Fokustema
Fokus: Långläsning
Läs senare

Matilda ser inga hinder

FÅGELMARA. Trots prövningar som hade fått många andra att ge upp har Matilda Persson fortsatt kämpa. Idag lever hon drömmen och jobbar som hästskötare hos Fredrik Persson. Med lite tur kan hon få hjälp att fortsätta förverkliga den utan att strida mot de största utmaningarna.
Av
Cecilia Kristoffersson
Upplåst för dig som är prenumerant
– En eldriven rullstol skulle underlätta mycket och en vagn med stabilare sits, konstaterar Matilda Persson efter en tids arbete som hästskötare i Fredrik Perssons stall. Foto Simon Hagen/Sulkysport
– En eldriven rullstol skulle underlätta mycket och en vagn med stabilare sits, konstaterar Matilda Persson efter en tids arbete som hästskötare i Fredrik Perssons stall. Foto Simon Hagen/Sulkysport

Matilda Persson var en av tre finalister i ATG:s Drömfond och nu står det klart att det var hon som vann. Med anledning av det bjuder vi på extra läsning till helgen. Det här uppmärksammade reportaget publicerades i Sulkysport nr15 2019. Trevlig läsning!

 

Matilda Persson sökte jobb i alla stall hon kunde komma på, även de som inte sysslade med travhästar, och Fredrik Persson var den första som nappade. Sedan november jobbar hon nu heltid hos honom – trots att hon så sent som i november 2017 amputerade bort sitt högerben.

Då Sulkysport glider in på gården genom de trolska Blekingeskogarna där stenmurarna utgör en del av staketen i hagarna är morgonsysslorna redan avklarade i Stall Persson – trots efternamnet har Matilda och Fredrik inget som helst släktskap – och en gemensam frukost intas i fikarummet ovanför stallet. Stämningen är god och då det sista kaffet är svalt är det dags att kicka igång dagen.

Matilda släpper loss Kosmopolit du Gull från kättingarna och ger sig ut mot naturreservatet Högasand, en bit ifrån Fredriks gård, för att motionera den sjuårige valacken medan två andra ekipage tar sikte mot rakbanan för intervaller och ytterligare två hästar ridtränas i djupsandvolten. Grönskan börjar slå sitt grepp om naturen och det doftar friskt av tallbarr medan fåglarna kvittrar i trädtopparna. Detta verkar vara paradiset för häst och människa att mysa runt i och underlaget är så naturligt dämpat att hovtrampen inte hörs då Kosmopolit och Matilda ger sig djupare in i skogen.

Matilda Persson blev den som folket röstade fram som vinnare av ATG:s Drömfond. Foto Simon Hagen/Sulkysport

Redan då Matilda var sju år gammal började hon rida på ridskola, men 2006 började hon uppvisa symptom på att något inte stod rätt till.

– Det hela började med att jag fick ont i en hälsena, men då jag samtidigt red, höll på med friidrott och judo behandlades det först som en idrottsskada och det blev fel. Smärtan spred sig och blev bara värre och värre medan benet krampade sig upp mot överkroppen, berättar hon.

Året efter fick hon sin diagnos, CRPS, på Karolinska sjukhuset och började behandlas för det istället. Det finns inte så mycket behandling att ge förutom smärtlindring och redan sex månader efter att diagnosen kom hamnade Matilda i rullstol.

Fakta

Matilda Persson

Ålder: 22 år 

Familj: Mamma Berit, pappa Mats, tvillingbror Johan och lillasyster Emma

Intressen: Trav och foto är de två stora intressena och så gillar jag att skriva lite

Om fem år: Svår fråga, men i framtiden vill jag satsa mer på mina egna hästar och en tränarrörelse. Om det sedan blir om fem år eller mer vet jag inte.

Om löpkörningen: Den vill jag återuppta så fort jag hittar en lämplig häst att köra. Det kallblodet jag har är alldeles för het för att jag ska vilja köra henne i lopp, men jag letar lite smått efter en till häst. 

Expandera

– Från början var det mest skönt att få veta vad det var, men senare blev det att man tänkte mer på det… Att ta beslutet om amputation tillsammans med min läkare var ändå en lättnad, men det gick väldigt fort. Han sa att så här kan vi ju inte ha det och det hade han ju rätt i. Från det att vi bestämt oss för att amputation var bästa alternativet för att öka min livskvalitet och ge mig möjligheten att kunna jobba med hästar på heltid tog det bara tre veckor, berättar hon medan hon väntar på att nästa häst hon ska köra får skorna på sig efter att ha startat.

Svårigheterna med högerbenet var att det krampat ihop sig väldigt tight och gjorde det svårt att hålla rent, vilket ledde till infektioner som utmynnade i att hela benet blev inflammerat och gjorde väldigt ont.

