Det är glädjande att Svensk Travsport har börjat inse att det inte går att måla för mycket i ljusa färger, men det betyder inte att travförbundet kan sitta lugn i båten. Mycket talar för att det kommer se ännu värre ut än de beräkningar som nyligen har presenterats.
Ifjol registrerades 2.574 varmblodiga travare och av dem var 2.530 inskrivna hos travförbundet den 1 december 2022. Vid motsvarande period i år finns 2.254 inregistrerade föl gällande 2023-kullen och mycket tyder på att den siffran kommer landa en bra bit under 2.500 registrerade hästar. Då behöver vi gå tillbaka till 1973 för att hitta ett sämre år än 2023. Det året registrerades 2.342 varmblod.
Nästa år lär det bli ett nytt ras, vilket får konsekvenser kommande år och betyder de facto att Svensk Travsport kan glömma sitt mål och prognos för 2030 eftersom de ”stora” kullarna som fasas ut framöver kommer ersättas av kullar med betydligt färre avkommor.
Nu ryktas det att prispengarna inte kommer sjunka lika mycket som det talats om tidigare nästa år och det är bra att Svensk Travsport lyckats hitta ett antal miljoner som kan sparas in på andra håll.
I dokumentet ”Travsporten mot 2030” finns det en tabell över olika mål och där listas allt möjligt och däribland hästägare. Under rubriken ”antal hästägare med starthäst” saknas dock uppgifter, prognos och målsättning i ”Travsporten mot 2030”. Den viktigaste gruppen i Svensk Travsport och som ser till att hjulen snurrar har alltså inte travförbundet någon större koll på….
Hästägarna och uppfödarna behövs mer än någonsin idag och de som är kvar måste få åtnjuta någon form av framtidstro. En annan fråga hur ska vi locka nya intressenter med de förutsättningar som bjuds framöver? Hur stor neddragning det än blir av prismedel 2024 så är det oerhört viktigt att inte röra pengarna för våra yngsta hästar.
Förändringens vind måste blåsa och frågan är vem som är kapabel att ta hand om den bollen? Det går att vända utvecklingen, men det krävs hårda nypor för att komma på rätt köl igen.
***