Fokustema
Krönika
Läs senare

Veterinärens roll bör utredas

Två dopingdomar offentliggjordes av Svensk Travsport igår med samma utgång – 10.000 kronor i böter – för de inblandade parterna, men med två väsentliga skillnader.
Och den ena domen ger klarhet varför veterinärerna bör lyda under ST:s reglemente i framtiden.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Il Forte vid seger på Solvalla. I starten innan på Kalmartravet tävlade han med ett medel i kroppen som inte är ett registrerat för häst i Sverige. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Il Forte vid seger på Solvalla. I starten innan på Kalmartravet tävlade han med ett medel i kroppen som inte är ett registrerat för häst i Sverige. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

I det ena fallet gjorde Svensk Travsports Ansvars- och Disciplinnämnd STAD bekvämt för sig – om det inte var så att Svensk Travsport inte åberopade en högre påföljd?

I domen mot Jarl Olsson skriver Svensk Travsports Ansvars- och Disciplinnämnd (STAD) att det har inte kunnat påvisa att Olsson avsiktligen eller av oaktsamhet orsakat det positiva dopingprovet.

Samtidigt går det att läsa i domen att hästen ifråga – Il Forte – behandlats med Metydprenisolon, vilket inte finns i något registrerat läkemedel för häst i Sverige utan endast på humansidan.

I den veterinärjournal som inhämtats avseende Il Forte står det att hästen behandlats med Depo-Medrol och där ingår Metydprenisolon. Behandlingen genomfördes – enligt den veterinärjournal som inhämtats – i december 2021.

Enligt ST:s karens- och förbudslista är minsta karenstid 28 dygn på Metydprenisolon. Under normala omständigheter borde kanske inte provet varit positivt eftersom loppet som Il Forte uppvisade det positiva dopingprovet avgjordes den 5 mars 2022. Medlet är dock lurigt och Metylprednisolonacetat har en särskilt långvarig effekt och utsöndras mycket långsamt. Därför rekommenderas det inte för användning till tävlingshästar.

I karens- och förbudslistan står att läsa, att det ”vilar ett större ansvar på veterinären vid förskrivning och användning av dessa läkemedel till häst.” I praktiken betyder detta noll och ingenting eftersom veterinärer inte lyder under ST:s reglemente.

Jarl Olsson säger i domen att han förlitat sig på att veterinären André Furekull bedömt behandlingen utifrån vad som är bäst för hästen.

Att Jarl Olsson ska dömas som ansvarig tränare är självklart, men lika naturligt vore det att lägga ett ansvar på veterinären. Djurläkarnas roll har fått en alltmer betydande roll i travsportens värld och inte så sällan under mottot ”spruta och kör”.

Jag har skrivit det tidigare och upprepar det gärna. Veterinärerna borde också kunna tilldömas ett ansvar i dopingfall om detta kan påvisas. Idag behöver veterinärerna inte oroa sig alls för ett positivt dopingprov som de kanske medverkat till.

Jag hoppas av ST:s ordförande Anders Källström, som inte är veterinär till professionen till skillnad mot travförbundets tidigare ordförande Marjaana Alaviuhkola, kan driva en för travsporten fundamental fråga.

Detta handlar trots allt om hästarnas välbefinnande och då ska inte den ena ”felande” parten kunna åka räkmacka.

***

Till sist: i båda domarna som STAD utfärdade mot Jarl Olsson respektive Diana Brandberg riktades indirekt kritik mot ST:s slapphet att plocka fram uppgifter om vad båda personerna hade för genomsnittlig intjäning per år i tränarverksamheten under den 36-månadersperiod som förflutit innan provtagningstillfället. Det saknades också uppgift om förstapriset i aktuella lopp.

Dessa uppgifter är inte speciellt svåra att ta fram på travförbundets egen hemsida travsport.se under rubrikerna ”häst” respektive kusk/ryttare/tränare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?