Travet fanns inte i den närmaste familjen, men Matildas farfar hade haft travhästar och hennes pappa hade hjälpt till på Hagmyren så lite fanns det där ändå. Hon körde sitt gotlandsruss Linnson på skogsvägarna hemma och då hon ville utveckla sin körteknik ytterligare tog hon kontakt med Travskolan.

– Jag behövde inte börja på nybörjarnivå då jag redan kunde lite och 2011 tog jag min körlicens. Det blev att jag körde över 100
ponnylopp och jag vet inte om jag kan säga att vi tog någon större seger tillsammans jag och Linnson, men jag har ändå haft hästen sedan han var tre år, kvalat honom och fått Linnson till start.

I samband med att hon tog körlicens startade hon bloggen skogsrusset.se där hon fortfarande bloggar om livet med hästarna och sedan i somras bloggar hon även hos Travstugan.

– Jag skottar, selar och kör ut själv med de flesta hästarna, berättar hon medan hon selar på en av hästarna. Foto Simon Hagen/Sulkysport

Efter amputationen väntade två månaders sjukhusvistelse och rehabiltering och första gången Matilda fick komma hem var över jul. Kort därefter skulle L.H.Adventure starta på Bergsåker.

– Vårdpersonalen på Sandviken körde mig till Hudiksvall där mamma jobbar och så åkte vi tillsammans till Sundsvall. Jag hade så ont under kvällen att jag mest låg ner och var så blek att min bror frågade om jag skulle svimma. Tror du inte att ”hästjäkeln” sedan gick och vann och ordnade min första tränarseger! Det var så kul att jag kunde vara med i vinnarcirkeln.

Sedan november har nu Matilda alltså jobbat som hästskötare hos Fredrik på heltid och har hand om sex passhästar.

– Det är klart att många saker tar mycket längre tid för mig att göra, men det är i stort sett bara att ta in hästar från leriga hagar jag inte klarar av. Jag skottar, selar och kör ut själv med de flesta hästarna, berättar hon medan hon selar på Hurricane Silas som var ute och var tvåa på Mantorp förra veckan. Han böjer ner huvudet för att möta henne halvvägs och lutar örat mot hennes håll då hon ska sätta i bomullen. Man ser verkligen hur hästen gör sitt bästa för att hjälpa Matilda och står blickstilla då huvan ska på.

– Det är som att hästarna förstår min situation och hjälper mig så gott de bara kan, även om alla såklart beter sig olika.

Matilda gör allt med ett leende och känslan är att hon hittat rätt i Blekinges skogar. Hon bor i en stuga tio minuter från stallet och hälsar på familjen hemma i Hudiksvall så ofta det hinns med.

– Min tvillingbror Johan tar hand om hästarna hemma nu och det är så kul då han tidigare inte var travintresserad alls. Det var bara hockey som gällde för honom och det var först då jag fick hem min första stora häst, L.H. Adventure, som han började visa lite intresse. För två år sedan var han på Kriterieauktionen och köpte sin första egna häst – Ess Daffodil – som nu är tre år och han är på väg att själv ta både tränar- och körlicens.

Hur hon hittade L.H.Adventure är en historia i sig.

– Jag la ut på facebook att jag letade en lämplig stor häst och genom Linda Hedström hittade jag Adventure. Hon gjordes till andelshäst och det var 100 ägare som fick vara med på vår resa mot licens och när vi började tävla. Hon räckte inte till på slutet och vi tog beslutet att betäcka henne istället så nu ska hon få föl efter Tobin Kronos, vilket blir riktigt spännande.

Gården där Fredrik Persson varit sedan 2011 är inspirerad av Anders Bredbergs system på Tystberga med utfodringsrännor mellan boxraderna. Här rullas höet ut så att alla har fri tillgång till hö och där de kan slafsa med krafftfoder och vatten utan att söla ner inne i boxarna.

– Det är klart att jag funderade ett extra varv innan jag anställde Matilda, men det är inget jag ångrat. Det fungerar kanonbra. Hon är en super-
tjej. Det stora intresse hon har för hästarna är ovärderligt och det absolut viktigaste inom den här sporten, säger arbetsgivare Fredrik Persson.

Fakta

Fakta CRPS

Komplext regionalt smärtsyndrom (Complex Regional Pain Syndrome, CRPS) kan utvecklas efter en skada eller operation, ibland också utan påtaglig skada. De centrala patofysiologiska mekanismerna är neurogen inflammation, autonom dysfunktion och maladaptiv neuroplasticitet.

Det bästa sättet att behandla CRPS-patienter är genom multiprofessionellt samarbete, där det vid sidan av smärtbehandlingen är viktigt att förbättra extremitetens rörlighet och muskelstyrka. Till den farmakologiska behandlingen av CRPS hör läkemedels-
behandling mot smärta på samma sätt som vid övrig neuropatisk smärta (antidepressiva, antiepileptika, eventuellt också opioider). Det finns också vissa belägg för att kortikosteroider, NMDA-antagonister samt stimulering av ryggmärgens bakhorn har smärtlindrande effekt. Ju snabbare posttraumatiskt CRPS upptäcks och patienten hänvisas till adekvat behandling, desto bättre kan man förhindra att symtomen blir kroniska.

