Fokustema
Krönika
Läs senare

Stängda V75-klasser bättre än dribbel med uppfödarpremier

Fyra av Halmstads V75-lopp vanns av icke svenskfödda hästar. Det borde bara varit två.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Tessy d'Ete avslutade karriären med att sätta banrekord på Halmstadtravet, körd av Magnus A Djuse (arkivbild). Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Tessy d'Ete avslutade karriären med att sätta banrekord på Halmstadtravet, körd av Magnus A Djuse (arkivbild). Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Svensk Travsport har fattat ett märkligt beslut om uppfödarpremier (se länk längst ner i artikeln) som ska börja gälla med omedelbar verkan. Avsikten tycks vara att försöka gynna svenskfödda hästars tävlande i Sverige, men det känns som att man ”inte tänkt riktigt hela vägen”.

En bättre och sannolikt mer verkningsfull idé för att ”gynna svenskfött” är att återinföra den ordning som länge gällde med att endast svenskfödda hästar får vara med i de lägsta V75-klasserna, än att som nu alltså görs i form av svårbegripliga trixanden med fördelningen av uppfödarpremier.

I den forntid när rikstoton i form av V65 och V75 hade högre sportslig status än nu, eftersom det börjat gödslas och strösslas med extra V75-or och  divisionslopp på andra ställen än lördageftermiddagar/kvällar, var klass III, II, I och stodivisionen förbehållna svenskfödda hästar. Detta var nyttigt för svenskfödda travares status. Icke svenskfödda hästar behövde alltså vara på bronsdivisionsnivå eller högre för att få vara med i ”travets elitserie”.

Det skulle vara en bättre politik av de som vill gynna och marknadsföra svenskfödda travhästar att försöka påverka deras tävlande och möjligheter i det viktiga V75-skyltfönstret istället får att fokusera på hur uppfödarpremier fördelas. Propositionerna V75 kan gott återgå till ordningen att de lägsta klasserna, alltså  II, I och även Diamantsoets nivå upp till 500.000 kronor, ska förbehållas endast svenskfödda hästar.

I Halmstads omgång vann en Italienfödd häst i klass I, Astronascente Zac, och en belgiskfödd, Nouba Mom, vilken endast tjänat drygt 120.000 kronor, i det ”låga” diamantstoloppet. De två hästarna hade inte fått vara med om ”stängda-lägsta-V75-klasser” tillämpats.

Det var heller  inte så långt borta att det blivit tre sådana utländska ”lågklass-vinnare” i V75-ramen. Den nyligen hos Adrian Kolgjini placerade franskägda nederländskan Kali Smart (e. Un Amour d’Haufor) höll ända till 100 kvar emot snabbloppsstona från 40 meters tillägg i det ”höga” diamanstoförsöket. Till slut var emellertid starka Jerry Riordan-tränade snabbloppsitalienskan Tessy d’Ete (e. Ganymede – Love Me Tender) för tuff och avgjorde för Magnus A Djuse säkert på nya banrekordet 1.13,4/2.180.

Trippel för Riordan och Djuse

Åttaåriga Tessy d’Ete gjorde karriärens sista start. Nu väntar betäckning i Frankrike med ingen mindre än Face Time Bourbon till våren.

Fakta

Tessy d’Ete

Italienfött sto åtta år e. Ganymede – Love Me Tender e. Supergill
73 st: 17–13–7
Rekord: 1.119l – 1.10,0ak
Insprunget: 6.892.008 kr
Uppfödare: Az. Agr. Fonte Dell’Ete, Italien
Ägare: Scuderia Eurocolor Srl, Italien
Tränare: Jerry Riordan, Halmstad
Körsven: Magnus A Djuse, Solvalla
Skötare: Heli Tarrrimaa

Expandera

I den svenska ST-datan, där det pinsamt ofta är felaktiga uppgifter på importer, står att Tessy d’Ete inte startade alls under 2017 och 2018. Inget kan vara mer fel. Hon vann, i Fabrice Souloys/Philippe Billards träning på Vuncennes både 2017 och 2018. I våras kom Tessy d’Ete till Jerry Riordan och med tre segrar och andraplats i EM för ston (bakom Conrads Rödluva) är det nu alltså dags att som nioåring ta klivet till avelsboxen.

– När hon kom till oss fick veterinären Jonas Thornell gå igenom henne och han rekommenderade några månaders vila i hage och att hon skulle bli fölmärr. Men Heli (Tarrimaa, hästens skötare, reds.anm.) kunde inte acceptera det utan har lagt ner ett fantastiskt jobb på Tessy d’ Éte. Hon sprang in 900.000 kronor för oss på ett halvår innan hon nu ska bli fölmärr, sade Jerry Riordan till Vinnare V75.

rekommenderade några månaders vila i hage och att hon skulle bli fölmärr

Treåriga Belgien-födda Nouba Mom (e. Ready Cash – Paprika Mom) kom till Riordans stall från franske tränaren Alain Roussel i början av november och har nu två raka segrar i Sverige. Magnus A Djuse fick finna sig i att sitta i tredjespår runt första kurvan innan han kunde köra Nouba Mom till ledningen, och hon vann säkert ”det låga” diamantstoförsöket på 1.14,7/2.140.

