Förr i tiden – och utan hjälp av datorers hjälp – sköttes Tusenklubben manuellt och idag vore det nästan världens enklaste sak att hålla reda på – om intresset verkligen finns? Men det tycks saknas helt i ST:s ledning.
Att det har blivit ett och annat fel under årens lopp när det gäller att räkna tror jag de flesta kan stå ut med, men att sluta uppmärksamma travets duktiga yrkesmän och kvinnor är inget annat än pinsamt.
Alf Jonsson har en vinst kvar till tusen tränarsegrar, för Hans-Owe Sundberg fattas det nio och när det gäller kusktriumfer har Lars Erixon fem segrar innan han når 1.000 som kusk. Inte värda att hyllas? Nej, inte enligt ST.
Enligt en artikel på ST:s hemsida om att ”travets utveckling har gjort att allt fler, allt snabbare, passerar 1.000 segrar. I kombination med många tävlingar utomlands, försvårar också att hålla officiell statistik då det inte finns någon gemensam internationell statistikdatabas” är inget annat än en dålig bortförklaring.
Vad hände förresten med den gemensamma europeiska databas och/eller skandinaviska som var på tapeten för några år sedan?
I själva verket fortsätter ST sin sportsliga kräftgång och det tycks inte bekymra någon på travförbundet. En gång i tiden hade Svensk Travsport den bästa årsstatistiken i världen och inget annat land kunde heller mäta sig med Svensk Travstambok.
Både stamboken och årsstatistiken har kastats på sophögen och nu även Tusenklubben, vars första medlem var Gösta Nordin 1956.
Hur trötta är egentligen ledningen för Svensk Travsport?