Symtomen är i början ospecifika, vilket gör att diagnosen kan fördröjas. Sjukdomsförloppet kan vara mycket växlande; vanligt är svaghet i den drabbade kroppsdelen. Det innebär en kraftigt ökad känslighet för smärta orsakad av mekaniska stimuli. Även allodyni förekommer, dvs smärta i samband med stimuli som normalt inte alls ger smärta (till exempel när man stryker över huden med en bomullstuss). I många fall förekommer också vilosmärta. 

Oftast har man i inledningsskedet rodnad, svullnad och värme i huden som tecken på inflammation, och i en del fall ökad svett.

Källa: Tarja Heiskanen specialist i anestesiologi vid HUCS Smärtklinik.

Expandera

Intresse för fotografering har Matilda alltid haft och hon har haft uppdrag både åt tidningen Travet då den fanns och åt olika tidningar i Hälsingland.

– Jag gick en kurs i fotografering och redigering under ett år på folkhögskola och sommarjobbade förra året på en tidning med att både skriva och fota reportage. Det var en kul kombination med hästarna och fotandet, men jag kände att det var hästarna jag ville satsa på då det är dem jag brinner allra mest för.

Nu har Matilda chansen att få 100.000 kronor genom ATG:s Drömfond.

– Jag hade tänkt att söka redan förra året, men visste inte vad mitt projekt då skulle bestå av. Nu när jag provat på arbetet i ett större stall står det mer klart vad jag behöver och jag skojar inte om jag säger att jag skickade in ansökan två minuter innan tiden gick ut, säger hon med ett skratt och erkänner att hon hade lite påbackningar av folk innan hon räknar upp olika saker som skulle underlätta arbetet för henne:

– En eldriven rullstol skulle underlätta mycket och en vagn med stabilare sits. Nu vill jag köra i en vagn med ett skydd framför mig och så använder jag mig av ett grimskaft som stöd istället för högerbenet. Sedan finns det även eldrivna skottkärror nu, men sådant är inget det går att söka vanliga bidrag för… Sedan är handikappanpassningen inte i framkant på travbanorna och det är ofta trappor till inskrivningen och omklädningsrummen.

Matilda Persson kommer hur som helst att jobba vidare hos Fredrik Persson för att fortsätta ha den nära vardagliga kontakten med de älskade hästarna – med eller utan hjälp.

Fokustema
Fokus: Hambletonian Stakes
Läs senare

Det ska vara passgång i år!

Årets upplaga av Sveriges ”Hambletonian” – Sprintermästaren – vanns av en travare med passgångare i blodet. Kan det bli samma sak i Hambletonian Stakes i år?
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Utvändiga Ramona Hill plockar ner Åke Svanstedt-tränade Back of the Neck i spurten för Andrew McCarthy. Foto: Lisa Photo
Utvändiga Ramona Hill plockar ner Åke Svanstedt-tränade Back of the Neck i spurten för Andrew McCarthy. Foto: Lisa Photo

Passgångare tycks vara på modet i år. Fråga Don Fanucci Zet, eller varför inte Ramona Hill? I Tony Alagnas flyfotade sto rinner det också passgångarblod på mödernet precis som hos Daniel Redéns Don Fanucci Zet.

Ramona Hills mödernelinje, hämtad från worldwidepedigree.com

Ramona Hills mormors mormors mor Terry’s Girl Penny, 1.15,5*/$14.909, är fallen efter passgångarna Penn Hanover (e. Tar Heel), TT 1.13,5/$187.096 och Terry Ann (e. Greentree Adios), 1.18,2*/$12.184. I sammanhanget kan nämnas att Terry Anns far Greentree Adios är morfar till flerfaldige championhingsten Zoot Suit – tvåa i Hambletonian Stakes 1976 bakom Steve Lobell.

Terry Ann debuterade som treåring, tävlade till och med tolv års ålder, men gjorde inget större väsen av sig. Detta kan utläsas av vinnarrekordet 1.18,2 och 12.184 intjänade dollar.

Inte heller i aveln gjorde hon något avtryck och det hade inte heller hennes mor Miss St Patrick (e. Dexter Worthy), 1.19,9*/$6.105, eller mormor Gail Grattan (e. Oro Grattan II), 1.23,6*, gjort. Gail Grattans vinstrikaste avkomma var Pat B (e. Follow Up), 1.21,4*/$16.830, medan det gick lite bättre för Miss St Patrick med Francis T Leary (e. Airliner), 1.16,0*/$45.916, Pink Poppy (e. Airliner), 1.17,0*/$17.007, och Terry Ann.

