Svensk Travsport kan inte kalla sitt system rättssäkert när en organisation själv utreder ett ärende, driver processen och låter en kommitté med aktiva travtränare fatta beslut som kan slå sönder en människas yrkesliv.

Jag har inte sett hela utredningen i fallet Maria Törnqvist och tar därför inte ställning till om hon gjort rätt eller fel. Men hennes tränar- och körlicens har dragits in i 18 månader, hon har dömts till 300 000 kronor i böter och förbjudits att vistas på svenska travbanor. När konsekvenserna är så ingripande måste processen tåla granskning – juridiskt, organisatoriskt och demokratiskt.

En dömande instans måste vara oberoende

Beslutet fattades av Svensk Travsports egen licenskommitté, där bland annat två aktiva travtränare ingår. Det skapar ett uppenbart förtroendeproblem: kollegor och potentiella konkurrenter deltar i beslut om en annan ledande tränare.

Sportslig kompetens behövs, men den kan inte ersätta oberoende juridisk kompetens, tydliga jävsregler och professionell bevisvärdering. Den dömande instansen bör domineras av oberoende jurister och kompletteras med veterinärmedicinsk och sportslig sakkunskap – inte tvärtom.

Processen måste vara transparent och begriplig

Det blir ännu mer problematiskt när samma organisation utreder ärendet, driver processen och utser samt arvoderar den kommitté som fattar beslutet. Maria Törnqvists ombud Staffan Uvabeck har pekat på just denna rättssäkerhetsproblematik.

Det finns också uppgifter om att hästen i diket befann sig i en situation där man försökte undvika en olycka och att en behandlande veterinär hade gett direktiv om motioneringen av två andra hästar. Oavsett hur dessa uppgifter ska bedömas måste Svensk Travsport tydligt redovisa hur bevisningen har värderats.

Den som förlorar ett ärende behöver kunna förstå hur beslutet fattades. I dag är det svårt att se att den transparensen finns.

Ledningen måste ta ansvar för förtroendet

Problemet handlar inte bara om licenskommitténs sammansättning. Det handlar också om ledarskap.

Under året har flera engagerade personer inom travet riktat stark kritik mot Svensk Travsport. Såvitt jag kan se har ledningen sällan eller aldrig bemött den öppet. Tystnad skapar inte förtroende. Den förstärker i stället bilden av en organisation som sluter sig och anser sig stå över debatt och granskning.

Det yttersta ansvaret ligger hos styrelsen och ordföranden Anders Källström. De kan inte fortsätta försvara en ordning som skadar förtroendet och samtidigt behandla kritiken som en fråga om enskilda beslut. Det handlar om organisationens struktur, kommunikation och ansvar inför medlemmar, aktiva och hästägare.

Även valberedningen måste ta ansvar. När förtroendet för ledningen är så lågt räcker det inte att hoppas på förbättring utan förändring. En valberedning som inte förmår möta situationen bör bytas ut.

Svensk Travsport måste nu:

• inrätta en oberoende juridisk instans för allvarliga licensärenden,
• korta handläggningstiderna och göra processerna mer transparenta,
• bemöta kritik från medlemmar, aktiva och hästägare öppet,
• låta en ny, oberoende valberedning pröva ledningens förtroende.

Det här är större än Maria Törnqvist. Det handlar om förtroendet för Svensk Travsport.

Svensk travsport behöver en rättsordning som tål granskning utifrån, en ledning som svarar sina medlemmar och en styrelse som förstår att förtroende måste förtjänas. Om den nuvarande ledningen inte klarar det uppdraget måste den bytas ut innan förtroendet för svensk travsport kollapsar helt.

Dahn Renholm

– hästägare och uppfödare