Pengarna är de miljarder i reducerad spelskatt från 35 till 18 procent som ATG kunnat räkna hem från det att spelregleringen trädde ikraft 2019. Beloppet handlar om drygt 600 miljoner per år. Alltså runt 2,5 miljarder under perioden 2019-2022. Snart kan vi lägga till ytterligare 600 miljoner för 2023.
Förnuftiga investeringar i framtiden är sällan fel. Är detta en förnuftig investering? Vad fanns det för alternativ?
Trav- och galoppsportens uppfödare och hästägare hade varit ett alternativ som dessutom är i linje med ATG:s uppdrag. Med drygt 600 miljoner per år hade täckningsgraden för hästägarna ökat från nuvarande rekordlåga 18 till cirka 30 procent och kommit uppfödarna till godo genom ökad köpkraft hos kunderna. En sådan satsning hade skapat optimism och framtidstro, vilket behövs för framtida rekrytering.
Sportspel och casino ger förhoppningsvis en viss återbetalning över tid även om marginalerna är mycket låga jämfört med spel på hästar.
Investering i uppfödare och hästägare hade inneburit att många som nu lämnar sporten eller flyttar sin verksamhet utomlands stannat kvar, vilket skulle ha säkerställt framtida spelobjekt med hög marginal för ATG.
Vi har sett en utredning, signerad Björn Damm, som visar på en betydande minskning av hästpopulationen de kommande åren, vilket givetvis kommer att negativt påverka ATG:s framtida spelunderlag och införtjäningsmöjligheter.
Valet mellan olika investeringsobjekt är en strategisk fråga av hög valör och har givetvis varit föremål för behandling i såväl ATG:s som ägarbolaget ST:s styrelser.
Vi är många engagerade i trav- och galoppsporten som skulle sätta stort värde på en kortfattad redogörelse från respektive bolags styrelseordförande beträffande vilka överväganden som gjorts och varför utfallet föll till fördel för sportspel och casinon?
Claes Lundell
Malmö












