Fokustema
Krönika
Läs senare

Tänk i nya banor

En tweet igår från Kolgjini Stable och en insändare tidigare i veckan från Björn Damm väcker tankar och borde få Svensk Travsport att fundera i nya banor.
Av
Claes Freidenvall
Dags att tänka i nya banor, Svensk Travsport! Foto: Sebastian Knoll
Dags att tänka i nya banor, Svensk Travsport! Foto: Sebastian Knoll

Två femåringar och tre fyraåringar kommer före en ostartad treåring i ett ”nollelopp”. Snyggt, skriver Kolgjini Stable på twitter. Det handlar givetvis om en häst från egna stallet som slogs ut från att vara med i ett lopp på Åby nästa onsdag, men samtidigt slår Kolgjini Stable ”huvudet på spiken” – Svensk Travsport är i ett behov av ett starkare tävlingsprogram för unga hästar av flera olika anledningar.

I en insändare tidigare i veckan på Sulkysport skriver Björn Damm under rubriken ”Det omvända ägardirektivet” att sambanden i alla travsportens hörn måste belysas gällande den minskade tävlingsbasen och det riskerade raset av betäckningar.

För ett mer trovärdigt tävlingsprogram i Sverige behövs prispengarna per starttillfälle öka samtidigt som antalet tävlingsdagar bör dras ner med 20 procent. Börja med att avskaffa lunchtävlingarna som sällan tillför något och som i många avseenden är en stor belastning för tränarna på flera olika plan och inte minst ekonomiskt (läs personalkrävande).

Vi behöver få upp antalet starter för unghästarna i svensk travsport och det är skrämmande att inte bara de yngre utan också de äldre travarna i USA startar dubbelt så mycket i jämförelse med Sverige. Antalet starter per häst i Frankrike är också högre än i Sverige – om vi ska jämföra oss med travsportens två starkaste länder. Och det ska vi göra!

Både Frankrike och USA lyfter betydelsen av att dra fördel av den tidighet som dagens travare erbjuder. Jag hoppas att de styrande i Svensk Travsport kommer att lyssna till kundernas krav till bättre lönsamhet för våra nya och yngre hästar, vars tränare därmed kan få en positiv tillströmning av kunder och hästar.

Tävlingsprogrammet för de yngre hästarna bör ökas. Inför exempelvis en morot till hästägaren om dess treåring även tävlat som tvååring. Kanske läge för ett bonusprogram för svensktränade treåringar som kopplas ihop med tvååringssäsongen?

Varför inte införa ett program för alla svensktränade treåringar där ägarna erhåller 50.000 kronor i bonus när deras häst gör sin åttonde start som treåring. Om hästen startat som tvååring delas det ut ytterligare 25.000 kronor i bonus.

Syftet? Fler starter skapar bättre ekonomi för alla! Om vi på det sättet skulle generera fler startande unghästar skulle tävlingsbiten också ges en välbehövlig rekryteringsinjektion.

I grund och botten bör Svensk Travsport förstå att prispengarna har halkat efter när det gäller våra yngre hästar. På 1990-talet delades det ut 55.000 kronor till vinnaren i STC:s Unghästserie på Solvalla. Idag är förstapriset 60.000 kronor – när det borde vara 125.000 kronor för att göra livet som hästägare attraktivt.

Tänk nytt och tänk på tidigt tävlande när travsporten står inför en nödvändig förändring!

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?