starten efter var Milady Grace segermogen och hon följde upp med att vinna sitt uttagningslopp till Derbystoet. Kihlström kör kullettan Diana Zet från spår tre i finalen, medan Milady Grace har spår närmast utanför och får Björn Goop i sulkyn.
– Hästen har haft bekymmer med fräschören och det är lite oroande med täta starter, men hon har vunnit med krafter kvar på sistone. Det ska bli kul att se vad Goop kan hitta på i finalen.

Två finalister från bricka tolv

I Derbystoet startar även Gina Mearas (e. Cantab Hall-Innocent Face) och Johan Untertsteiner – även här från spår tolv.
– Det är en fin häst som alltid gör sitt, men stoet är beroende av bra resa. Kapacitetsmässigt tillhör hon de bästa och med tur kan hon sluta trea, fyra, femma eller sexa, men normalt blir det tufft att vinna. Milady Grace har jag störst förhoppningar på, men alla tre hästarna tillhör den absoluta kulltoppen, menar Calle, som inte får vara på plats i år.

– Det är tufft att inte få vara på plats för mig som älskar travsporten. I Elitloppet var jobbigt att inte få vara på Solvalla när Attraversiamo var med och nu får jag inte vara på Jägersro trots att vi bara bor 30 minuter från banan. Jag är trött på det här…

Som ändå vill plussa på sin hemmabana.
– Jägersro har ansökt om att få ha ägare och uppfödare på banan och fått nej. Nu har de hyrt en restaurang inne i Malmö och då går det bra eftersom det är ett slutet sällskap. Jägersro har gjort vad de kan och ska ha en stor eloge för det.

Men Calle Wihlborg kommer att hålla sig hemma.
– Jag lever mig in för mycket i loppen och vill vara själv…

Största kullen hittills

För dagen har Snogarps Gård drygt 20 fölston. I år har uppfödarna fått 14 avkommor, vilket är den hittills största kullen.
– Ambitionen är att ligga på 18 ston och få cirka 15 föl per år.

Darling Mearas och Stefan Persson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Ett spännande nyförvärv i stoparken är 1.08-travaren Darling Mearas (e. Cantab Hall-Khao Manee). Hos Stefan Persson vann hon Svenskt Trav-Oaks, EM för ston och slutade tvåa i Stochampionatet. Hon avslutade tävlingskarriären hos Åke Svanstedt i USA och där sprang Darling Mearas rekordet 1.08,2a/1.609 meter.
– Hon är dräktig med Chapter Seven. Stoet är kvar i USA och det är inte bestämt om hon kommer hem till Sverige eller blir kvar i USA.

Startlistor till helgens tävlingar.

”Känslan blir inte annorlunda”

”Snopet att inte få vara på plats”

Krönika