Fyndköp för 500 dollar

Fyra avkommor fick Terry Ann – alla efter passgångarhingstar – och Ramona Hills mormors mormors mor Terry’s Girl Penny var den enda som lyckades ta sig till tävlingsbanan. Hon startade 55 gånger (9-8-5), men utbytet blev magert. Hon slet ihop 14.909 dollar under 1980-talet.

Terry’s Girl Penny betäcktes både med passgångare och travare. Sex avkommor fick hon och bäst lyckades kanadensiskan Ramerizi, fallen efter Speedy Crown-sonen Face to Face, 1.13,0*/$147.866.

Hela 127 gånger (29-20-11) startade Ramerizi för två olika tränare – Gordon Rayner/ William Burleigh – och tog vinnarrekordet 1.12,6 och sprang in 433.344 dollar. Högsta prissumman i ett lopp – 25.000 dollar – drog hon in som tvåa bakom No Sex Please på Greenwood Raceway 1992. Samma år valdes hon till ”Årets Äldre Sto” i Kanada.

Ramerizi var ett riktigt fyndköp. Två gymnasielärare från Ontario – Bill Burleigh and Mike Schertzer – betalade löjliga 500 dollar för henne som femåring!

Betäcktes med travare och passgångare

Terry’s Girl Penny blev mor till ytterligare två travare. Devlish Tim (e. Star Challenge), 1.17,1/$275, gjorde blott en start och slutade femma. Hurricane Katie (e. Royal Ballad) förblev däremot ostartad. Hennes tre avkommor, fallna efter passgångare, tog sig däremot till tävlingsbanan; Hurricane Lucy (e. Odds Against), 1.14,7/$84.929, Leisure Profit (e. Tarragon Hanover), 1.12,6*/$45.978, och Profit Mistress (e. Armbro Emerson), 1.15,5/$8.770. Duon Hurricane Lucy och Leisure Profit fick jobba hårt för brödfödan med 124 respektive 110 starter.

Ramerizi blev ett riktigt lyckokast i aveln. Hon blev mor till världsrekordhållaren Misterizi (e. Mr Lavec), 1.09,0*/$597.027, som vann Nat Ray Trot 2008 på Meadowlands på nya världsrekordet 1.09,0 för äldre hingstar på milebana.

Misterizi och Tim Tetrick vid segern i Nat Ray Trot 2008. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Ett rekord som stod sig i nästan sex år innan nyligen bortgångne Sebastian K. slog till på 1.08,5 på samma bana. Idag delas världsrekordet mellan Archangel och Sebastian K. med tiden 1.08,4. Karriären inrymde 17 segrar på 79 starter för Misterizi.

Ramerizi lämnade också på tävlingsbanan framgångsrika duon Lindsey Fireimage (e. Balanced Image), 1.12,7*/$203.363, och Ram’s Billy Brisco (e. Brisco Hanover), 1.13,2/$191.232. Hela 207 starter och 28 segrar blev det för valacken Ram’s Billy Brisco, medan stoet Lindsey Fireyimage gjorde i sammanhanget blygsamma 31 framträdanden och tog fyra triumfer.

Två av Ramerizis andra döttrar Celtic Contessa och Celtic Merizi – båda efter svenskfödde Hambletonian-tvåan King Conch – blev aldrig något av värde på tävlingsbanan.

Förvisso startade Celtic Contessa fem gånger (0-1-0), men utbytet blev magert – rekordet 1.14,6 noterade hon som slagen och endast 4.200 dollar tickade in på kontot. Celtic Merizi kom däremot aldrig till start.

I avelsboxen har båda stona lyckats bra. Celtic Merizi blev mor till fem avkommor och där utmärker sig duon Loose Change Louie (e. San Pellegrino), 1.11,6/$473.874, med 25 vinster på 142 starter och Paris Oaks (e. Mr Lavec), 1.13,6/$89.943.

Tjänade inte en endaste dollar

Celtic Contessa är den som så småningon leder fram till Ramona Hill via Love Lockdown (e. Cantab Hall), 1.14,0, vilken startade två gånger utan att tjäna en endaste dollar.

Majestic Son med Trevor Ritchie vann Breeders Crown på Woodbine 2006. Foto Clive Cohen/New Image Media

Celtic Contessa är också mor till den kanadensiske storstjärnan Majestic Son (e. Angus Hall), 1.09,6/$1.993.157, som bland annat vann Breeders Crown och Canadian Trotting Classic, slog ett världsrekord för fyraåriga hingstar på tusenmetersbana med tiden 1.10,2 och utsågs till ”Årets Häst” och ”Årets Treåring” i Kanada 2006 trots att ”hemmahästen” Glidemaster vann Hambletonian Stakes samma år. Det sade en hel del om Majestic Sons kapacitet.

