En sådan fråga är den nya och omdiskuterade organisationen i Svensk Travsport. BAS har all möjlighet att blockera förslaget om att travbanorna ska lämna ifrån sig sina egendomar till ett fastighetsbolag där respektive bana får ett inflytande som någorlunda motsvarar vad som respektive travsällskap skjutit in i värde.
– Vi kommer att få en nyckelroll i allt det här och har möjlighet att stoppa beslut, säger Mikael Melefors, ordförande i Travhästägarna.
Kvalificerad majoritet (75 procent av rösterna) används när väsentliga frågor ska avgöras. Idag har travbanorna cirka 76 procent och BAS runt 24 procent av rösterna i Svensk Travsport, men i praktiken förfogar de sju BAS-organisationerna över tre fjärdedelar eftersom det är sällsynt att alla medlemmar kommer på fullmäktigemötena. Därmed har BAS blivit en maktspelare av rang utan att någon tycks ha reflekterat över detta.
BAS-organisationernas röstantal är faktiska i tal och förändras inte över tid, medan travbanornas röster är relaterade till antalet tävlingsdagar som arrangeras. Om banornas tävlingsdagar blir färre reduceras röstantalet automatiskt och på så sätt minskar banornas makt. Och tävlingsdagarna har också blivit färre i Svensk Travsport den senaste tioårsperioden.
Hade Svensk Travsports styrelse varit vaken så skulle den förstås sett till att antalet röster för BAS krymps på samma sätt som det innebär för landets travsällskap, vilket inte skett.
Detta är allvarligt att Svensk Travsports styrelse försummat och inte tillvaratagit sina medlemmars intressen – landets travbanor – i en sådan essentiell fråga. En sovande ST-styrelse har bäddat för att BAS fått makt över beslut som de inte har haft möjlighet till tidigare och som heller aldrig varit avsikten.
Självklart skulle BAS fått möjlighet att påverka sin egen situation precis som det anstår landets travbanor och inte som nu sitta i orubbat bo!
Hur kunde detta få ske?
