Fokustema
Insändare
Läs senare

Solvalla utan banveterinär men med open stretch

Hur kunde häst nr 4 (El Gumpert) i första DD-loppet i lördags (5/2) få starta? Det är inte första gången man undrar hur så uppenbart ojusta hästar tillåts tävla. Och har Solvalla infört open stretch?
Av
Lennart Grek

Att körsvenner till dessa hästar inte har kurage nog att stryka sin uppsittning är inget ovanligt, men att banveterinären tycks ha annat för sig än att kontrollera hur hästarna ser ut verkar ha blivit något vi får vänja oss vid.

Har Solvalla begåvats med open stretch? I sista DD-loppet samma dag så kör Jörgen Westholm innanför banmarkeringen i sista kurvan (minst sju pinnar) och på så vis vinner loppet.

Domarna på Solvalla tycks ha även de haft ögonen på annat håll än på loppet. Inte ens några böter utdöms för denna grova förseelse. Inte undra på att man tappar hoppet om svensk travsport.

Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Överträffa oss ST – med ny teknik

”Nu händer det grejer – sägs det.” Sulkysports krönikör Fredrik Fransson skriver om mötet med ST:s vd Maria Croon och om hur han vill skapa en auktion med en avelshingsts samtliga avkommor.
Av
Fredrik Fransson
Odd Herakles. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Odd Herakles. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

>> Proffstränaren, uppfödaren, entréprenören och idésprutan Fredrik ”Frasse” Fransson är en av travsportens idésprutor. Under tre år har han skrivit gästkrönikor i Sulkysports papperstidning och nu fortsätter han i den digitala satsningen.

****

Träffade Maria Croon (vd Svensk Travsport) i december. ”Det är på gång”, sa hon om min stora käpphäst inom travsporten – det vill säga bättre möjligheter för hästägare, tränare, kuskar, uppfödare att göra affärer på travsport.se genom att dela kostnader och inkomster direkt i systemet, enklare hantering vid hästaffärer och uppfödning.

Fakta

Fredrik ”Frasse” Fransson

Ålder: 40 år.
Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.
Bor: Järvsö – där legendarer föds och dör.
Licens: A-tränare vid Bollnästravet.
Bästa travminnet: Seger i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.
Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Jag har enorma förväntningar på den uppdateringen – jag hoppas verkligen att Svensk Travsport tar ett stort grepp om det här – att de både förstår och nyttjar potentialen i tekniken.

Hör bön ST: Överträffa oss alla och visa vägen för framtidens hästägande!

Varmaste vintern i mannaminne – då drar familjen Fransson på semester till värmen med travfamiljen Olsen/Mattsson från Hudiksvall.

Snacka om ”timing” – tanken var faktiskt att skippa Sverige när det är som kallast i januari, men med plusgrader senaste månaden har vintern varit väldigt underlig. Läste någonstans att det var över 160 år sedan det var så varmt senast… Tur att man faktiskt gillar läget både i värme och kyla – vintern är trots allt grymt bra i Järvsö också när det är kallt och mycket snö.

Två veckors semester är i alla fall ”väl unt” om man får klappa sig själv på axeln.
Vi laddar upp med sol och bad inför en sommar som kommer slå nya rekord hos oss – massvis med bokade ston till våra hingstar och det känns extremt inspirerande, dels med förra årets Ingbest-succé i ryggen och så Ängsborken, Galileo, Horgen Tore och jokern Cash Gamble i år.

Dessutom klart redan nu att Odd Herakles kommer till oss 2021 och vi behöver inte fundera på att stå sysslolösa de närmaste åren i alla fall – otroligt kul!

Fredrik Fransson.

Jag lanserade en idé i en intervju i norsk media för en dryg månaden sedan som går ut på att jag själv bokar alla platser hos en topphingst, föder upp hästarna och sedan säljer alla avkommorna på en egen auktion. Idéen har väckt ett enormt intresse – många stoägare har hört av sig och vill sälja sina ston och flera hingstägare har redan hört av sig och erbjudit hingstens tjänster.

I sommar är för tidigt, men till 2021 kan det bli gaspedalen i botten – 70 ston behövs (det är gränsen för kallblodsbetäckningar varje år).

Om ST ser till att göra det enklare och bättre att vara hästägare och uppfödare så kommer det bli verklighet.

Galenskap eller inte – vi gasar!

Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Så skyddar du din häst”

Anne Haglund om att vissa individers immunförsvar tyvärr misslyckas mot spolmasken och de blir lätt infekterade livet igenom. Detta fenomen verkar vanligast på travhästar.
Av
Cecilia Kristoffersson

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 50 2019:

När tävlandet gått in i lågsäsong tär det tid att avmaska och vaccinera hästarna. Det handlar om att hålla hästarna friska.

Vi måste leva med att hästar har parasiter. Målet är att hålla parasiterna på en rimlig nivå så att de inte orsakar nedsatt hälsa eller sjukdom. Undantaget är den stora blodmasken som man vill få bort helt.

Det finns mycket att göra för att hålla parasiterna i schack. Det viktigaste är förmodligen att se till att känsligheten bibehålls för de avmaskningsmedel som finns idag.