Diskad måletta i Hambletonian

Mor blev också Celtic Contessa till K T Cha Cha (e. Angus Hall), 1.11,5/$128.009, och Ramzan (e. Kadabra), 1.11,1/$134.825. Förstnämnda K T Cha Cha har sin främsta avkomma i What the Hill (e. Muscle Hill), 1.09,5*/$1.345.999, som blev diskad måletta i Hambletonian Stakes 2017 – Perfect Spirit tilldömdes segern – men som vann flera andra storlopp det året; Breeders Crown, Canadian Trotting Classic och TVG Open.

Invändige Perfect Spirit och Åke Svanstedt vinner Hambletonian sedan utvändige What the Hill diskats för ha stört en konkurrent. Foto Adam Ström/stalltz.se

Hon är också mormor till Lifetime Royalty (e. Royalty For Life), 1.11,0/$120.161, via Cha Cha Gilde (e. Yankee Glide), 1.14,6/$13.820, som också lämnat Srf Stable-ägda Magic Carpet Glide (e. Kadabra), 1.14,8am/76.100 kr, vilken har gått in i aveln i år och är dräktig med Cantab Hall.

Ramona Hills mormor Love Lockdown har sin främsta avkomma i Double L Lindy (e. Muscles Yankee), 1.09,6*/$294.764, med tolv vinster på 46 starter,. Hon är också mor till Ramonas mamma Lock Down Lindy (e. Lucky Chucky), 1.09,5*/$193.744.

Lock Down Lindy. Foto: Lisa Photo

Tony Alagna tränade henne och hon vann försök i Merrie Annabelle och slutade trea i finalen bakom toppstona Mission Brief och Jolene Jolene. Försök vann också Lock Down Lindy i Hambletonian Oaks, New York Sire Stakes och dessutom slutade hon tvåa finalen i Empire Breeders Classic.

Ramona Hill som ettåring. Foto: Lina Alm

När Ramona Hill klev upp i ringen på Fasig-Tipton Sales Pavilion i Lexington som katalognummer 42 klubbades hon bort för 70.000 dollar.

Fakta

Ramona Hill

Brunt sto 3 år e. Muscle Hill-Lock Down Lindy e. Lucky Chucky
Rekord: 1.08,7*
Prissumma: 652.549 dollar
Resultat: 10 st: 8-0-2
Tränare: Tony Alagna
Körsven: Andrew McCarthy
Ägare: Bradley Grant, Crawford Farms Racing, Robert Leblanc & The Gym Partners
Uppfödare: Crawford Farms, Syracuse, New York
Auktionspris: 70.000 dollar (Lexington Selected Yearling Sale)
Segrar: (2 år): Breeders Crown (C$789.474), Bluegrass, div. ($82.000), International Stallion Stake, div ($72.800), consolation i Kentuckiana Stallion Management ($30.000) plus två försök i Kindergarten ($10.000). (3 år): Delvin Miller Memorial ($253.500) och försök Hambletonian ($50.000).

Expandera

Stentuffa Ramerizi är som någon uttryckte saken den ”nya” Amour Angus i kanadensisk travsport. Hon är också mormor till Striking Lindsey (e. Striking Sabra), 1.11,0*/$629.601, och Action S.J. (e. S.J.’s Photo), 1.11,0/$197.048, via Lindsey Fireyimage samt mormors mormor till Ramona Hill (e. Muscle Hill), 1.08,7*/$627.549.

Hämtat från worldwidepedrigree.com
Fokustema
Fokus: Rekordhästen
Läs senare

”Hon bet av mamma fingret”

En sänkning av svenska rekordet med fyra tiondelar – från dödens!
No Doubt är hästen ingen behöver tvivla på längre.
Här är hans historia med anor från en rysk Elitloppshäst.
Av
Mathias Hedlund
Upplåst för dig som är prenumerant
På nya svenska rekordet 1.10,5ak vann No Doubt och Emilia Leo E3-kval. Foto Lennart Kihlman/ALN
På nya svenska rekordet 1.10,5ak vann No Doubt och Emilia Leo E3-kval. Foto Lennart Kihlman/ALN

Gårdagens största uppvisning bland flera i E3-kvalen på Färjestad stod Emilia Leos treårige hingst No Doubt (e. Make It Happen-Als Alicia) för. Efter ett lopp mestadels utvändigt om tappre ledaren Vegan Face (e. E L Titan) slog hon klorna i denne kort före mål och på måltavlan seglade 1.10,5 upp i segertid.

Fakta

No Doubt

Hingst 3 år e. Make It Happen-Als Alicia e. Deliberate Speed
Resultat: 9 st: 4–0–0
Rekord: 1.16,3m* – 1.10,5ak*
Intjänat: 308.500 kr
Uppfödare: Lena Wilstrand och Emilia Leo
Ägare: Stall Pelw HB, Borlänge
Tränare: Emilia Leo (a), Romme
Körsven: Emilia Leo, Romme

Expandera

Nytt svenskt rekord och en putsning av Standouts notering från 2012 med fyra tiondelar. 1.10,9 har även svenskfödda duon Heavy Sound och Aetos Kronos noterat vid seger efter Standout.

