Fokustema
Krönika
Läs senare

Dags att vakna nu…

En hel del spelare fick inte in sina V75-kuponger när ATG bjöd på multijackpot på nyårsafton. Igår uttalade sig spelbolagets IT-chef i ATG:s egna kanaler varför det gick snett.
Det tog 19 dagar...
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
ATG hade problem med tekniken i samband med V75-inlämningen på nyårsafton.
ATG hade problem med tekniken i samband med V75-inlämningen på nyårsafton.
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

I artikeln blir vi inledningsvis upplysta om att det var ett enormt stort intresse att spela V75 på nyårsafton. Jaså…

Att ATG bitvis har problem med tekniken när det bjuds stora jackpots är ingen nyhet utan en stor bristvara och har varit så vid olika tidpunkter under flera års tid. Ska spelbolaget konfiskera spelarnas pengar under ett antal V75-omgångar – åtta tillfällen ifjol – för att samla ihop till en multijackpot så måste tekniken också vara på plats, eller hur…?

På nyårsafton var trafiken den sista halvtimmen extremt hög. Och det klarade vi inte av, berättar IT-chef Per Gutesten:

”Jag vill gärna göra ett försök att förklara lite mer hur det funkar och varför det kan bli så som det blev på nyårsafton. I takt med att tekniken har förfinats har också kravet på nya uppdateringar ökat. För tio år sedan gjorde ATG en uppdatering i halvåret, i dag gör vi ungefär ett femtiotal i veckan. Samtidigt genomför vi nu ett nödvändigt byte av gammal teknik i våra centrala system. Förändringar, stora som små, innebär alltid en risk för störningar. Systemet är aldrig starkare än dess svagaste länk och om det blir en flaskhals någonstans så skapas det lätt en snöbollseffekt och den effekten blir värre ju högre trycket är. Vi upptäcker mindre fel nästan dagligen och lyckas oftast lösa dessa med liten eller ingen kundpåverkan.”

Klockan 17.00 idag finns det möjlighet att chatta med IT-chef Per Gutesten, Mikael Kudrén, digital chef och Nicklas Jonsson, hästspelschef på atg.se.

Förra fredagen hånades franska travförbundet i tidningen Expressen av spelkrönikör Bengt Adielsson och beskyllde Cleangame för att han tävlat med otillåtet medel i kroppen när han vann ett lopp i Lyon den 31 oktober och för att det blev ”en snäll klapp på axel” och bara 1.000 euro i böter.

Saxat ur Expressen förra fredagen.

Nu var det bara så att det inte fanns något positivt prov efter Cleangames seger i Lyon och tränaren Jean-Michel Bazire åkte dit för att han tävlat med sin stjärna inom gällande karenstid och detta upptäcktes vid en kontroll av hans veterinärjournaler. Ett dopingbrott, men inget positivt dopingprov. Viss skillnad kan tyckas.

Jean-Michel Bazire erkände dessutom sitt brott utan omsvep och det hör precis inte till vardagen i den typen av sammanhang:

”Det finns ingen annan förklararing än slarv.”

 

Fokustema
Krönika
Läs senare

Nya kvastar behövs

På sina håll på sociala medier har det kokat över sedan den nya föreningen ”En Häst En Röst” bildades.
Men tänk efter…de här personerna vill något väl och det inkluderar ALLA hästägare – såväl stora som små – i det här landet.
Av
Claes Freidenvall
Sopar nya kvastar bäst? Det behövs förändringar för att få travsporten på rätt köl igen. Foto: Daniel von Appen
Sopar nya kvastar bäst? Det behövs förändringar för att få travsporten på rätt köl igen. Foto: Daniel von Appen

Syftet med den nya föreningen 1H1R är inte att vara en lekstuga för miljardärer utan att ge hästägaren en trovärdig röst för framtiden och främst genom en ökad styrning av ST och travsportens ekonomiska motor ATG.

Och det behövs!

Som jag läser ATG:s årsredovisningar och prispengarnas förlopp och jämför 2012 med 2023 – alltså drygt ett decenniums utveckling – så är det ingen munter läsning. Prispengarna är och förblir grundfundamentet för travet!

År 2012 var prismedlen 20,8 procent av spelnettot och 2023 hamnar siffran på 18,2 procent. Det betyder drygt 14 procents försämring. Om man ser till den totala kakan travsporten fått av spelnettot låg det 2012 på 45,8 procent och 2023 på 30,3 procent. En försämring på mer än 50 procent!

Att det behövs nya kvastar står ganska klart. Frågan är om de sopar bäst? Det är något som framtiden får utvisa.