Nouba Mom har sina stampapper i ordning. Mamman Paprika Mom (e. Love You – Working Mom) är syster till Gran Premio della Nazioni-vinnaren Express Road (e. Passionnant) med 4,5 miljoner kronor insprunget. En annan syster, Graziella (e. Giant Cat) är mamma till storstjärnan och världsrekordhästen Traders (e. Ready Cash) 1.10,1am*/14,5 mkr. Graziella är i dagarna köpt till Sverige, av Global Farm, och kan alltså förväntas lämna svenskfödda avkommor i framtiden.

Nouba Mom är som dotter till Ready Cash närbesläktad med topphästen Traders, samma pappa och mödrarna är syskon.

V75-trippeln för hemmatränaren Jerry Riordan och Magnus A Djuse med icke svenskfödda hästar fullbordades i silverdivisionen genom femårige italienfödde Zio Tom Jet (e. Maharajah – Nevada Jet) som funnits i Riordans stall i snart två år. Magnus A Djuse körde offensivt till ledningen, och det var rätt melodi för att Zio Tom Jet skulle klara att avvisa de starkt avslutande Staro Leonardo (e. Make It Happen) och Farlander Am (e. Lavec Kronos) på 1.11,7a/1.640.

 

Björn Goop var optimistisk på förhand gällande italienske fyraårige Ready Cash-sonen Astronascente Zac, vilken kom från en plusbetonad insats som tvåa i Åbys klass I-försök för två. veckor sedan. Astronascente Zac (u. Glamour Grif), som funnits hos Goop sedan hästen var ett år, infriade förväntningarna och ledde från start till mål på 1.12,9a/2.140, efter att över upploppet ha stuckit undan till närmast överlägsen segermarginal.

Roger Malmqvists trotjänare Dragster (e, Micro Mesh – Timber Marie) har som åttaåring tänt om fantastiskt i höst, efter omlagd träning. Försök-finalseger i silverdivisionen förra V75-meetinget följdes upp med att vinna direkt i gulddivisionen.

Fakta

Dragster

valack åtta år e. Micro Mesh – Tiimber Marie e. Dahir de Prelong
77 st: 16–10–6
Rekord: 1.13,1l – 1.09,6ak
Insprunget: 2.222.127 kr
Uppfödare: Susanne Svensson, Harlösa
Ägare: Åström BM Konsult AB, med flera
Tränare: Roger Malmqvist, Jägersro
Körsven: Erik Adielsson, Solvalla
Skötare: Erika Karlsson

Expandera

Erik Adielsson valde en vinnande väg på sista bortre långsidan när han valde att inte svara anfall bakifrån i tredjespår, utan lyckades istället lirka fram Dragster till andra par utvändigt när framförvarande Lionel veks ut. Luckan kom vid upploppets början och Dragster avgjorde lekande lätt före Nadal Brioline (e. Yankee Glide) och Pastore Bob (e. From Above) på 1.11,6a/2.140.

Ola Karlsson, med nio hästar i träning, hade förra meetinget i Red Mile Brodde (e. S.J.’s Caviar – Run Baby Run) en vinnare i både försök och final i klass II. Ola köper gärna starthästar från Stefan Melanders stall, och en som gått den vägen är sexårige Inertial (e. Yorktown Gunner – Digital Picture). Denne har visat fin form i höst och fick nu full utdelning på den. Jörgen Sjunnesson bjöd Inertial en smörresa i rygg på ledande Neelix och när det blev finishkörningsdags avgjorde Inertial mycket enkelt på 1.14,1a/2.640.

 

Kalmartravets toppamatörtränare i många år, 60-årige Dan-Åke Olsson som varit med i travsporten i 40 år, hade tänkt sig att att avsluta sin tränarverksamhet vid årsskiftet, Men med en sådan som Jeans’N Passion i stallet är det läge att fortsätta ett tag till…

– Så länge covid 19-pandemin gör att jag inte, kan ge mig ut på resor fortsätter jag med hästarna ett tag till, sade Dan-Åke Olsson till VinnareV75.

Fakta

Spelfakta

Rätt V75-rad:
5–1–9–5–3–13–4
Utdelning:
Sju rätt: 88.714 kr
Sex rätt: 853 kr
Fem rätt: 81 kr
Omsättning: 97.922.008 kr

Expandera

Det fyraåriga stoet Jeans’N Passion (e. Maharajah – Jeans’N Overhalls) vann klass II-försöket. Det var knapp marginal både från början till slut, först när Jeans’N Passion lyckades försvara ledningen från innerspåret, och sedan till slut där Dan-Åke Olssons häst såg slagen ut men kontrade till knapp seger på 1.14,9/2.140.

Jeans’N Passions mamma Jeans’N Overhalls (e. Andover Hall – Yankee Jeanie) tävlade också för Dan-Åke Olsson och sprang in över 800.000 kronor i hans regi.

 

Här kan Svensk Travsports pressmeddelande om de ändrade uppfödarpremierna från årsskiftet läsas.

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Oenigt om ST:s framtid – enigt om ny styrelse i ATG?