– Jag vet ju att hästen är bra, men trodde inte att han skulle behöva springa 1.10. Det hade väl räckt med 1.12 i kvalet, sade Emilia Leo med ett leende till ATG Live efter segern.

Jag ville visa med en egentränad häst att jag kan det också

No Doubt är hennes och mamma Lena Wilstrands egna uppfödning och ägodel. Emilia sköter träningen och det är något landets segerrikaste tjej ägnar sig allt mer åt.

– Jag ville visa med en egentränad häst att jag kan det också och tänker träna häst mer framöver, sade Emilia.

Att hästen betyder mycket för Emilia råder inga tvivel om. ”Han är mitt barn”, säger hon, och mamma Als Alicia (e. Deliberate Speed), 1.13,4ak/114.800 kr, känner hon väl.

– Det var henne jag körde när jag började tävla, sade Emilia.

Hon är riktigt elak, men hon lämnar fina ungar med bra löpskalle

Als Alicia är en minst sagt hetlevrad dam. Det har bland annat mamma Lena fått erfara.

trav, travsport, sulkysport, solvalla, elitloppet
Emilia Leo. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

– Hon är riktigt elak och svår att ha att göra med, men hon lämnar fina ungar med bra löpskalle. När hon fött en helsyster till No Doubt i år bet hon av ett finger på mamma, berättade Emilia.

Als Alicia har fått fyra avkommor. Noifsandbuts (e. Jaded) är född 2014 och gjorde tolv starter (2–3–2), tjänade 117.700 kronor och travade 1.14,9ak som snabbast. 2017 föddes No Doubt, 2018 fick hon sonen All Options (e. Pato) och så i år ett stoföl efter Make It Happen.

Mödernet är gediget och har lämnat både topphästar och en hel del goda travare. Det går faktiskt hela vägen tillbaka till den från Sovjetunionen importerade hingsten Potok (e. ryske Pervenets), som föddes 1950. Fyra år senare kom han till Sverige genom Stall A.K.O:s försorg. Bakom stallnamnet fanns Sven och Björn Bengtsson, far och son. Vid sidan om travhästar importerade Bengtsson för övrigt kaviar och krabbor.

Potok var med i Elitloppet 1957, där han slutade oplacerad i båda heaten och tränades och kördes av Olov Hansson. Enligt Svensk Travsports data stannade karriären vid två segrar på 28 starter och rekordet 1.20,0k för Potok.

Ägarna Stall A.K.O. testade även ryskt blod i Elitloppet med stoet Pichta (e. Palladin), som togs in till Sverige 1955 och startade fyra år i rad i Solvallas internationella storlopp, 1956–1959. Som bäst var hon trea i ett heat 1957.

Inside vann både SM och Nordiskt Mästerskap med Birger Widell

Men det är Potok det ska handla om. Som avelshingst fick han 43 svenskfödda avkommor, som tillsammans på 1.840 starter vann 101 lopp och tjänade nästan 600.000 kronor på 1950- och 1960-talet. Den framgångsrikaste var Karamazow som gjorde över 300 starter och vann 22 av dessa. Bland annat segrade hingsten i Östgötaloppet på Mantorp 1966 med sin tränare Karl­-Erik Fergéus i vagnen.

Det är som morfar Potok nådde sina största framgångar avelsmässigt. Inside (e. Lep Hanover-Helianthus e. Potok) vann både SM och Nordiskt Mästerskap 1976 tillsammans med Birger Widell, den sistnämnda segern delades med Frances Marie. Potok är även morfar till Stochampionatstvåan Jenny Lep (e. Lep Hanover-Pia Orloff) 1973 och Buntic (e. King Bunter-Helianthus), som var trea i Derbyt och Kungapokalen, samt fyra i Sprintermästaren 1974.

Och kopplingen till No Doubt då? Jo, Potok är mormors mormors mormors far till den nybakade svenske rekordhållaren.

Ur det här mödernet hittas hästar som Lukas Gallant (e. Meadow Gallant), 1.12,1ak/3.262.500 kr, som under hela sin framgångsrika karriär tränades av Vaggerydsamatören Torsten Bloom. En annan är Als Lille John (e. Sherwood), 1.13,2am/1.670.633 kr. Först ut var annars Kalle Kanon (e. Atout du Moulin), 1.15,8ak/660.300 kr, som föddes 1981 och vann 24 lopp. Hans mamma Gagarina var en dotter till Potok.

Från worldwidepedigree.comMödernelinjen från Gagarina till No Doubt går via Miss Georgia, Miss Blaze, Als Super Blaze till treåringens mamma Als Alicia.

