Fokustema
Krönika
Läs senare

Ett jubileum i skymundan…

Det hade kanske varit för mycket begärt att Svensk Travsport – eller för den delen ATG – uppmärksammat dagens jubilar.
Idag fyller totalisatorns återkomst i Sverige nämligen 100 år.
Samma totalisator som försörjer runt 500 personer i ATG:s välfyllda personalkostym, men också 126 årsanställda inom ST-koncernen.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Totoluckorna är ett minne blott i Svensk Travsport, men totalisatorn lever fortsatt kvar. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Totoluckorna är ett minne blott i Svensk Travsport, men totalisatorn lever fortsatt kvar. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Totalisatorns finess är oslagbar, men vi vet också att denne till synes outplånliga apparat är mycket skör trots att den har varit i bruk – med vissa uppehåll – sedan 1891 i Frankrike och i Sverige i obruten följd sedan 1923. Startåret för Joseph Pierre Ollers uppfinning av Pari Mutuel Urbain (PMU) var 1872 och för trav- och galoppsportens del i Sverige 1896.

Men totalisatorn blev inte långlivad inledningsvis. Franska staten förbjöd ”pari-mutuel-spelet” 1874 och i Sverige blev det stopp 1898 innan portarna för totalisatorspel återigen slogs upp den 4 maj 1923.

Staten har efter införandet av totalisatorn varit framme och höjt skatteavdraget vid några enstaka tillfällen och det har visat sig olyckligt både för staten och sporten…

Vid sådana ingrepp har båda parter varit lika stor förlorare och det har visat sig vid två olika tillfällen:

  • 1 april 1948 – 31 mars 1949
  • 1 juli 1958 – 30 juni 1960

Under den första perioden höjde staten vinstavdraget från 20 till 30 procent och vid det andra tillfället till 25 procent. 1948 kunde det lika gärna blivit en skatteskärpning på 40 procent på samtliga spelformer. En konsumtionsskatteberedning förordade detta, medan Kungl. Maj:t föreslog i proposition till 1948 års riksdag 30 procent, vilket också bifölls.

Det höll på att gå riktigt illa den gången och hästsportens existens svävade i fara. Redan året efter minskades skatteavdraget till 20 procent efter förslag från Kungl. Maj:t till riksdagen.

Höjningen 1958-1960 var inte heller lyckad. Staten lärde sig av läxan, minskade återigen skatteavdraget till 20 procent och då utvecklades spelet positivt igen.

Av erfarenhet går det att dra slutsatsen; bästa botemedlet är sänkt totalisatorskatt för att stimulera spelet och öka intäkterna till såväl sport som stat.

I de länder som skatteuttaget reducerats har utvecklingen varit positiv. Både staten och sporten har fått in mer pengar. Och för statens del har spelet på hästar i Sverige varit rena rama guldgruvan. Sedan 1998 har staten dragit in miljardbelopp varje år i skatteintäkter.

När totalisatorn återinfördes 1923 handlade det inte i första hand om att dra in skattekronor till staten utan att avkastningen till staten skulle återföras till hästavelns främjande. Sådana tankar är sedan länge bortblåsta…

Detta hindrar oss inte från att hylla dagens 100-åring – totalisatorn!

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?