Svensk Travsports rådslag om sportens framtida organisation visar föga oväntat att splittringen är stor och vägen synes lång till något en övervägande majoritet kan enas kring. Men en sak kanske kan brytas ut och sättas högt på ”att-göra-listan”: Att sporten tar kontroll över ATG och tillsätter en styrelse för sitt helägda spelbolag som baseras på kompetens att driva den typen av företag.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant

Det sistnämnda framkommer i de svar som hittills inkommit på en enkät Sulkysport skickat ut till alla travsällskapsordföranden om hur de ser på hur svensk travsport ska styras i framtiden. Enkäten utformades efter att Svensk Travsport gått ut med sitt rådslagsmaterial till sina medlemmar och tog sin utgångspunkt i det materialet med huvudfrågan ”Var står Travsverige i den för framtiden avgörande frågan om hur sporten ska vara organiserad”?.

Fakta

Sulkysports enkät

Medan ST:s rådslag strikt skulle handla om de förslag på framtida organisation som hade sin utgångspunkt i den tidigare ATG-ordföranden Mats Denningers utredning – som presenterades hösten 2019 – hade Sulkysports enkät ett större anslag. Travsällskapen ombads bland annat att formulera de målbilder med tioårsperspektiv som bör styra verksamheten i stort och smått och sätta dessa målbilder i relation til de föreslagma organisationsmodellerna.

Därmed blev automatiskt också möjligheter till andra organisationsalternativ än de ST:s ledning för närvarande arbetar med aktuella.

Expandera

Både ST:s rådslag och Sulkysports enkät har blivit hårt drabbade av covid 19-pandemins andra våg, med de mötesrestriktioner detta skapade. När Svensk Travsport denna vecka arrangerar förtroenderåd (där alla travsällskapsordföranden ingår) för att diskutera resultaten av de rådslagsmöten som hann genomföras omfattar materialet som sammanställts knappt hälften av ST:s 40 olika medlemsbanor och organisationer. Ett antal rådslagsmöten har inte kunnat genomföras på grund av coronasituationen.

På samma sätt har många travällskapsordföranden återkopplat på Sulkysports enkät med att man vill ”lyssna av de egna medlemmarna i den rådslagsprocess som var tänkt att vara klar i december”. Och det konstaterades ”att Sulkysports frågor var svåra”. Men varför skulle de inte vara det? Hela paketet om ST:s framtida organisation och hur travsporten ska styras för att bli stark i framtiden är väl minst sagt ”svår”!

Av de svar som hittills inkommit i ST:s rådslag framgår att Svensk Travsport måste, och behöver förändras. Det gäller dels organisationen och  även hur den leds och styrs. Punkten ”beslutsfattande” är det dominerande skälet till att förändring behövs. 13 av 19 svarande i rådslagsmaterialet har valt just det skälet av de sex skäl som listas.

Samtidigt behöver kanske förändringen gällande beslutsfattande inte ha sin utgångspunkt, eller begränsning, i den organisationsform som väljs. I Sulkysports enkät (där svaren behandlas konfidentiellt) utvecklar en travsällskapsordförande just detta. Ordföranden svarar så här på frågan om något av de tre av ST föreslagna organisationsalternativen har förutsättningar att förverkliga travsällskapets vision och målbild:

– Organisationsformen är ointressant. I praktiken fungerar alla organisationsalternativen eller inget, det är inte formen som är det viktigaste utan människorna och engagemanget.

Organisationsformen är ointressant. I praktiken fungerar alla organisationsalternativen eller inget, det är inte formen som är det viktigaste utan människorna och engagemanget

Svensk Travsport uppmanade i rådslagsarbetet travsällskapen och de aktivas intresseorganisationer att diskutera tre olika förslag på ny organisation. Svaren blev som nämns inledningsvis spretande.

Fakta

Bakgrund

Svensk Travsport tillsatte 2018 Mats Denninger, ATG:s tidigare ordförande, som utredare av Svensk Travsports framtida organisation. Bakgrunden var bland annat att i och med omregleringen av spelmarknaden till licensmarknad årsskiftet 2018-19 så skulle Svensk Travsport separeras från ATG och ST/SG formellt överta ägaransvaret av ATG.

Denningers utredning, som presenterades hösten 2019, riktade kraftfull kritik mot nuvarande organisation och arbetssätt som ”inte är anpassat för att hantera ansvaret som följer med en omfattande kommersiell verksamhet och stort ekonomiskt intresse för sporten”.

Denninger föreslog en ny organisation som bland annat skulle skapa förutsättningar för att ST blir en stark och kompetent ägare till en omfattande affärsverksamhet, samlar sportens intressen och har handlingsförmåga.

Utredningen resulterade i det som nu pågår, att ST:s medlemmar försöker hitta den organisationsmodell som man kommer fram till har bäst förutsättningar att göra travsporten stark i framtiden, kommersiellt och sportsligt.

Diskussionerna om den framtida organisationen ledde fram till ”rådslaget”; tre olika av ST framtagna organisationsformer skulle diskuteras i travsällskapen och ST:s medlemsorganisationer. Hälften har hittills kunnat svara, resten av rådslagen med dess möten  stoppades på grund av coronapandemins andra våg.

Expandera

I praktiken innebär detta att det knappast finns någon chans att gå fram med något av de rådslagspenetrerade förslagen i sin nuvarande utformning. Det finns inte tillstymmelse till vad som kan betraktas som konsensus om något av förslagen. Och att driva igenom något sådant här genomgripande med en knapp majoritet skulle innebära att man i så fall går in i den nya organisationen med en väldigt stor minoritet som velat se någon annan lösning.

