Fokustema
Krönika
Läs senare

Vem bryr sig om hästarna?

I Sverige finns det minst tre ouppklarade brott mot medicineringsregler.
Vad värre är att den person som injicerat hästar inom tidsramen för 96 timmar före start fått fortsätta tävla på svensk mark…
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Bilder från en övervakningsfilm visar en tränare som injicerar hästar inför start och inom tidsramen 96 timmar.
Bilder från en övervakningsfilm visar en tränare som injicerar hästar inför start och inom tidsramen 96 timmar.
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

För några veckor sedan avslöjade Sulkysport att Svensk Travsport haft tillgång till filmklipp där en tränare injicerar hästar inför start, men inte agerat utan tränaren kan glatt fortsätta starta sina hästar.

Det är förstås helt orimligt att Svensk Travsport inte agerar med full kraft och ingen av sportens utövare vill väl att sådana här omständigheter råder?

I sammanhanget erinrar undertecknad den passus i den statliga utredning som ledde till bildandet av ATG 1973 och startandet av rikstoton 1974: det talades öppet om förtroendet hos allmänheten för travsporten bevarades genom en ”överhård attityd” vid kontrollen av sportens funktioner.

Men som så mycket annat i samhället idag har det blivit en slapphet och där reaktioner mestadels uteblir. För en tid sedan läste jag en artikel i Nerikes Allehanda om en person som tävlar i världscupen i skidalpinism och som tidigare varit dubbel världsmästare i orientering.

Där berättade personen ifråga – Jerker Lysell – att han överdoserat bikarbonat. Någon större uppmärksamhet blev det inte om själva tillvägagångssättet för att bli en ”bättre idrottare” utan det verkade mest synd om Lysell som fått springa mellan sängen och toaletten under hela natten…

Och travsporten har också sina problem…enligt Trav-og Galopp-Nytt i Norge finns det nu fyra fall som ännu inte är avklarad i travets domstolar i vårt västra grannland trots att det har gått lång tid sedan brotten inträffade:

  • Birk Lila – positiv för DMSO 22 oktober 2023
  • Tor – karenstidsbrott 12 mars 2024
  • Flamboro Downs – karenstidsbrott 21 juni 2024
  • King Okay – karenstidsbrott januari 2024

I Sverige har vi också några segdragna historier som inte avklarats i travets domstolar:

  • Jerry Riordan – vaccinationsbrott 8 juni 2023
  • Magnus Dahlén – Vivienne Tif positiv för Oxitetracyklin 11 mars 2024
  • Tomas Malmqvist – överträdelse av karenstidsregler 15 april 2024

Ovanstående är några exempel, men det lär säkert finnas fler saker som ”tuggar” sakta framåt hos juridiken på travförbundet och det är oroväckande när frågor rörande doping och medicineringsbrott inte har allra högsta prioritet och flyttas fram skyndsamt i travets rättsväsende.

Djurskydd tycks numera var ett tänjbart begrepp i vårt land och dopingbegreppet likaså. Håller respekten för djuren att luckras upp? Tyvärr har vi sett tendenser till detta och inte minst från Svensk Travsports sida.

Hur länge ska detta fortgå?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Desperat jakt för att införa V85?

Ryktet har gått under en period att det arbetas för fullt från Svensk Travsports sida – påhejade av ATG – att det bara ska avverkas åtta lopp på lördagar – läs V85 – och att Travtränarnas Riksförbund (TR) skulle stå bakom detta påfund.
Men det stämmer inte enligt TR!
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Är V75 snart ett minne blott?  Nu tas det till vilka grepp som helst för att ta med Travtränarnas Riksförbund på båten. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Är V75 snart ett minne blott? Nu tas det till vilka grepp som helst för att ta med Travtränarnas Riksförbund på båten. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Under våren har det talats om att förbättra ”lördagsupplevelsen” och ett av förslagen – det mest skarpa – är att skrota V75 och införa V85. Men också att lördagarna ska vingklippas från tolv till åtta lopp.

Från ATG:s sida har det stått ganska klart att satsa på V85 och Svensk Travsport brukar inte sätta sig upp mot husse.

Nu har det blivit en minst sagt infekterad fråga kring den nya ”lördagsupplevelsen trots att den ”bara” är i sin linda? Inte minst när det finns vissa högt uppsatta personer som sprider felaktiga rykten för att V85 ska vinna mark. Vän av ordning undrar förstås vem som tar till sådana fula grepp?

Är det en desperat jakt för att införa V85?

Det har blivit så infekterat att Travtränarnas Riksförbund känt sig tvungen att gå ut till sina medlemmar i ett sms för att slå hål på de lögner som sprids och som tydligen fått ringar på vattnet.