Och sedan det här med hetlevrade damer i stammen. Marie Nilsson är uppfödare till One Wish (e. Turbo Thrust), 1.14,0am/540.300 kr, som tävlade duktigt som unghäst hos Claes Svensson och bland annat vann Breeders Crown-semifinal som treåring. Stoets mamma Als Amelie (e. Allen Hanover) var syster med Als Lille John och No Doubts mormor Als Super Blaze. Så här sade Marie om Als Amelie i en intervju med Trav- och Galoppronden inför Breeders Crown-finalen 2009:

”Av alla hundratals hästar mina föräldrar haft genom åren var Als Amelie den absolut värsta. Det var med livet som insats att bara ta in henne från hagen.”

Det finns mycket historia bakom No Doubts möderne – och nu fortsätter han själv att skriva den tillsammans med Emilia Leo.

Nästa anhalt: E3-final på Romme den 15 augusti!

Fakta

Rekordutveckling svenskfödda treåriga h/v (kort distans auto)

Namn (stam) – Bana/år – Kusk – Distans – Tid

  • Mignon (e. Casanova-Ninon – Solvalla 1964 – Gunnar Nordin – 1.600 – 1.19,9a
  • Daniel (e. Court Day-Sandy Hook) – Solvalla 1968 – Håkan Wallner – 1.600 – 1.18,6a
  • Active Bowler (e. Super Bowl-Noble Annie) – Solvalla 1978 – Sören Nordin – 1.640 – 1.16,6a
  • Mustard (e. Tibur-Dancing) – Solvalla 1979 – Sören Nordin – 1.640 – 1.15,5a
  • Speedy Fly (e. Speedy Spin-Notta) – Gävle 1981 – Olle Goop – 1.640 – 1.15,3a
  • Tangens (e. Lep Hanover-Junette Edition) – Kalmar 1984 – Hans Ahlbin – 1.640 – 1.15,1a
  • Window W. (e. Zoot Suit-Wenche W. – ) – Eskilstuna 1985 – Olle Goop – 1.640 – 1.14,7a
  • Window W. (e. Zoot Suit-Wenche W. – ) – Bergsåker 1985 – Olle Goop – 1.640 – 1.14,4a
  • Union Shark (e. Wholly Arnie-Terrific Daughter) – Bergsåker 1990 – Stig H Johansson – 1.640 – 1.14,3a
  • Top Love (e. Quick Pay-Alfi Love) – Gävle 1992 – Åke Svanstedt – 1.640 – 1.13,5a
  • Simb Zipper (e. Flying Irishman-Zorbas Girl) – Bergsåker 1999 – Robert Bergh – 1.640 – 1.12,7a
  • Staro Showbiz (e. Supergill-Emma Gee San) – Eskilstuna 2001 – Torbjörn Jansson – 1.640 – 1.12,3a
  • Luxury Ås (e. Pine Chip-Nobella Lobell) – Färjestad 2003 – Lars Lindberg – 1.640 – 1.11,8a
  • Standout (e. Ganymede-Ebony D.K.) – Gävle 2012 – Stefan Melander – 1.640 – 1.10,9a
  • Heavy Sound (e. Ken Warkentin-Illustre November) – Gävle 2015 – Kenneth Haugstad – 1.640 – 1.10,9a
  • Aetos Kronos (e. Bold Eagle-Will of A Woman) – Örebro 2019 – Johan Untersteiner – 1.609 – 1.10,9a
  • No Doubt (e. Make It Happen-Als Alicia) – Färjestad 2020 – Emilia Leo – 1.640 – 1.10,5a
Expandera
Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Resan till Harstad är jättefin”

Gabriella Laestander och Bert Pettersson gör som vanligt resan till Harstads V75-tävlingar.
Och den långa resan till Nordnorge brukar bära frukt.
Skellefteåamatören har vunnit snabbloppet Ole Bendiksens Minne vid sex tillfällen och i årets upplaga tränar hon fyra av fältet tio hästar.
– Vi har vunnit de fyra senaste åren och det har blivit lite att vi satsar mot den här tävlingsdagen, säger Laestander.
Av
Pär Gustafsson
Upplåst för dig som är prenumerant
Gabriella Laestander och Bert Pettersson, parets dotter och Nolimitjimmit. Foto Carina Olofsson/ALN
Gabriella Laestander och Bert Pettersson, parets dotter och Nolimitjimmit. Foto Carina Olofsson/ALN

Skellefteåtränaren har tolv hästar på träningslistan och åtta av dessa ska starta i Harstads årliga V75-omgång på lördag.
– De senaste åren har vi kört in mellan 100.000 till 250.000 kronor. I vanliga lopp i Harstad är förstaprisen mellan 12.000-16.000 kronor och även om det är lägre prispengar så är det bra pengar att tävla om den här V75-dagen, berättar Gabriella Laestander.

