Fokustema
Krönika
Läs senare

Koch: ”Triospelet bromsade upp”

Klaus Koch var förra veckans krönikör och han vill öka omsättningshastigheten då ATG tjänar på varje omsatt krona och kan den omsättas åtta-tio gånger under en tävlingsdag istället för en, då har sporten tjänat pengar som kan användas till prismedel och annat.
Av
Klaus Koch
Upplåst för dig som är prenumerant
Att öka omsättningshastigheten är av högsta vikt för spelsiffrorna. ATG:s höjda återbetalning på vinnare och plats kan ge  ett lyft för en säker inkomstkälla.
Att öka omsättningshastigheten är av högsta vikt för spelsiffrorna. ATG:s höjda återbetalning på vinnare och plats kan ge ett lyft för en säker inkomstkälla.

Här kan du läsa Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 11:

ATG har de senare åren presenterat ett stort antal nyskapelser, samtliga med syftet att höja omsättningen. Det är naturligtvis alldeles utmärkt. Men på en punkt har bolaget missat kraftigt eftersom att man totalt har förbisett ett av sina viktigaste verktyg, omsättningshastigheten. Det rådas det, i viss mån, bot på från och med april när återbetalningen på vinnar- och platsspelet höjs från 80 till 85 procent.

I nästan varenda Sulkysport-krönika får jag möjlighet att slå ett slag för någon av mina (många) käpphästar. Idag rör det sig om den kanske allra viktigaste. Omsättningshastigheten. Vad är det? Tror jag (tyvärr) att många vill fråga. Begreppet har ju i princip försvunnit ur det dagliga samtalet. Så låt mig därför kort förklara vad jag pratar om.

Det finns numera en uppsjö av spelformar för vadhållning på svenska hästsportkapplöpningar. Så har det inte alltid varit. När man för snart 150 år sedan började med ”pari-mutuel” vadhållning fanns det bara en spelform: vinnare. Snart kom platsspelet till och under cirka 75 år provades lite olika men fortfarande okomplicerade former av kombinationsspel som andravinnare eller det som vi idag kallar komb.

Triospelet inte bara tog död på jättebra spelinformation, den bromsade dessutom upp

På 1940-talet kom V-spelen till. Först med ett V5-liknande spel som i slutet av 1950-talet utvecklades till det vi idag känner som V5 och som som blev V-spelens moder. Därmed hade man skapat en helt ny form för speltänk som avvek från det traditionella som enbart var förknippat med de så kallade ”enkla” (läs: lätta) spelformerna, vinnare och plats. Dessa spelformer fortsatte under många år att vara utgångspunkten för alla tips och chansvärderingar. Även efter att det första riktigt tunga V-spelet, V65, hade införts 1974.

Fakta

Klaus Koch

Ålder: 62 år
Bor: Vid Solvalla
Gör: Driver bolaget On Track World- wide AB, konsult inom internationell travsport. Numera vd på Charlottenlund.
Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.
Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.
Intressen förutom trav: Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Under den gångna veckan lyssnade jag vid ett antal tillfällen på ATG Lives reportrar och spelexperter. Speciellt lördagens sändning var av toppkvalité. Julian McLaren, Stefan Hultman, Fredrik Widman och Lennart Forsgren deltog. De fyra har gemensamt att de alla håller eller har hållt på med häst som yrke. Det skiner tydligt igenom i snacket. De plockar ut den ena vinnarkandidaten efter den andra genom bara att titta på djuren och sätta in dem i en analys. Fina spelrekommendationer på ett snöre, men något är fel…..

På slutet av 1970-talet och början av 1980-talet var jag hästskötare på Charlottenlund utanför Köpenhamn. Då fanns det ingen stor exponering av hästarnas träningsarbeten och eventuella utrustningsdetaljer (och dem fanns det många av!). Därför hörde hästägarna alltid med oss drängar om vad som kunde vara intressant i spelväg. Detta direkt inför tävlingarna. Det hände inte sällan att det sedan efter tävlingarna föll lite dricks för ett bra tips.

då har sporten tjänat pengar som kan användas till prismedel och annat

Under 1980-talet infördes triospelet. Vi drängar fortsatte med att förse våra hästägare om tips, men nu ”åts de upp” i triospel som sällan eller aldrig gick in och vår dricks uteblev. Triospelet inte bara tog död på jättebra spelinformation, den bromsade dessutom upp, just det, omsättningshastigheten. Vinstpengarna fördelades på färre händer och återomsattes därför i mindre utsträckning.

V-spelen har haft en enorm betydelse för spelomsättningen i Sverige men frågan är hur lönsamma de är jämfört med de enkla spelformarna. Speciellt nu för tiden där en tävlingsdag innehåller flera V-spel – till och med samtidigt. Om du har en hundring, spelar vinnare med den i lopp ett och hästen vinner till fyra gånger pengarna, då kanske du spelar 200 i lopp två. Torskar du har du fortfarande ett par hundringar att satsa i de kommande loppen och så vidare. Spelar du V5 med början i lopp ett för din hundring ”låser” du den i fem lopp och den bidrar inte alls till omsättningshastigheten.

Vad är det då som är så bra med hög omsättningshastighet? Jo, ATG tjänar ju på varje omsatt krona och kan den omsättas åtta-tio gånger under en tävlingsdag istället för en, då har sporten tjänat pengar som kan användas till prismedel och annat.

