– Förmodligen var jag väl ensam i hela Trav-Sverige att rösta nej till det avtalet. Det gjorde jag eftersom det var en total partsobalans i avtalet och just därför var det omöjligt att acceptera det. Jag skrev också i styrelseprotokollet i STS (Stockholms Travsällskap), att det föreligger en risk för underprissättning, alltså att man inte får betalt till det värde som de immateriella tillgångarna har, säger Markus Gustafsson.
Men Markus Gustafsson fick inget gehör i sin egen styrelse.
– Att vi röstade och det blev 1-5 har jag ingen synpunkt på i sak eftersom det är en demokratisk rättighet. Vi hade helt enkelt olika uppfattningar i styrelsen.
Avtalet om ”marknad och sponsring” för 2019 kom upp vid förtroenderådet i september 2018 i Malmö. Redan då hade Markus Gustafsson invändningar mot avtalet.
Affärsmässigt?
– Jag kände att jag inte kunde hålla tyst och var tveksam. Sedan tog jag upp avtalet i Stockholms Travsällskaps styrelse och jag vet inte vad andra banornas ordförande gjorde. Det var flera som skrev på avtalet vid ett extra förtroenderåd så att säga på stående fot, säger Markus, och fortsätter:
– En ordförande har ingen egen beslutsroll, utan det är styrelsen som bestämmer. Som ordförande ska man också leva efter travsällskapens normalstadgar och i paragraf 21 står det: ”att handha och på ett betryggande affärsmässigt och långsiktigt sätt förvalta föreningens medel och övrig egendom”. Jag vet inte om det är så affärsmässigt att skriva under något när man inte är riktigt klar på vilken ersättning man får?
Markus Gustafsson har inte haft tillgång det nya avtalet om ”marknad och sponsring” och har ingen möjlighet att kommentera det. Däremot var han inte alls imponerad av det förra avtalet.
– Som sagt, det saknade total partsbalans. Jag hoppas att det nya förslaget är bättre, avslutar Markus Gustafsson.