Kostnadstäckningen för hästägarna idag är skrämmande låg och det betyder att såväl stora som små hästägare får skjuta till rejält med medel för att hålla på med den hobby som så många älskar över allt annat. Att försöka slå in en kil mellan den stora och den lilla hästägaren är inget annat än att söndra. Alla gemensamma krafter behövs för att vända skutan åt rätt håll och få travsporten att blomstra igen.

Nya kvastar behövs och jag ska förklara varför!

När ATG bildades – den 22 mars 1973 – och det var kris inom såväl i travet som galoppen låg en statlig utredning, signerad Bengt Resare, till grund.

Utredningen ”Trav och Galoppsport i Sverige” presenterades den 27 november 1972 och det finns anledning att upprepa vad som fastslogs där, att det var nödvändigt att lägga fram förslag som innebar ytterligare medel till sporten. I annat fall ansåg utredningen att svensk hästsport mycket snabbt skulle genomgå en allvarlig kris.

Då var återbäringen per satsade 100-lapp 39,22 kronor för hästägarna. Idag lär den summan vara en bra bit under 20 kronor och då krävs det något helt annat än att leva på luft och kärleken till sporten och med förhoppning att känslor ska ersätta prispengar.

Ibland kan det vara bra att inte sova under en sten utan blicka ut i verkligheten. Ingen har väl glömt att den havererade pokalöverenskommelsen följdes av en spelomregleringen där skattelättnader om 650 miljoner per år inte kom hästägarna tillgodo.

Varför håller vi på travsport? Det är i alla fall inte för att sysselsätta en administration som idag kan liknas vid flera statsverk. Antalet anställda hos ATG 2012 uppgick till 252. Ifjol var motsvarande siffra 593. Svensk Travsport hade 127 anställda förra året.

Så varför räcker det inte med att vara medlem i den traditionella hästägarföreningen? Svaret är väl att många hästägarföreningar framstår som en relik idag och inte arbetar för medlemmarnas bästa. Mest har det handlat om att sitta tyst i båten och låtit andra hålla i årorna.

Rekryteringens siffror är och blir till facit om och när travsporten ska kunna utvecklas. Sedan den havererade pokalen 2018 har ATG och ST trots enorma skattefördelar (4 miljarder kronor) inte lett till ökad rekrytering utan det har istället blivit tvärtom.

Siffrorna har rasat och den onda spiralen har accelererat. Tävlingssystemet har förlorat massor av starthästar – ifjol 644 – och i skenet av de tre senaste årens förlorad betäckningsvolym (30-35 procent) så är Svensk Travsport ett skepp i gungning och därför behövs nya skeppare som med tydligt ledarskap kan vända båten.  

Och vi ska inte heller glömma att travförbundet bevisligen inte lyckats med att hindra Skatteverket från att underkänna nya företag från att få momsregistrera sin hästverksamhet.

Ytterligare moln på himlen är den förlorad mångfald i avel och uppfödning som vi sett under flera års tid. Att de små uppfödarna ställs som mot- istället för medpart till de större aktörerna är typexempel på det federativa systemets sönderfall.

Föreningen ”En häst En röst” är förhoppningsvis nyckeln till något som ska få alla att känna en framtidstro. Kraften i svensk travsport tillhör hästägarna och det är kanske dags att fundera på allvar över vem som är till för vem?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Lönelyft med 138 procent

Valberedningen föreslår att höja arvodet för ST:s ordförande med 141.500 kronor på årsbasis till rekordhöga en halv miljon.
Detta samtidigt som travsportens aktiva lider ekonomiskt tufft och har svårt att få ihop vardagen.
Ett förslag som stinker lång väg…
Av
Claes Freidenvall
Rekordhögt arvode föreslår valberedningen till Svensk Travsports ordförande i år. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Rekordhögt arvode föreslår valberedningen till Svensk Travsports ordförande i år. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Svensk Travsports ordförande får ett rejält ekonomiskt lyft i år – om valberedningen får sin vilja igenom vid ST:s fullmäktigemöte den 29 april.

Valberedningen – bestående av Fredrik Tenfält (ordförande), Lars Olofsson och Jenny Nilsson – föreslår en höjning av arvodet från 358.500 kronor till en halv miljon kronor!

Fakta

Arvode 2019 – 2025:

År – Arvode

  • 2019 – 210.000 kr
  • 2020 – 300.000 kr
  • 2021 – 311.000 kr
  • 2022 – 318.000 kr
  • 2023 – 350.000 kr
  • 2024 – 358.500 kr
  • 2025 – 500.000 kr (förslag)

Källa: fullmäktigeprotokoll Svensk Travsport.