Det alternativ som de flesta av travsällskapen som genomförde rådslaget förordade var det som döpts all ”ekonomisk förening – koncernmodell”. Saxat direkt ur hur det förslaget presenteras innebär det ”att Svensk Travsport drivs som en ekonomisk förening med travsällskapen som ägare. All kommersiell verksamhet, tävlingsverksamhet samt fastigheter drivs inom ramen för den ekonomiska föreningen. Tävlingsverksamhet, kommersiell verksamhet och fastigheter drivs i lokala dotterbolag med lokalt bemannade styrelser, vilket säkrar en lokal förankring.”

Nio av de 19 travsällskap som ingett svar på rådslagsmaterialet förordar denna organisationslösning, däribland de förhållandevis stora och inflytelserika Bergsåker, Halmstad, Romme och Gävle. Men listan med förbehåll bland de som valt detta organisationsförslag är omfattande. Flera av travsällskapen som förordat ekonomisk förening rapporterar att rådslagen speglade intern splittring gällande om det var den här modellen de ville gå vidare med Jägersro förordar samtidigt en egen modell som är en ”bolagslösning som påminner om alternativet ekonomisk förening”.

Svaren på rådslaget indikerar alltså att det skulle vara att ge sig ut på gungfly att fortsätta driva det som ST hittills tagit fram i organisationsförslagsväg. Det råder oenighet om vad ”bästa vägen framåt” är. Det ska ju också noteras att hälften av rådslagssvaren ännu inte inkommit.

I Sulkysports enkät ställdes frågan om hänsyn i ST:s rådslag med tillhörande workshops borde tagits till att det diskuterats andra förslag till organisationslösningar, eftersom modellen med ”gemensam balansräkning innebärande samägt fastighetsbestånd” redan dömts ut av de mest betydelsefulla fastighetsägarna, Solvalla och Åby. Ett enkätsvar beskriver höstens rådslag som ”slöseri med tid”.

– Rådslaget innebär att man tar folks tid i anspråk och då måste man ha ett korrekt underlag. Som det är nu diskuterar man förutsättningar som inte finns och det är en respektlös hantering av folks tid och engagemang.

Som det är nu diskuterar man förutsättningar som inte finns och det är en respektlös hantering

Extremt viktigt för travsportens framtid är ägandet av ATG och spelbolagets position på spelmarknaden. Pandemiåret 2020, som inneburit stora svårigheter för många företag och verksamheter, blev för ATG:s del en enorm framgång ekonomiskt. Hur bra det skyhöga (rekord)resultatet är visar sig när bokslutskommunikén kommer i februari. Om man tittar framåt i tioårsperspektiv är dock inte bolagets framgång i nuläget speciellt intressant utan den viktiga frågan är då istället: Hur ska Svensk Travsport utöva sitt 90-procentiga ägande i ATG?

Fakta

Citat

Två citat ur svaren som inkommit på Sulkysports enkät till banorna:

”Vilket organisationsalternativ garanterar kontroll över ATG? ATG har för närvarande delvis en annan agenda än att maximera ägaravkastningen (även bortsett från spelaransvar).
Organisationsalternativen är ointressanta så länge som svensk travsport inte har full kontroll över ATG. Utan kontroll över ATG kan vi organisera ihjäl oss. Det är i stort sett bara värdet och avkastning från ATG som kan tillföra medel till travsporten idag och som kan ge en förändring.”

(Svar på frågan om något av de av ST föreslagna organisationsalternativen kan användas för att genomföra det som banan vill ska vara ST:s målbild om tio år.)

”Vårt förslag är i grunden enkelt; dela upp ST i en myndighets-/servicedel och en kommersiell del. Dessa skall vara separerade ända upp på ägarnivå, där det kommersiella bolaget endast ägs av sällskapen. Hästägarna som viktigaste uppdragsgivare skall ges ökat inflytande via sällskapen.”

(Svar på frågan om banan har något eget förslag på hur ST lämpligen ska organiseras.)

Expandera

Den frågan ställdes så rakt och konkret i Sulkysports enkät. Och där verkar det finnas något att ta fasta på i det fortsatta arbetet med att hitta rätt i sportens framtida organisation och hur man ska fördela arbetsuppgifter som spänner från ren administration av hästägarregister till att äga och styra ett av nordens största spelbolag. Nuvarande ordning gällande hur ATG leds och styrs kritiseras.

Några av svaren i Sulkysports enkät:

– Travets styrelseplatser i ATG måste bemannas med externa synnerligen kunniga personer med tydliga uppdrag från travet. Det ska inte sitta samma personer i ST:s styrelse som i ATG:s styrelse. Travet ska ha kvar sin ägarandel i ATG, det vill säga inte sälja ut något.

– Det är olyckligt att det är samma personer som sitter i bägge styrelserna. Det är en sak att vara förtroendevald för en förening med travsport som uppgift och någonting helt annat att driva ett kommersiellt spelbolag. Ägande av ATG skall vara kvar i ST och ST:s styrelses uppgift är att via ägardirektiv ställa de avkastningskrav som svensk travsport behöver.