Fakta

Tränarstatistik – Gabriella Laestander

År – Resultat – Inkört (kr)

  • 2016 – 114 st: 17-11-5 – 1.323.526
  • 2017 – 118 st: 7-6-9 – 586.847
  • 2018 – 91 st: 14-5-10 – 654.179
  • 2019 – 134 st: 11-20-15 – 959.764
  • 2020 – 79 st: 8-10-12 – 608.485
Expandera

Prispengarna har minskat och pågående pandemi drabbar såklart medlen. Till exempel har förstapriset i Ole Bendiksens Minne för den högsta klassen varit uppe på 100.000 norska kronor i förstapris. Förra året fick Marciano 75.000 och i år är segerchecken 60.000 kronor.
– För norska tränare är det sjukt krångligt att ta sig till Harstad. Det tar evigheter att åka dit för tränare söderöver och det är bara ett par enstaka varje år. Konkurrenterna vi möter är främst från Bodö och Harstad och motståndet är inte det tuffaste.

Krävs planering och lite hjälp

Men åtta, varav fyra i samma lopp, under en och samma tävlingsdag låter tufft!
– En eller två gånger tidigare har vi haft liknande antal, men det är i mesta laget. Det krävs planering och det är flera som får hjälpa till. Vi har två barn. Vår elvaåriga dotter har störst ambitioner med hästarna. Sonen, 16, tycker att de är lite läskigare. Det är lite fler än önskat egentligen, men det gäller att starta när hästarna är fräscha och fina.

Jag var till Harstad för första gången för 10-15 år sedan och det är en rolig resa

Laestander berättar att resan till Harstad Travpark är drygt 78 mil, enkel väg.
– Det är ungefär lika långt som vi har till Solvalla och det känns som att vi åker åt fel håll. V75-tävlingarna är Harstads största travdag och det är folkfest. Norska banor får ha publik, men det är begränsat antal och blir lite mindre än vanligt. Jag var till Harstad för första gången för 10-15 år sedan och det är en rolig resa. Vi har varit i Harstad i flera år och fått många vänner och bekanta.

Hur löser ni resan med alla hästarna?
– Vi åker med två bilar med tillhörande finkor. Vi har fått låna en extra bil. Vi åker fredag morgon vid 08-tiden och resan tar drygt tio-tolv timmar. Hästarna bor på banan och vi i familjen på hotell. Det finns ingen anledning att stressa iväg på lördag kväll. Det måste passa med tullen och vi reser tillbaka under söndagen.

Hon beskriver resan till Harstad som jättefin med vacker natur.
– Miljön är otroligt vackert och jag skulle egentligen vilja stanna längre och kika runt. Vägarna är inte direkt E4:an, men omgivningarna är fina. Vad vi fått höra är det extra mycket turister i år och mer trafik än vanligt.

Nolimitjimmit, Premier Kronos, Augustus F. och Marciano är stallets kvartett som förhoppningsvis ska ordna en ny fullträff i Ole Bendiksens Minne.
– Vi har tillräckligt med vagnar och varje häst har en egen sele. Sedan är det okomplicerade hästar som finner sig i det mesta. De flesta tävlar med skor och det brukar fungera bra bara med planerat. Däremot brukar det kunna bli lite stressigare med värmningarna.

Hinner du kolla på loppen?
– Det brukar vara ett mindre kaos. Jag har lite halvrisiga nerver och brukar inte alltid se loppen. Så för mig passar det bra att vara sysselsatt hela tiden.

Nolimitjimmit. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Nolimitjimmit är favorit i snabbloppet och en av hästarna Laestander har störst segerambitioner med.
– Nolimitjimmit är både startsnabb och stark. Han har bra vinstchans. Marciano borde också kunna sluta långt framme om det blir högt tempo. Kingofthehill F. har svarat för två bra insatser på sistone och trots svårt spår i sitt lopp borde han räknas.

Laestanders vinnare i Ole Bendiksens Minne

  • 2010 – Face The Evil
  • 2013 – Face The Evil
  • 2016 – Premier Kronos
  • 2017 – Premier Kronos
  • 2018 – Premier Kronos
  • 2019 – Marciano
Fakta

Ole Bendiksens Minne

1.600 meter autostart
Förstapris: 60.000 norska kronor
Häst – Körsven

  1. Flynn Boko – Mikael Niva
  2. Shocking Icon – Mats Gunnar Ringberg
  3. Nolimitjimmit – Hans Christian Holm
  4. Onirique – Jarmo Mänty
  5. Premier Kronos – Sigmund Jakobsen
  6. Brasil – Camilla S. Sivertsen
  7. Augustus F. – Ove A Lindqvist
  8. Marciano – Dag-Sveinung Dalen
  9. El Muro B.R. – John Östman
  10. Elite B.R. – Stian Pettersen
Expandera

Lördagens banprogram i Harstad.