Travunionen U.E.T. bildades 1973 och mestadels har antingen någon från Frankrike eller Sverige varit ordförande. För åtta år sedan valdes dock en representant för ett ”litet” travförbund, Schweiz, till ordförande, Jean-Pierre Kratzer, och man kan säga att han suttit på ett starkt franskt mandat.
Nu är dock Svensk Travsports sedan i våras nya ordförande, Marjaana Alaviuhkola, föreslagen att ersätta Kratzer. De nordiska länderna i U.E.T. har gått samman i en gemensam kandidatur för Alaviuhkola. Hon vet ännu inte om hon kommer att ställas mot någon motkandidat. Ordföranden väljs på fyra år.
– Det visar sig den närmaste tiden i så fall om det finns någon mer kandidat föreslagen, generalförsamlingen är ju om två veckor, säger Marjaana Alaviuhkola och fortsätter:
– Bäst är förstås om en ordförande väljs i enighet. Det blir lättare för denne då, när ordföranden känner att denne har bred förankring och stöd bakom bakom sig.
Travunionen U.E.T. beskrivs ibland som en tandlös tiger, och det stämmer så tillvida att organisationen – där nyligen avlidne Åke isberg var en av nyckelpersonerna vid bildandet 1973 – inte har någon beslutsmakt över sina medlemmar.
– U.E.T. kan bara rekommendera medlemsländerna saker och ting, till exempel harmoniseringar av reglementen, men varje medlemsland beslutar specifikt om det ska följa U.E.T:s rekommendationer.
Hon tycker samtidigt att organisationen har en viktig funktion i den europeiska travsporten.
– Ja, det är en viktig plattform, ettt viktigt forum, att lyfta gemensamma saker i. Travsporten i alla länder går till exempel bakåt, det är problem med minskande antal aktiva och hästägare och publik och svårigheter med ekonomin samtidigt som enormt mycket händer på spelmarknaden, vilken ju är av mycket stor betydelse för sportens finansiering. Det är viktigt att diskutera sådant tillsammans och dra lärdomar av varandra.
– En annan viktig sak är det rent tävlingstekniska och den jätteviktiga hästvälfärdsfrågan. Ta Fabrice Souloys långa avstängning för positiva dopingprov som han dömdes till av de norska och svenska förbunden som exempel. Den avstängningen gäller nu även i Frankrike, Souloy har inte fått tillbaka sin licens. Det är helt klart så att det stora arbete som norrmännen, inte minst genom generalsekreteraren Svein Morten Buer, har lagt ner inom U.E.T, på att poängtera hur viktigt det är att ett straff som är dömt i ett land också ska gälla i de andra medlemsländerna, har påverkat.
U.E.T. har också hand om vissa storlopp: Trotting Masters, vars final förra året kördes i Östersund, insatsloppet Grand Prix de l’ U.E.T. samt de europeiska championloppen för treåringar, femåringar och ston samt kusk-EM och lärlings-EM.
Anledningen till att Marjaana Alaviuhkola nu av de fyra nordiska medlemsländerna i U.E.T., Sverige, Norge, Danmark och Finland, föreslås ersätta Jean-Pierre Kratzer som ordförande har dock inget med missnöje med något eller någon att göra,
– Nej, det är en fråga om naturlig succession. I U.E.T. har det oftast också varit så att ordförandeskapet skiftat mellan ”kontinenten” och ”norden”, just med tanken att det ska vara balans och rotation, säger Marjaana Alaviuhkola.