Det är många år sedan någon ny verksam substans kom på marknaden och sannolikt får vi hållas med de som är tillgängliga en bra bit in i framtiden.

Det innebär att man ska avmaska med förstånd och inte i onödan. Ta gärna hjälp av din veterinär för att lägga upp parasitstrategi.

Alla avmaskningsmedel är receptbelagda och veterinärer har krav på sig att vara restriktiva med utskrivningen.

Det här är de viktigaste parasiterna att hålla koll på:

Lilla blodmasken: En rödaktig parasit 5-20 mm lång. Den vanligaste parasit hästen får i sig genom att äta larver som krupit upp på grässtrån. Larven kapslar in sig i grovtarmens vägg där den utvecklas vidare. En del tar sig ut i tarmen igen och bildar färdiga äggläggande maskar och en del stannar kvar i ett vilostadie i slemhinnan där de kan ligga i flera år.

Maskarna som tagit sig ut i tarmen igen lägger ägg, som kläcks när de kommer ut med träcken. Larven kryper så småningom upp på ett grässtrå för att ätas upp av en häst igen. Larven är tålig för kyla och kan övervintra på betet för att infektera hästar nästa år.

Oftast visar en blodmaskinfekterad häst inga symtom på sjukdom men vid kraftiga angrepp kan man se nedsatta hästar, kolik och diarré.

Stora blodmasken: Parasiten är rödaktig och 20-30 mm lång. Kan orsaka allvarlig sjukdom eftersom den skadar blodkärlen i tarmväggen. Detta kan ge blodproppar i tarmen som kan orsaka allvarlig kolik och i sällsynta fall blodpropp i ett ben. Många hästar förblir dock symtomfria. Hästen blir som med lilla blodmasken smittad av larver på grässtrån.

I tarmen borrar sig larverna in i blodkärl, varifrån de kryper upp till krösroten, ett stort blodkärl som fördelar blod till tarmsystemet. Där utvecklas larverna. Därefter följer de blodflödet till grovtarmen där de tar sig ut i tarmen, suger blod och börjar producera ägg som följer med träcken ut igen.

I träckprov kan man inte skilja stora och lilla blodmaskens ägg åt. På våren bör man kontrollera om det är stora eller lilla blodmasken man har om det finns blodmaskägg hos hästen. Detta för att stora blodmasken har betydligt större möjlighet att verkligen orsaka skada hos hästen.

Spolmasken: Kallas för unghästens parasit, eftersom de flesta hästar utvecklar resistens mot masken med stigande ålder. En ”normal” häst har inte spolmask när den är över tre år. Tyvärr misslyckas vissa individers immunförsvar mot spolmasken och de blir lätt infekterade livet igenom. Detta fenomen verkar vanligast på travhästar.

Masken är lång (10-20 cm) och vit. Hästen får i sig äggen på betet men också via stallinredning, där äggen kan överleva många år. Äggen kläcks i tarmen, larven passerar tarmen till blodet där den följer med till levern och lungorna. Från lungorna hostar hästen upp larven som sväljs till tunntarmen där den utvecklas till vuxen äggläggande mask.

Symtom på spolmaskinfektion är avmagring, ruggig hårrem, minskad aptit och hosta. Mask-
en i tarmen suger åt sig näring och kan orsaka förstoppning.

Man ska inte avmaska före åtta veckors ålder för man tror att en viss smitta kan stimulera resistensutvecklingen mot parasiten.

Bandmasken: Suger sig fast mellan tunntarmen och blindtarmen, cirka tre-fyra cm lång och platt. Man har länge trott att den inte orsakar sjukdom, men senare studier har visat att det finns samband mellan kolik och bandmaskinfektion. Livscykeln är beroende av en mellanvärd, ett mosskvalster som först äter ägget. Hästen äter kvalstret som befinner sig på betet. Livscykeln tar fyra-sex månader.

Springmasken: Orsakar klåda i svansrot och anus och kan vara mycket besvärande för hästen. Ofta krävs ett intensivt avmaskningsprogram och daglig rengöring av anus med våtservett och rengöring av område på vilka hästen kliat sig. Parasiten lever i grovtarmen och äggen sprids genom att honan vispar ut äggen genom hästens anus. Parasitförekomst ses inte på vanligt träckprov men man kan se äggen genom att anbringa en genomskinlig tejpremsa mot anus och titta på det i mikroskop.

Det viktigaste att komma ihåg är att det säkraste preparatet mot spolmask är Axilur (bensimidazol) och det enda som tar bandmask är prazikvantel eller dubbel dos pyrantel. Både pyrantel, ivermektin och moxidektin tar blodmasken men det är bara ivermektin och moxidektin som dödar de vandrande larverna.

Så här skyddar Du din häst mot parasiter

>> Det går att minska parasitbördan så här:

Mocka hagar.

Sam- eller växelbeta med kor eller får. Dessa djur är inte känsliga för varandras parasiter och genom att äta upp hästens parasiter tillintetgör idisslarna dem. Kor och får äter också gräsområden runt spillningen där hästen inte äter. Detta ökar chansen att solen kommer åt och förstör larverna i träcken.