– Solklart är att ST:s styrelseledamöter inte skall sitta i ATG:s styrelse, något som idag ger upphov till en tydlig intressekonflikt inte minst mot andra spelbolag. Sällskapen skall tillsätta styrelsen i ATG, utan koppling till ST och med tydliga ägardirektiv. Så länge staten bibehåller styrelsekontrollen är kravet än starkare på kompetenta och affärsdrivna styrelserepresentanter för huvudägaren.

– Travsällskapen ska, i samarbete med ST, arbeta för att ST har majoritet i och besitter ordförandeposten i ATG:s styrelse.

Fakta

Några svar från banornas rådslag

19 travsällskap och organisationer (av 41) hade till årsskiftet 2020-21 inkommit med svar på den genomförda rådslaget med workshops utformade av Svensk Travsport. Bland de banor som inte lämnat svar på rådslagsmaterialet kan noteras storbanan Åby och åretruntbanorna Boden, Bollnäs, Eskilstuna, Kalmar och Örebro.

Sammanställning av inkomna svar:

Fråga: Under det senaste året har frågan om travets organisation utretts och varit uppe för diskussion. Vilka skäl ser ni till att det behöver göras en förändring?

Svar (skäll)

  • Beslutsfattande: 13
  • Marknad och ekonomi: 7
  • Utveckling av verksamhet: 6
  • Skatter: 5
  • Inflytande: 3

De banor/organisationer som angett ”beslutsfattande” som viktigt skäl att förändra Svensk Travspoert var: Bergsåker, Dannero, Färjestad, Hagmyren, Halmstad, Romme, Rättvik, Solänget, Solvalla, Umåker, Östersund, Åmål och avelsföreningen ASVT.

Fråga: Vilket av de skisserade organisationsalternativen ser ni som bäst för travets framtid:

  • Federation med moderbolaget Svensk Travsport i bolagsform (4): Färjestad, Umåker*, Visby, ASVT.
  • Ekonomisk förening – koncermodell (9) Bergsåker, Dannero, Gävle, Hagmyren, Halmstad, Romme, Rättvik, Umåker*, Östersund
  • Bolagslösning som påminner om modellen ekonomisk förening (1): Jägersro
  • Annat alternativ /inget svar: Mantorp, Solänget, Solvalla, Vaggeryd, Åmål

*) Umåker finns med på både alternativen ”federation” och ”ekonomisk föreninhg” eftersom sällskapsmedlemmarna när rådslaget genomfördes förordade det ena alternativet och styrelsen det andra.

Expandera
Fakta

Svar på Sulkysports enkät

Utdrag ur svar som (hittills) inkommit på Sulkysports enkät till banorna:

Fråga: Prioritera de fem viktigaste arbetsuppgifterna som ditt travsällskap anser att ska ha i framtiden.

Fyra banors svar:

  • Bana 1:
    Myndighetsuppgifter som registrering, antidoping, regelverk och licenser samt rekrytering där ungdomsrekryteringen är viktig.

 

  • Bana 2:
    1. Ta kontroll över ATG (5 gånger)
    2. De övriga 4 ovan.

 

  • Bana 3:
    1. Ägarskap ATG
    2. Service, samordning och utveckling (sport, utbildning/ rekrytering, IT, banor etc.)
    3. Hästvälfärd
    4. Myndighetsutövning
    5. Marknadsföring travsport

 

  • Bana 4:
    1. Trovärdighet inom djurskydd och spelsäkerhet.
    2. Nya affärsmodeller för ökade intäkter på lång sikt.
    3. Ökat antal hästar och aktiva.
    4. Kontroll över ATG, antingen i form av ägarkontroll eller i form av tydliga avtal med ett frikopplat ATG.
    5. Att travet skall vara accepterat som sport, inte bara spel.
    Dessa hänger alla ihop och kan inte prioriteras inbördes.

 

Expandera

 

 

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Att ta bort momsen riskerar göra travet till svartbransch

Att ha möjlighet att ”dra momsen” har varit en fantastiskt bra sak i ägandet av travhästar. Nu tycks den på väg att försvinna. Skatteverkets senaste framstöt gällande att omdefiniera en väldig massa travhästägande från ˝beskattningsbar person” till ”privat ägande” kan bli svår att parera för hästsportens organisationer och instanser. Följden? Att det i praktiken blir 25 procent dyrare för väldigt många att äga travhäst.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant

Det bör till att börja med poängteras att det som nu så att säga är ”i processen” är ett utkast från Skatteverket. Hästnäringen får chansen att yttra sig och komma med synpunkter på det Skatteverket vill införa, så formellt sett finns chansen att så att säga få till något – för hästägarna – bättre än vad Skatteverket föreslår.

Men går det i praktiken? Det är den stora och svåra frågan.

När man läser sakligt hur Skatteverket argumenterar så finns det en logik i det som är svårt att komma runt: Ska de som ställer sina hästar till förfogande för tävling ett fåtal (något tiotal) gånger per år, och får garanterad ersättning 500 kronor för det varje gång, vara beskattningsbar person? Det är där Skatteverket riktat in sin bazooka.

