Nästan dagligen kan vi läsa braskande rubriker i versaler i tidningar och på nätet, men också lyssna på radio och tv som inte ger upphov till någon större munterhet.
Här är några exempel från de senaste veckorna:
- Electrolux genomför ett sparpaket – som innebär att var 13:e anställd ska bort. Antalet heltidsanställda ska minska med 3 800 tjänster
- Volvo Cars minskar personalstyrkan med 700 anställda. Även 500–600 konsulter får sluta
- Stora Enso-varsel: 1.150 anställda ska bort
- Bonava omstrukturerar – 400 tjänster ska bort
- SAS lanserar stort sparpaket
ATG, däremot, är ständigt mottagligt för att hitta på nya tjänster, enligt regeln att ju glassigare titel på engelska desto mer angeläget att inrätta tjänsten. Vad sägs om Senior Backened Developer till Identity & Access hos Cyber Security?
På företagets hemsida läser jag att sju av tolv i styrelsen i ATG har utbildningsbakgrund i EKONOMI.
Enligt ATG:s årsredovisning för 2022 var medelantalet anställda i koncernen under året 510.
Anställda ATG 2004-2024
År – Antal
- 2004 – 226
- 2005 – 232
- 2006 – 231
- 2007 – 235
- 2008 – 246
- 2009 – 236
- 2010 – 232
- 2011 – 242
- 2012 – 252
- 2013 – 255
- 2014 – 272
- 2015 – 281
- 2016 – 299
- 2017 – 321
- 2018 – 353
- 2019 – 433
- 2020 – 468
- 2021 – 496
- 2022 – 510
- 2023 – 557
- 2024 – 593*
Källa: ATG årsredovisningar. *gäller t.o.m. tredje kvartalet 2024.
ATG behöver krympa sin kostym personellt och varför inte också försöka få till ett bättre ekonomiskt avtal med TV4. Där borde det finnas en del att hämta och kanske ATG:s vd Hasse Lord Skarplöth kan förhandla ned priset med chefen för sponsring, Creative TV4?
ATG – och även ST – liknar mer DDR under 1980-talet. Styrelser visste att allting var kaputt, men som ledamot varför larma med feta honorar, lägenhet i Pankow, semesterhus, resor till väst, också för barnen…
Jag vägrar att tro att inte styrelserna i ATG och ST är medvetna hur utvecklingen ser ut i travsporten idag. Frågan ”vem är till för vem” blir mer och mer uppenbar.
För tre år sedan var kostnadstäckningen cirka 24 kronor på en hundralapp för hästägaren – enligt en utredning som gjordes av Mats Denninger och Leif Almgren på ST:s uppdrag – och idag är vi ner på summor runt 18 kronor.
När Erik Åsbrinks utredning ”Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten” kom 1991 var kostnadstäckningen 37 kronor. På den tiden hade Riksförbundet för Sveriges Travhästägare (RST) som målsättning att prispengarna borde uppgå till 50 procent av totonettot.
Prispengar är det viktigaste styrmedlet som finns att tillgå för att försäkra en utveckling av trav- och galoppsport enligt sportens centralförbund antagna riktlinjer, skrev Erik Åsbrink i SOU 1991:7.
En sanning då och en sanning som gäller i lika stor grad idag.