Expandera

Ett ekonomiskt lyft på 141.500 kronor för Anders Källström som står på omval som ordförande i Svensk Travsport.

Valberedningen skriver i en kommentar: ”det kommande fulla ägaransvaret för ATG medför en delvis förändrad roll för Svensk Travsports ordförande. Som framgick på konsortiet 12 mars lämnar Anders Källström vid bolagsstämman 8 maj ATG:s styrelse och får som ST-ordförande utökat ansvar för koncernledning och koncernuppbyggnad. Detta bör avspeglas i en ny arvordering.”

När det gäller de andra personerna som ingår i ST:s styrelse handlar det inte alls om samma generösa ökning av arvodet på årsbasis. Vice ordförande föreslås få 236.000 kronor, vilket är en höjning med 11.000 kronor, medan övriga ledamöter i styrelsen går från 164.000 till 172.000 kronor..

År 2019 hade ordförande i Svensk Travsport ett årsarvode på 210.000 kronor och i år föreslås rekordhöga 500.000 kronor. En ganska hygglig utveckling av arvodet på sex år.
Eller 138 procents ökning!

2019 tjänade den svensktränade medianhästen 36.400 kronor och ifjol 43.800 kronor (20 procent). Under samma period har prispengarna i Sverige gått från 899 till 940 miljoner kronor, en ökning med 4,5 procent.

Onekligen en viss procentuell skillnad – om man nu ska jämföra två- och fyrbenta med varandra…?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Behöver Åby hjälp från ovan?

Åby har svårt att sticka ut när det gäller att sälja in sina storlopp.
Varför kan man förstås fråga sig? Inte ens världens högst doterade förstapris i Åby World Grand Prix – sex miljoner till vinnaren – lyckades samla ett fullt startfält förra året…
Av
Claes Freidenvall
Önas Prince och Per Nordström segerdefilerar efter Paralympiatravet 2024. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Önas Prince och Per Nordström segerdefilerar efter Paralympiatravet 2024. Foto: Adam Ström/stalltz.se

Paralympiatravet, Drottning Silvias Pokal, Konung Gustaf V:s Pokal är några andra exempel som haft svårt att lyfta och framför allt få något större utrymme i media.

Solvalla får/tar (stryk det som önskas) ett oproportionerligt utrymme flera månader innan Elitloppet ska köras och det är förstås inte huvudstadsbanans fel även om det bitvis – kan jag personligen tycka! – tjatas dag ut och dag in om svensk travsports flaggskepp.

Men går det inte att ödsla lite kraft på Paralympiatravet också?

Vi talar ändå om ett Grupp I-lopp med 1,5 miljoner till vinnaren och som borde kunna locka till sig flera internationella topphästar.

Eftersom det bara är tv som räknas numera – och travsporten betalar för hela kalaset – så borde också lite tv-tid kunna stänka över på Åby och deras storlopp, eller hur?

Åbys sportchef Jon Walter Pedersen och marknadschefen Kristofer ”Fölet” Jakobsson borde kanske skaffa sig lite bättre kontakter inom trav-tv så kanske problemet är löst?

Fakta

Topp-tio-Frankrike

Namn – Prissumma (euro)

  1. Idao de Tillard – €2.898.660
  2. Etonnant – €2.576.710
  3. Hohneck – €2.527.145
  4. Go On Boy – €2.024.870
  5. Hooker Berry – €1.818.420
  6. Ideale du Chene – €1.283.050
  7. Just A Gigolo – €1.240.831
  8. Hussard du Landret – €1.171.360
  9. Emeraude de Bais – €1.169.760
  10. Hirondelle du Rib – €1.099.110

Fotnot: listan tar upp de tio vinstrikaste travarna i Frankrike som tävlar.

Expandera

Solvallas Elitloppsansvarige Anders Malmrot har redan lyckats bjuda in fem hästar till Elitloppet, medan Jon Walter Pedersen kontrakterat en fransk travare – Gaspar d’Angis – som inte tillhör den översta eliten trots att Paralympiatravet arrangeras 22 dagar tidigare…

Att Paralympiatravet hamnar i bakvattnet gällande Elitloppet är inte så konstigt på något sätt, men när Oslo Grand Prix arrangerades två veckor innan Elitloppet så snuvade Bjerke flera gånger Solvalla på internationella stjärnor som tävlade först i Oslo innan de åkte vidare till Solvalla.

Jag hade inte haft något emot om Åby hade haft samma ambitioner, men då krävs det kanske ”lite hjälp från ovan” också?

***

Imorgon hålls det första försöket till Paralympiatravet i Bollnäs med bland andra årsdebuterande Borups Victory till start.