Efter några stycken med motiveringar kommer den dräpande meningen i Skatteverkets utkast:

Skatteverket anser (därför) att en hästägares verksamhet som endast består i att ställa upp i tävlingar mot en (sådan) startpeng inte är en ekonomisk verksamhet

Startpeng, det är de 500 kronorna alla hästar i ett lopp får och som infördes för att parera följderna av den så kallade Bastova-domen från Tjeckien som blev EU-norm. Det är den domen som är huvudorsak till att problemen runt momsningen av travhästägande blivit en så stor fråga. Bastova-domen säger att prispengar (i någon sport) inte ska momsas och därmed faller en grundsten för att travhästägande bolag är ”beskattningsbara”.

Svensk Travsports styrelseledamot och skatteexpert Mats Norberg retar sig på att Skatteverket använder begreppet ”startpeng”.

Det slogs i en viktig prejudicerande dom förra året fast att det handlar om en garanterad prispeng och att denna garanterade prispeng ska momsas. Så det är vad det bör kallas, säger Norberg,

Skatteverket förlorade det där målet. Verket ville underkänna den ”garanterade prispengen” som, i klartext, ett försök till avancerat skattedribbel från Svensk Travsports sida gällande Bastova-domen. ST:s ”dribbling” höll dock i Högsta Förvaltningsdomstolen. Nu försöker Skatteverket stoppa dribblandet genom att glidtackla den där ”femhundringen” och ST ut över sidlinjen med hjälp av att omdefiniera begreppet ”beskattningsbar person”.

Skatteverket vill ha det till att ett fåtal starter i lopp per år som vardera ger 500 kronor som en ”momsad försäljning” inte är tillräckligt för att hästägare ska betraktas som beskattningsbar person. Då ryker som en konsekvens momsavdragen för alla kostnader.

 

De senaste åren har politikerna jobbat för att förvandla vad som varit betydande ”svarta näringar” till vita. Därför finns nu ROT och RUT. Resultatet av de skatteinnovationerna anses gott. Nu görs uppenbarligen fler hantverkarjobb, och tjänster i hem, ”vitt” än tidigare. Vilket både människor och staten tjänar på, i form av att människor har ”vita jobb och löner” istället för ”svarta” och samhället får skatteintäkter från den omsättning runt tjänster och företag som tidigare sköttes kontant och utan kvitto.

Travsporten genomgick sin ”ROT och RUT-process” redan för 30 år sedan. Med skattereformen som gjorde att travhästar – alltid när hästen är i proffsträning – definierades som ”beskattningsbar person” med rätt att registrera sig för moms. Så när tränaren månadsfakturerar 10.000 kronor plus moms 25 procent (sammanlagt 12.500 kr) till hästägaren får hästägaren tillbaka de 2.500 kronorna i moms som tränaren redovisar till Skatteverket. Det blir en rundgång av pengar.

Det här fungerade länge bra. Det var inte längre lika stor vits som tidigare att köpa varor och tjänster (och arbetskraft i stallen!) svart. Bättre att ”köra vitt”. Men så kom någon på Skatteverket på att här finns ju en herrans massa tusen travhästägarbolag som alla går back och samtidigt tar tillbaka hundratals miljoner i moms. År efter år. Då är det ju inget sunt företagande i dessa företag, och det är ju inte meningen att en hel branschs nästan alla företag ska subventioneras av att utnyttja skattesystemet.

Något finns det ju i den pudelkärnan. Att äga travhäst är sällan en bra affär ekonomiskt, och ännu sämre har den blivit för varje år som går, med ökande kostnader men inte alls lika ökande intäkter. I skattehänseendet är det dock SYFTET med verksamheten som räknas, och alla travhästägarbolag kan hävdas syfta till att de ska gå med vinst. Den dag de får fatt i rätt häst ”händer det”.

Dock blir bilden av travhästägandets ekonomiska system sned om man endast tittar på den hästägande delen. För i andra rör och kanaler där pengarna går finns företag som går plus för att hästägarbolaget går back: Alla som säljer (vita) tjänster till hästägarföretagen. Om travhästägandet återbördas – som det var fram till runt 1990-91 – till att anses vara privat verksamhet kommer branschen och sporten också rätt säkert att börja glida mot svartekonomi. I så fall gör Skatteverket bara sig självt en otjänst med dessa försök att omdefiniera vilka som ska vara ”beskattningsbara personer”.

 

En annan sida av saken. Jag vågar förutspå att det blir en segregering av sporten som slår mot ”de små och svaga”. De som föder upp och/eller tävlar med typ tio eller fler hästar per år torde slinka igenom direkt och behålla nuvarande regler för (moms)beskattningen. Där är det solklart näringsverksamhet där syftet med att tävla dels är att få intäkter från själva tävlingsbiten, och samtidigt också tävla hästarna för att jobba upp det kommersiella (försäljings)värdet på hästen och dess nära släktingar, som sannolikt också finns i (stor)hästägarens verksamhet.

