Missförstå mig rätt nu. Det är ingen häst som kommer att dö av att starta i det gladiatorspel som tilldelats lopptiteln Harper Hanovers lopp sedan Big Lama gick segrande ur dess första upplaga år 1968.
Sedan dess har loppet bara vuxit och vuxit i status. Solvallas medvetna val att ge loppet ett rejält ansiktslyft sedan tre år tillbaka varpå det uppgraderats till ett Grupp I-lopp har gett resultat.
Solvallas sportchef Anders Malmrot åker land, rike och framförallt utrikes för att hitta de bästa och mest exotiska djuren att visa upp för den publik som vill ha bröd (läs: hamburgare och starköl i plastglas) och skådespel (läs: så svåranalyserat lopp att triosystemet blev rekorddyrt).
I år är de mest blodtörstiga djuren hämtade från Frankrike. Där har kejsare Malmrot funnit två lejon etablerade på den största amfiteater som går att finna. Den tuffaste av dem – Izoard Vedaquias – beskrivs av tränare Philippe Allaire som en häst med två hjärtan och fyra lungor. Hur tröttar man ut ett sådant tvåhövdat monster? För inte räcker det väl att gillra en ”innerspårsfälla” för att dräpa den störste krigaren av dem alla?
Malmrot har kunnat luta sig tillbaka och låtit de andra 13 tävla om sina platser.
Och det har de gjort. Somliga har vunnit sina slag i Danmark, Norge eller Finland. Andra har banat väg för sin start via USA, Italien eller genom att utmärka sig på de inhemska scenerna.
Jaga eller bli jagad
Så nu står vi här inför det spektakel som är så mycket mer än ett travlopp med en miljon kronor i segerpremie.
Vi står inför ett slag som jag fortsatt vidhåller går att jämställa med ett gladiatorspel från forna Romarriket.
Utöver de exotiska djuren som skickas ut för allmän beskådning så ska de tyglas av gladiatorer vars sinne måste vara så skarpt under närmare fyra minuter att de driver sitt djur rakt mot en säker (mjölksyre)död vid minsta snedsteg.
Gladiatorernas enda skydd är en hjälm, en säkerhetsväst och ett kosmetiskt körspö som inte får användas i strid. Det är inte mycket till rustning de bär.
De som startar från främre volten blir jagade. De som står längst bak ska jaga. Och de stackarna som står i mitten får ikläda sig rollen att såväl jaga som att bli jagade. Den sistnämnda fållan har ofta omnämnts som ”slaktfållan”, men statistiken under 2000-talet säger att de har lika stor chans som djuren som inleder från grunddistansen.
Ingen återvändo
Kanske blir de lejonmat allihop. Utöver de franska lejonen och dess framgångstörstande gladiatorer utgör även den mest rutinerade gladiatorn av dem alla dess startgrupp.
Jorma Kontio har tagit så många strider att du utan omsvep hade kunnat lura i mig att han stred under Finska Vinterkriget och jag hade köpt det med hull och hår.
Han har visat sig kunna tämja sitt djur namngiven High On Pepper till att konstant trava i rätt gångart och i så pass hög fart att ingen vill möta hans blick på utsidan.
Klockan 18.05 idag stängs grindarna. Djuren och gladiatorerna får klara sig själva. Det finns inte längre någon återvändo.
Fem minuter senare slås startkommandona på och slaget kan börja.
Här har ni ert bröd. Här har ni ert skådespel.