”Och för att döda ryktet: TR har inte förordat 8-lopps-STL-dagar.”

Vidare skriver TR:

”I det arbete som pågår med att förbättra ”lördagsupplevelsen” är frågan om tolv (12) lopp är rätt antal för den optimala lördagsupplevelsen för aktiva, publik och spelare en av de saker ST vill utreda.

I det sammanhanget har det uppstått ett rykte om att TR skulle förorda att det körs åtta (8) lopp på STL-lördagarna. Det ryktet stämmer inte.

TR har inte fattat något beslut, eller gjort uttalanden, om att åtta lopp på STL-banan skulle vara ett lämpligt ”lördagskoncept”. Vid ett möte mellan ST:s ledning och TR:s styrelse i torsdags landade diskussionen i att TR förordar att STL-lördagarna bör ha minst tio lopp.”

Svensk Travsports verkställande direktör Maria Croon är tydlig med att Svensk Travsport inte beslutat något om lördagarnas utformning och hur många lopp som ska avverkas i framtiden.

– Vi arbetar med massor av olika saker och lyfter på alla stenar vi kan. Idag finns det inget att skriva om hur lördagarna kommer att se ut, säger Maria Croon.

Lördagarna är som de flesta vet i särklass viktigast intäktsmässigt för ATG och sporten av veckans samtliga dagar. Att stympa V85- eller V75-dagen vore att slå sig själv i huvudet med att köra åtta lopp. Finns det ingen som kan räkna längre i Hästsportens Hus?

Men jag är inte ett dugg förvånad om det blir så. I dagens travsport kan vi vara beredda på att precis allt kan hända…

Fokustema
Krönika
Läs senare

Nya kvastar behövs

På sina håll på sociala medier har det kokat över sedan den nya föreningen ”En Häst En Röst” bildades.
Men tänk efter…de här personerna vill något väl och det inkluderar ALLA hästägare – såväl stora som små – i det här landet.
Av
Claes Freidenvall
Sopar nya kvastar bäst? Det behövs förändringar för att få travsporten på rätt köl igen. Foto: Daniel von Appen
Sopar nya kvastar bäst? Det behövs förändringar för att få travsporten på rätt köl igen. Foto: Daniel von Appen

Syftet med den nya föreningen 1H1R är inte att vara en lekstuga för miljardärer utan att ge hästägaren en trovärdig röst för framtiden och främst genom en ökad styrning av ST och travsportens ekonomiska motor ATG.

Och det behövs!

Som jag läser ATG:s årsredovisningar och prispengarnas förlopp och jämför 2012 med 2023 – alltså drygt ett decenniums utveckling – så är det ingen munter läsning. Prispengarna är och förblir grundfundamentet för travet!

År 2012 var prismedlen 20,8 procent av spelnettot och 2023 hamnar siffran på 18,2 procent. Det betyder drygt 14 procents försämring. Om man ser till den totala kakan travsporten fått av spelnettot låg det 2012 på 45,8 procent och 2023 på 30,3 procent. En försämring på mer än 50 procent!

Att det behövs nya kvastar står ganska klart. Frågan är om de sopar bäst? Det är något som framtiden får utvisa.

Kostnadstäckningen för hästägarna idag är skrämmande låg och det betyder att såväl stora som små hästägare får skjuta till rejält med medel för att hålla på med den hobby som så många älskar över allt annat. Att försöka slå in en kil mellan den stora och den lilla hästägaren är inget annat än att söndra. Alla gemensamma krafter behövs för att vända skutan åt rätt håll och få travsporten att blomstra igen.

Nya kvastar behövs och jag ska förklara varför!

När ATG bildades – den 22 mars 1973 – och det var kris inom såväl i travet som galoppen låg en statlig utredning, signerad Bengt Resare, till grund.

Utredningen ”Trav och Galoppsport i Sverige” presenterades den 27 november 1972 och det finns anledning att upprepa vad som fastslogs där, att det var nödvändigt att lägga fram förslag som innebar ytterligare medel till sporten. I annat fall ansåg utredningen att svensk hästsport mycket snabbt skulle genomgå en allvarlig kris.

Då var återbäringen per satsade 100-lapp 39,22 kronor för hästägarna. Idag lär den summan vara en bra bit under 20 kronor och då krävs det något helt annat än att leva på luft och kärleken till sporten och med förhoppning att känslor ska ersätta prispengar.

Ibland kan det vara bra att inte sova under en sten utan blicka ut i verkligheten. Ingen har väl glömt att den havererade pokalöverenskommelsen följdes av en spelomregleringen där skattelättnader om 650 miljoner per år inte kom hästägarna tillgodo.