Men de som har en ”vanlig brun häst” som i bästa fall tuffar på hyggligt, det är de som hamnar på den sida av gränsdragningslinjalen där momsavdraget sopas bort. Med 25 procents kostnadshöjning för den ”genomsnittlige” travhästägaren kan man vara rätt säker på att hästägandet får sig en ordentlig knäck. Det kommer att drabba, generaliserat uttryckt, småföretagande på landsbygden. Fast det är ju inte Skatteverkets (och dess tjänstemäns) huvudvärk; det är istället en het potatis att bolla upp för politiker som vill ”värna en levande landsbygd”

kommer att drabba, generaliserat uttryckt, småföretagande på landsbygden

Som en konsekvens av artiklarna som publicerades på sulkysport.se igår om det som är på gång i momsfrågan hörde en person som pappersmässigt sköter några travhästar av sig med en minst sagt relevant kommentar:

– Redan nu får jag ont i magen när jag måste skicka fakturor till delägarna när hästen sprungit in 25.000 kronor den månaden och det inte räckt för att täcka vad hästen kostat. Visst, vi vet att momsen på allt runt tävlandet, träningsavgift, resor, och inte minst momsen på provisionen på de där 25.000 kronorna till tränare och kusk, kommer tillbaka nästa gång vi momsredovisar. Om möjligheten att få tillbaka momsen försvinner kommer det att bli klart tyngre att vara hästägare. Inte bara ekonomiskt, utan även mentalt. Det blir en jobbig känsla när hästen tävlar så bra att den springer in 25.000 kronor en månad och som delägare veta att man behöver slanta in ändå.

Ja, kalkylen för att äga tävlande travhästar förändras drastiskt om Skatteverket slutar betrakta bolag (i majoritetsfallen) som hästarna är ägda i som ”beskattningsbar person” utan jämställer det med privat ägande. Det är en kalkyl som borde få fler än de som sköter hästägarbolag att få ont i magen. Då börjar vi nog på allvar, och snabbt, gå mot nerläggningar av banor och hästföretag (åtminstone som ”vita” verksamheter) och en ytterligare knäck för volymen travhästar och travsportsutövare i Sverige.

Skatteverket tar bort all avdragsrätt för moms?

 

”Kommer att svara mycket kritiskt”

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Coronapandemin gav rekordstarkt ATG-kvartal

ATG redovisar som väntat ett oerhört starkt rekordresultat för andra kvartalet 2020. Ett ”sjukt” starkt resultat skulle man vårdslöst kunna uttrycka det. För det är effekterna av coronapandemin, då svensk travsport en period i våras i princip var ensamma med verksamhet inom sport som det gick att spela på överhuvudtaget i Europa, som får enormt positivt genomslag i ATG:s ekonomi.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Foto Mia Törnberg/Sulkysport

”ATG hade ett historiskt starkt andra kvartal. Samtidigt som vi är stolta över vår tillväxt är vi ödmjuka inför de fortsatta effekterna och utmaningarna av den pågående Covid-19-pandemin”, skriver verkställande direktören Hasse Lord Skarplöth i sin kommentar till kvartalsrapporten.

Från och med halvårsskiftet har den europeiska spelmarknaden mer eller mindre återgått till normala förutsättningar gällande utbud av hästsport och sportspel och under andra halvan av året matchar ATG därför på rätt ”lika villkor” siffrorna från 2019. Så det helt sagolika q2-resultatet – som kan sägas exemplifieras av att fanns en period med 19 raka lördagar med över 100 miljoner kronor i V75-omsättning – ska betraktas som en engångsföreteelse.

Detta tror också Hasse Lord Skarplöth:

”Samtidigt gäller det att ha en ödmjuk och nykter syn på andra kvartalets resultat. Även om jag tror på fortsatt tillväxt för ATG under 2020 så är andra kvartalets tillväxt exceptionell och måste ses som en unik period i bolagets historia”, skriver han i den ekonomiska rapporten.

andra kvartalets tillväxt exceptionell och måste ses som en unik period

Det återstår förstås att se om det finns kvardröjande coronaeffekter i ATG:s ekonomi. Det kan ju vara så att pengar som kom in på ATG-konton under de veckor ATG kunde ”tälja guld” som en följd av coronanerstängningarna i sportspel- och hästsportvärlden, nu stannar kvar och fortsätter snurra, och alltså generera ATG intäkter, i ATG:s spelerbjudanden.

 

Q2-rapporten som presenterades på fredagmorgonen är hur som helst synnerligen nyttig och välbehövlig läsning för inte minst ATG:s ägare trav- och galoppsporten. Man kan säga att grunden nu är lagd att kunna återställa det negativa egna kapital som ST, hela 315 miljoner kronor, har fått som en mycket tung ryggsäck som effekt av att det aldrig fanns full ekonomisk täckning från ATG:s verksamhet av utbetalningarna i pokalutfästelsen 2018-19. Detta samtidigt som mycket stora belopp behövde investeras för att anpassa trav- och galoppsystemet till den från 1 januari 2019 nya licensmarknaden.

ATG ökade andra kvartalet nettospelsintäkterna med 341 miljoner kronor varav 319 kom från spel på hästar. Eftersom man lyckats åstadkomma dessa rekordintäkter samtidigt som koncernens kostnader, faktiskt rätt osannolikt, ligger på exakt samma nivå som förra året – 800 miljoner kronor – blir effekten att den ökade spelnettointäkten på 341 miljoner kronor hamnar på ATG:s kistbotten. Och därmed möjlig att dela ut till Svensk Travsport som aktieutdelning eller koncernbidrag nästa år.

spelnettointäkten på 341 miljoner kronor hamnar på ATG:s kistbotten. Och därmed möjlig att dela ut till Svensk Travsport

Spelskatten som utgör 18 procent av totonettot, ökar dock naturligtvis, med 60 miljoner kronor för kvartalet, men utöver det blir de ökade spelintäkterna i princip nettoresultat för ATG.