Rengör stallinredning.

Låt betet vila från hästar en sommar.

Ha särskilda vinter och sommarhagar.

Plöj upp och så om vall, putsa betena så att solen kommer åt träcken.

Avmaska alla nya hästar innan de släpps in på gårdens marker.

Ta träckprov vår och höst, kontroller för stora blodmasken på våren.

Föl och unghästar ska gå på de renaste betena.

Byt bete innan hästarna tvingas beta för nära träckhögarna.

På permanenta beten är det bra att släppa hästar först efter den 1 juli, eller ta en
höskörd först. Då hinner många övervintrade parasiter dö.

Fodra inte tillskott på marken.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Gynnar bara fuskarna”

Anne Haglund var förra veckans krönikör och hon tycker att det är en konstig halvmesyr att förlänga karenstiden inför stora lopp, men bara en fördel för hästarna med längre tid mellan försök och final.
Av
Anne Haglund
När Power vann Svenskt Travkriterium för en dryg månad sedan gjorde han det 14 dagar efter uttagningsloppet. Nästa år får hästarna en dag extra för återhämtning. Foto Leif Norberg/ALN
När Power vann Svenskt Travkriterium för en dryg månad sedan gjorde han det 14 dagar efter uttagningsloppet. Nästa år får hästarna en dag extra för återhämtning. Foto Leif Norberg/ALN

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 45 2019:

Det har debatterats flitigt den senaste tiden om tiden mellan försök och final i årgångsloppen, efter att Solvalla valt att ändra och lägga mer än 14 dagar mellan försök och final i Kriteriet 2020. Den kortaste karenstiden för ledbehandling är 14 dagar. Det skulle alltså innebära att det skulle finnas reglementsmässig möjlighet att ledbehandla hästarna mellan försök och final till ett stort och viktigt årgångslopp.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Enligt vissa debattörer ska den starkaste individen vinna årgångsloppen och i det ingår även att vara sund och inte behöva veterinärhjälp inför finalen. Att länga tiden skulle alltså låta en sämre häst vinna med veterinärens droger till hjälp.

Då blir det inte ett riktigt Kriterium! Vilken ädel tanke!

Jag tänkte vi skulle diskutera utifrån hästen och dess förutsättningar. Min första reflektion är att redan 14 dagar är i kortaste laget för en ung häst att återhämta sig mellan två lopp. Dessutom innebär årgångsloppen ofta långa resor för våra unga hästar då försöken oftast går på banan där finalen ska äga rum och det innebär i ett avlångt land som Sverige att det för många hästar blir långa resor. Resor tar ofta hårt på hästarna, vissa hästar har svårt att finna ro att äta och dricka under resorna och övernattning i främmande stall innebär ofta stora störningsmoment för dem.

Vad jag kan hitta vetenskapligt så anser man att genomsnittligt två veckor är gränsen för återhämtning för en häst från en hård ansträngning. Sedan tillkommer såklart stressmomentet som resan ger.

Om nu hästarna skulle vara halta och i behov av veterinär hjälp efter försöken ska de väl strykas från finalen, eller? Det står i alla fall så i tävlingsreglementet. Startas hästar som är halta för att det är mycket pengar på spel?

Om behovet finns av att behandla hästar inför finalen så borde de ju vara halta och därmed strukna ur loppet om tiden mellan försök och final är kortare än 14 dagar? Låt oss se hur många strykningar det varit i Kriteriet de senaste fem åren, då tiden mellan försök och final varit kortare än 14 dagar och omöjliggjort ledbehandling: En häst är struken ur finalfältet, det var Criterion i år med anledning av dåliga blodvärden, inte att han hade behov av en omöjlig ledbehandling.

Alltså kan jag lugna alla oroliga, hästarna verkar inte ha problem att starta inom 14 dagar, deras tränare har i alla fall gjort den bedömningen att ingen har haft behovet att ledbehandlas.

För det kan väl inte vara så att travtränare startar treåriga hästar som inte är friska för att det är så mycket pengar på spel? Det kan väl heller inte vara så att de låtit ledbehandla hästarna trots att erforderlig tid inte finns för karenstiden mellan starterna med preparat som inte syns vid eventuellt dopingprov? 

Ovanstående resonemang visar att om allt går rätt till och tränarna tar det reglementsmässiga ansvaret då är det bara en fördel för hästarna med längre tid mellan försök och final.

 

Enligt min mening är det en konstig halvmesyr att förlänga den vedertagna karenstiden just inför stora lopp. De som ändå väljer att ledbehandla trots den tillfälliga förlängningen av karenstiden har då en konkurrensmässig fördel då de är ”säkra” på att behandlingen inte syns i dopingprov, eftersom 14 dagar är en väl etablerad och ”säkerställd” gräns i normala fall. Detta gynnar bara ”fuskarna” om vi nu har några sådana i sporten?

Denna diskussion har fått mig att undra över hur mycket behandlingar som travhästen ”behöver” under sin karriär. Det skulle vara av intresse om Svensk Travsport initierar en sådan undersökning i hästvälfärdens tjänst.

*** 

Fotnot: Veckans krönikör är Klaus Koch.