Varför håller vi på travsport? Det är i alla fall inte för att sysselsätta en administration som idag kan liknas vid flera statsverk. Antalet anställda hos ATG 2012 uppgick till 252. Ifjol var motsvarande siffra 593. Svensk Travsport hade 127 anställda förra året.

Så varför räcker det inte med att vara medlem i den traditionella hästägarföreningen? Svaret är väl att många hästägarföreningar framstår som en relik idag och inte arbetar för medlemmarnas bästa. Mest har det handlat om att sitta tyst i båten och låtit andra hålla i årorna.

Rekryteringens siffror är och blir till facit om och när travsporten ska kunna utvecklas. Sedan den havererade pokalen 2018 har ATG och ST trots enorma skattefördelar (4 miljarder kronor) inte lett till ökad rekrytering utan det har istället blivit tvärtom.

Siffrorna har rasat och den onda spiralen har accelererat. Tävlingssystemet har förlorat massor av starthästar – ifjol 644 – och i skenet av de tre senaste årens förlorad betäckningsvolym (30-35 procent) så är Svensk Travsport ett skepp i gungning och därför behövs nya skeppare som med tydligt ledarskap kan vända båten.  

Och vi ska inte heller glömma att travförbundet bevisligen inte lyckats med att hindra Skatteverket från att underkänna nya företag från att få momsregistrera sin hästverksamhet.

Ytterligare moln på himlen är den förlorad mångfald i avel och uppfödning som vi sett under flera års tid. Att de små uppfödarna ställs som mot- istället för medpart till de större aktörerna är typexempel på det federativa systemets sönderfall.

Föreningen ”En häst En röst” är förhoppningsvis nyckeln till något som ska få alla att känna en framtidstro. Kraften i svensk travsport tillhör hästägarna och det är kanske dags att fundera på allvar över vem som är till för vem?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Lönelyft med 138 procent

Valberedningen föreslår att höja arvodet för ST:s ordförande med 141.500 kronor på årsbasis till rekordhöga en halv miljon.
Detta samtidigt som travsportens aktiva lider ekonomiskt tufft och har svårt att få ihop vardagen.
Ett förslag som stinker lång väg…
Av
Claes Freidenvall
Rekordhögt arvode föreslår valberedningen till Svensk Travsports ordförande i år. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Rekordhögt arvode föreslår valberedningen till Svensk Travsports ordförande i år. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Svensk Travsports ordförande får ett rejält ekonomiskt lyft i år – om valberedningen får sin vilja igenom vid ST:s fullmäktigemöte den 29 april.

Valberedningen – bestående av Fredrik Tenfält (ordförande), Lars Olofsson och Jenny Nilsson – föreslår en höjning av arvodet från 358.500 kronor till en halv miljon kronor!

Fakta

Arvode 2019 – 2025:

År – Arvode

  • 2019 – 210.000 kr
  • 2020 – 300.000 kr
  • 2021 – 311.000 kr
  • 2022 – 318.000 kr
  • 2023 – 350.000 kr
  • 2024 – 358.500 kr
  • 2025 – 500.000 kr (förslag)

Källa: fullmäktigeprotokoll Svensk Travsport.

Expandera

Ett ekonomiskt lyft på 141.500 kronor för Anders Källström som står på omval som ordförande i Svensk Travsport.

Valberedningen skriver i en kommentar: ”det kommande fulla ägaransvaret för ATG medför en delvis förändrad roll för Svensk Travsports ordförande. Som framgick på konsortiet 12 mars lämnar Anders Källström vid bolagsstämman 8 maj ATG:s styrelse och får som ST-ordförande utökat ansvar för koncernledning och koncernuppbyggnad. Detta bör avspeglas i en ny arvordering.”

När det gäller de andra personerna som ingår i ST:s styrelse handlar det inte alls om samma generösa ökning av arvodet på årsbasis. Vice ordförande föreslås få 236.000 kronor, vilket är en höjning med 11.000 kronor, medan övriga ledamöter i styrelsen går från 164.000 till 172.000 kronor..

År 2019 hade ordförande i Svensk Travsport ett årsarvode på 210.000 kronor och i år föreslås rekordhöga 500.000 kronor. En ganska hygglig utveckling av arvodet på sex år.
Eller 138 procents ökning!

2019 tjänade den svensktränade medianhästen 36.400 kronor och ifjol 43.800 kronor (20 procent). Under samma period har prispengarna i Sverige gått från 899 till 940 miljoner kronor, en ökning med 4,5 procent.

Onekligen en viss procentuell skillnad – om man nu ska jämföra två- och fyrbenta med varandra…?