Fakta

Nyckeltal andra kvartalet

ATG:s nettospelsintäkter
Period: kvartal två 2019 och 2020

Hästspel:
2020: 1.265
2019: 946
Ökning: 319 (33,7 %)

2018 var nettospelsintäkten denna period 1.058 mkr

Sportspel:
2020: 42
2019: 58
Minskning: 16 (27,6 %)

Kasino:
2020: 88
2019: 60
Ökning: 28 (46,7 %)

Från Ecosys (Danmark):
2020: 37
2019: 27
Ökning: 10

Sammanlagt:
2020: 1.432
2019: 1.091
Ökning: 341 (31,3 %)

Rörelseresultat (koncern):
2020: 677
2019: 302
Ökning: 375 (124 %)

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata:
2020: 175
2019: 156
Ökning: 19 (12,2 %)

Alla belopp i miljoner kronor

 

 

 

Expandera

Om man jämför tidsperioderna första halvåret 2019 och 2020 så kan man säga att på denna ”kistbotten” hamnade 583 miljoner kronor där 2019 och i år uppgår summan till 1.027 miljoner! Alltså nära nog en fördubbling!

För helåret 2019 uppgick ATG:s rörelseresultat  (”kistbotten”) till 1.548 miljoner och av det betalades 934 miljoner kronor i koncernbidrag till ST varav 200 miljoner innehölls som en skattereservation. Det torde gå att förvänta sig att ATG:s rörelseresultat för 2020 kommer att överstiga två miljarder och av det bör ST i så fall kunna förvänta sig någonstans runt 1,5 miljard i koncernbidrag. Med bibehållande av nuvarande kostnadsnivå för prispengar och drift av banor och förbund borde då det nuvarande negativa kapitalet på 315 miljoner kunna återställas till att bli en plussiffra igen, i ett enda slag och som en effekt av coronapandemin.

 

Det bärande i ATG:s verksamhet är givetvis spelet på hästar – det står för 91 procent av intäkterna medan de sedan 1 januari 2019 nya marknadssegmenten sportspel och casino står för för nio procent – och det är värt att notera att med ”coronahjälpen” så klättrade 2020-intäkten från spelet på hästar under andra kvartalet – och även första halvåret – över den nettointäktsnivå ATG hade 2018, före omregleringen till licensmarknad. Effekten av det blir en kraftig resultathävstång: 2018 betalade ATG 35 procent i spelskatt på (häst)spelsinkterna, nu är skatten alltså 18 procent.

Fakta

Nyckeltal första halvåret

ATG:s nettospelsintäkter
Period: första halvåret 2019 och 2020

Hästspel:
2020: 2.167
2019: 1.831
Ökning: 336 (18,4 %)

2018 var nettospelsintäkten denna period 2.049 mkr

Sportspel:
2020: 137
2019: 112
Ökning: 25 (22,3 %)

Kasino:
2020: 166
2019: 121
Ökning: 45 (37,2 %)

Från Ecosys (Danmark):
2020: 41
2019: 17
Ökning: 24

Sammanlagt:
2020: 2.539
2019: 2.091
Ökning: 448 (21,4 %)

Rörelseresultat:
2020: 1.020
2019: 590
Ökning: 430 (72,9 %)

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata:
2020: 383
2019: 336
Ökning: 47 (14,0 %)

Alla belopp i miljoner kronor

Expandera

ATG har fortfarande ”skuld till kreditinstitut” på storleksordningen en miljard kronor och posten ”fordran hos koncernföretag”, vilket i praktiken är Svensk Travsport och Svensk Galopp, har ökat från 754 miljoner kronor vid halvårsskiftet 2019 till 1.068 miljoner nu – alltså över en miljard!

Det innebär att de kraftigt ökade ”coronapandemiintäkter” på över 300 miljoner kronor jämfört med samma tidsperiod 2019 som ATG höstat in under andra kvartalet knappast kan komma att användas till annat än att ”sanera skulderna”, när dispositionerna och utdelningarna utifrån 2020-resultatet ska fastställas i början av 2021. Även om q2-resultatet 2020 är sensationellt bra, så är det nog bäst att betrakta det som en engångsföreteelse – inget som man kan bygga in som ”ny nivå” i verksamheten.

Ser man q2-resultatet på det sättet står det klart att det fortfarande är en bit kvar innan baksmällan från spenderingsfesten under pokalårsparasollen lagt sig i form av ATG- och hästsportsekonomisystemet kommer i balans igen.

För de där posterna i den ekonomiska redovisningen ”skuld till kreditinstitut 1.074 MSEK” och ”fordran hos koncernföretag 1.068 MSEK” lyser duktigt i rött. Den miljardskulden – som kan ses som att ATG varit på banken och lånat en miljard och sedan vidarelånat ut den miljarden till ST och SG – kan i praktiken endast betalas av med intäkter, nettoresultat, från spelverksamheten.

”Lika fantastiskt som exceptionellt”

 

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020