Så när våra duktiga spelrådgivare på ATG Live hittar en vinnare och rekommenderar att använda den i ett kombinationsspel som lunchdubbel eller trio gör de faktiskt sporten en björntjänst. Satsar spelaren 500 kronor på ett kombinationsspel med aktuell häst streckad utan att det går in därför att övriga hästar på lappen inte räckte till – då är femhundringen förlorad, helt i onödan. Hade den enbart använts till vinnarspel hade spelaren flerdubblat sina pengar som kunde ha omsatts redan i nästkommande lopp.

Det är min förhoppning att höjningen av återbetalningen från 80 till 85 procent skall ge förnyat fokus på de alldeles för styvmoderligt behandlade enkla spelformerna. Då får vi ökad omsättningshastighet och åter liv i en numera nästan bortglömd säker inkomstkälla.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Håkan ”Lillis” Olsson.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Alla människor förtjänar en professionell ledning

De senaste åren har präglats av återkommande kriser inom organisationen Svensk Travsport.
Det handlar om bristande struktur, en djup ekonomisk kris på flera plan men också om bristande kompetens när man handlägger ärenden som den myndighet man har att utföra.
Av
Andes Lindblad
Upplåst för dig som är prenumerant

Detta samtidigt som människorna i basen för såväl sporten som dotterbolagets spelverksamhet sliter dag ut och dag in många timmar per dygn och dåligt avlönat. De förtjänar alla en professionell ledning.

Svensk Travsport är inget företag utan en folkrörelseorganisation, men det finns likheter mellan olika typer av organisationer som befinner sig i kriser. Det kan tyckas förmätet att jag tar till orda, men jag har både en bred och djup erfarenhet av ledningsarbete på högsta verkställande nivå i såväl offentliga, politiskt styrda organisationer som i privata företag. Vilket innebär en mångårig erfarenhet att arbeta med styrelser av skiftande karaktär. Min förhoppning är att mina inlägg ska skapa en debatt och på det sättet ta travsporten ett litet steg framåt.

Har man tagit tillvara den möjligheten som detta innebär för en krisande organisation?

Svensk Travsport bytte verkställande ledning för snart ett år sedan. Men har man tagit tillvara den möjligheten som detta innebär för en krisande organisation? I vart fall inte utifrån betraktat.

Låt mig lyfta fram tre olika problem som kan utgöra hinder för ett framgångsrikt förändringsarbete:

1 Har Maria Croon ett tydligt uppdrag när det gäller att sanera ekonomin och komma till rätta med struktur och kompetensbristerna inom organisationen? Om inte har man verkligen missat en möjlighet. Om hon har det så är det mycket obekvämt att tvingas städa med överrocken på. Den under många år högste ansvarige, tillika tillförordnad vd innan hon tillträdde är utsedd till vice vd. Detta gör det exceptionellt svårt och måste göra även den skickligaste och mest erfarne nye vd bunden till händer och fötter.

(Marcus Storch berättade en gång att han fick två numrerade kuvert av sin företrädare. Nr 1 att öppna första gången det gick dåligt för AGA och nr 2 den andra gången. När han öppnade nr 1 så stod det: ”Skyll allt på mig!” undertecknat av företrädaren. Av ren nyfikenhet öppnade han nr 2: ”Skriv två nya lappar och lägg i kuvert till efterträdaren”.) Sensmoral: Man får bara en chans!

2 Man måste vid ett så svårt uppdrag ha okuvlig uppbackning av sin uppdragsgivare personifierat av styrelsens ordförande. Det måste visas upp internt, men när det gäller Svensk Travsport som folkrörelseorganisation även i offentliga och mediala sammanhang.

Som verkställande ledning måste man någon gång tillåtas att göra missbedömningar och felaktigheter så länge man håller sig på rätt kurs utifrån uppdraget. Gör man inga misstag har man förmodligen inte heller vidtagit tillräckligt drastiska och kraftfulla åtgärder. Men misstagen får inte skada strategin eller organisationen på ett allvarligt sätt.

Att ha uppdragsgivarens fulla förtroende är en nödvändighet och ju tuffare det blåser ju viktigare är det! Och som verkställande ledning har man förtroende ända tills man inte har det. Det finns inget mitt emellan.

3 Har vd fått hjälp med att fatta rätt strategiska beslut vid rätt tillfälle särskilt vid mediala stormar? Man kan inte alltid hålla huvudet kallt när man själv är mitt inne i turbulensen. Ett sådant stöd bör ju helst finnas internt inom organisationen eller externt.

I den bästa av världar kan styrelsen som helhet eller enskilda medlemmar i styrelsen erbjuda detta stöd. Men det tycks saknas på alla dessa plan.

De flesta – som inte är troll på sociala medier – såg ju att här begicks ett rättsövergrepp

I de två senaste ”affärerna” har det klickat rejält. I Gocciadoro-historien skulle man tagit den tid som krävdes för att inhämta den bevisning som Överdomstolen saknade. De flesta – som inte är troll på sociala medier – såg ju att här begicks ett rättsövergrepp.

Men Propulsion-härvan behöver man ju inte dra i en pinsam långbänk. Stäng den historien så fort som möjligt! Alla fakta finns ju på bordet och är offentliga. ST har ju helt och hållet skulden till att det blivit som det blivit. Att som ST:s vd peka ut det ”strikta tränaransvaret” i tv-sändning var förhoppningsvis naivt, men i värsta fall en medveten undanmanöver.

Nej, ta ansvar, hosta upp dryga 30 miljoner kronor eller vad det kan kosta, utkräv ansvar internt och gör denna pinsamhet till en lärdom för framtiden!

Jag hoppas dessa reflektioner – som görs med största omtanke om vår fina travsport – ska ge möjlighet till eftertanke hos ansvariga och beslutsfattare.