På måndagmorgonen presenterades ATG:s kvartalsrapport för månaderna januari, februari och mars. Som väntat var det ett rekordresultat som redovisades. ATG har aldrig haft ett bättre förstakvartal omsättnings- och resultatmässigt än 2021. Pandemieffekterna som påverkade ATG oerhört positivt från mitten på mars 2020 och sedan resten av året verkar helt klart hänga med in i 2021.

I Svensk Travsport ville förtroenderådet (i huvudsak bestående av travsällskapens ordföranden) i mitten på mars att ST:s styrelse skulle riva upp den lagda budgeten för 2021. Förtroenderådet ville lägga ut mer pengar till framförallt banorna och betala av mindre på den skuld på 700 miljoner kronor som uppstod till ATG 2018-19 för att spelbolagets rörelseresultat då inte räckte till för att betala de utlovade – och utlagda – satsningarna på storleksordningen 300 miljoner kronor som ”pokalåret” innebar. Förtroenderådets huvudmotivering till att göra om budgeten var att ATG nu gick så bra att det fanns utrymme för att göra saker på banorna nu och istället skjuta en del av avbetalningen på skulden till ATG på framtiden.

Svensk Travsports styrelse sade dock nej till förtroenderådets förslag om att ändra i den tagna sportbudgeten. Och ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala vill inte gå in på att precisera hur pass mycket bättre ATG nu går jämfört med 2018-2019, som ju var normalår innan covid 19-pandemin rörde till precis allt förra året.

– Vi lämnar av princip inga prognoser, bland annat av konkurrensskäl. Siffrorna i kvartalsrapporten är de vi kommenterar. De visar effektivitet, som avspeglar sig i förbättringen av rörelseresultatet. De kostnadsökningar ATG hade första kvartalet var de rörliga, alltså spelskatten och olika typer av provisioner, och när spelnettot fortsatte utvecklas positivt drog det upp rörelsemarginalen från 26 till 30 procent. Vi hoppas så klart att vi nu är etablerade på en högre nivå intäktsmässigt än vi hade före pandemin, men det är klokast att avvakta ett tag till med att räkna hem en högre nivå. Vi är fortfarande inte igenom pandemin. Konkurrensen gällande människors möjligheter till nöjesutbud och annan konsumtion som resande kommer successivt att öka när pandemirestriktionerna börjar lättas, och det kommer att påverka ATG:s intäkter säger Lotta Nilsson Viitala och fortsätter:

– Samtidigt har vi också kostnader som är satta ”på väntan”. Det gäller till exe

mpel satsningar på aktiviteter på banorna. Det är väldigt viktigt att återetablera banorna som attraktiva att besöka när saker och ting normaliseras och publikplatserna kan öppnas igen.

Den relevanta jämförelsen gällande ATG:s ekonomiska utveckling är heller inte med det extrema pandemiåret 2020, utan med 2019, eftersom 2020-siffrorna från och med nu – eller rättare sagt andra, tredje och fjärde kvartalet – är av engångskaraktär på grund av pandemin.

– För att kunna se utvecklingen lite mer långsiktigt har vi också med 2019-nyckeltalen i kvartalsrapporterna, säger Lotta Nilsson Viitala.

Kvartalet pekar mot 1,9-2,2 miljarder

En viktig sak att komma ihåg gällande 2019-jämförelsen: ATG:s rörelseresultat då, 1,5 miljarder kronor räckte inte alls för att betala kostnaden för nivån på prispengar i travsporten och driften av banorna, utan resulterade i ett minusrörelseresultat på 387 miljoner kronor för ST. ’

Om man lite enkelt förutsätter att allt annat är lika behöver alltså ATG göra ett rörelseresultat på storleksordningen 2,0 miljarder kronor för att ST genom koncernbidrag ska klara nuvarande utbetalningsnivå på prispengar, drift av banor och central administration. Då finns fortfarande i princip dock inget reellt utrymme för investeringar på banorna eller för att börja bygga ett balanserat resultat som tidigare fanns som ”hästsportens fond” (balanserat resultat), och som ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola uttalat att man behöver bygga upp igen, som en buffert. De 500-600 miljoner kronorna som hanns i baklanserat resultat förbrukades hastigt när ATG skulle investera för framtiden (omregleringen till licensmarknad) .

Det pandemiboostade rörelseresultatet för ATG 2020 var 2,24 miljarder kronor. Vi gör ett par förenklade beräkningar:

2019 var q1-rörelseresultatet för ATG 288 miljoner kronor. 2021 var det 435 miljoner kronor, 51 procent bättre. Drar man detta rakt ut till årsbasis skulle alltså de 1,5 miljarderna i rörelseresultat 2021 bli 2,2 miljarder även 2021.

Gott och väl över vad som behövs för pokalårsnivån och nuvarande sportbudget. Men så enkelt är det förstås inte. Till exempel är det säkert som Lotta Nilsson Viitala säger ovan; det finns kostnader som nu är på väntan som går igång och därför sänker rörelsemarginalen om och när pandemirestriktionerna lättas.

Väljer man att istället titta på spelnettoökningen mellan 2019 och 2021 så är den 27 procent. Extrapolerar man den ökningen rakt ut till ATG:s rörelseresultat 2019 skulle resultatet för 2021 landa på 1,9 miljarder kronor. Alltså nästan träff mitt i för att täcka nuvarande ST-sportbudget.

Kanske blir slutresultatet någonstans mellan de 1,9 och 2,2 miljarderna. I samband med nästa kvartalsrapport, som kommer först i slutet av augusti, klarnar säkert bilden betydligt.

Nytt rekordkvartal för ATG – men nu bryts säkert trenden