Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: Samma krav på vattenkvalitet

Anne Haglund var förra veckans krönikör i Sulkysport om vikten av god kunskap om utfodring.
Av
Anne Haglund

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 41:

God kunskap om utfodring är grundläggande för god hästhållning. Inom travet finns dessutom utmaningen att de unga hästarna tränar och i många fall tävlar under tiden de fortfarande växer (den varmblodiga travaren är ofta färdigutvecklad vid 3-3,5 års ålder). Alltså en dubbel utmaning.

För att ha kontroll på utfodringen måste man göra en analys av höet/hösilaget inför varje nytt parti. Det bästa och säkraste provet får man om lantbrukaren redan på fältet tar provet. Analys av grovfodret är helt nödvändigt då innehållet av energi och framför allt protein kan variera enormt mellan olika partier. Man måste uppskatta hästens vikt och förväntad tillväxt och bestämma vilken träningsnivå den ska befinna sig på. Dessutom är hästar olika lättfödda, det är helt individuellt, en del är naturligt mulliga och en del är slanka. Man räknar generellt med att hingstar kräver tio procent mer energi.

Man kan med utfodringen styra tillväxttakten hos unghästen

Avelsston som går dräktiga eller är digivande har också speciella behov. Här ska en individ till utvecklas och särskild vikt måste läggas vid proteinbehovet och proteinets kvalité. Mineraler är också viktiga framförallt hos de växande djuren.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Hästen är ett betande djur och under tusentals år anpassad för att äta gräs under stor del av dygnet. Gräs eller som det måste bli hö eller hösilage (grovfoder) i tillräcklig mängd är avgörande för mag- tarmfunktionen och för beteendet. Hästar är helt enkelt anpassade för att tillbringa huvuddelen av sin tid ätande. För många hästar fungerar det att ge fri tillgång på grovfoder, om man måste begränsa så är riktlinjen 1,5-2 kg torrsubstans (ts)/100 kg häst per dygn. Det är nästan alltid en fördel att så stor andel som möjligt av födointaget är grovfoder. 1 kg ts motsvarar i normalt hö (84 procent ts) 1,2 kg foder och i normalt hösilage (60 procent ts) 1,8 kg foder. En normal 450 kg häst ska alltså äta 8-11 kg hö (84 procent ts) eller 12-16 kg hösilage (60 procent ts).

För tränande och tävlande hästar ska man försöka hitta ett hö med högt energiinnehåll och för avelsston är det viktigt med både högt energi- och framförallt proteininnehåll. Grovfodret ska ges vid minst två tillfällen per dygn. För vuxna konvalescenter, ridhästar och ponnyer är det ofta bäst att ge grovfoder med låga energi- och proteinvärden så att man kan tillfredsställa deras ofta stora aptit genom att ge större givor utan att riskera fetma.

Man har samma krav på vattenkvalité till hästar som till människor

Nu är det dags att plocka fram grovfoderanalysen. Beräkna protein, energi, Ca (kalcium) och P (fosfor) på grovfodergivan du tänkt ge hästen. Om grovfodergivan inte täcker energi och proteinbehovet, lägg till lämpligt kraftfoder i lämplig mängd för att täcka behovet. Räkna därefter ut total mängd av protein, energi, Ca, P, magnesium (Mg) och selen (Se). Komplettera eventuella brister med lämpligt mineralfoder. Kontrollera Ca/P kvoten och behovet av extra vitaminer. En vuxen häst behöver sex gram smältbart protein (smb rp)/MJ för att täcka underhållsbehovet av protein.

Man kan med utfodringen styra tillväxttakten hos unghästen. Intaget av näringsämnen och framför allt energi styr tillväxttakten. Travhästuppfödaren och unghästtränaren vill dock att hästen ska ha maximal tillväxthastighet, då målet oftast är att träna och tävla med unga hästar. En underutfodrad häst får kraftig tillväxtökning när den släpps på bete och hastiga ökningar i tillväxten är inte optimalt när hästen samma höst dessutom ska börja träna. Inom travet är en maximal och jämn tillväxthastighet önskvärd. Proteiner är uppbyggda av ett tjugotal olika aminosyror varav en, lysin, måste finnas i tillräcklig mängd för tillväxt. Proteininnehållet i fodret kan gärna vara något högt hos den växande hästen men inte för lågt om man vill uppnå maximal tillväxt.

Man ska vara försiktig med hög spannmålsgiva till hästar. Majs, korn och även havre innehåller mycket stärkelse. Högt stärkelseinnehåll i fodret orsakar tarmstörningar som kan ge diarré och kolik. Detta beror på att hästen, i förhållande till andra djur, har lite stärkelsenedbrytande enzym i tunntarmen. Om inte all stärkelse brutits ned i tunntarmen, vilket den ska, går stärkelsen vidare till grovtarmen och orsakar rubbningar i tarmfloran så att tarmen blir surare. Detta orsakar sämre foderutnyttjande och ökad gasbildning.

Man har samma krav på vattenkvalité till hästar som till människor. Hästar är känsliga för avvikande lukt och smak till exempel svavel, järn och koppar. En normal häst dricker minst 20 liter vatten per dag, vilket såklart kan ökas flerdubbelt vid värme och hög arbetsintensitet. Gräs innehåller mycket vatten (ca 70-80 procent) och under perioder med frodigt bete dricker hästarna väldigt lite eller inget alls. Det bästa är ett erbjuda hästen vatten från en fri yta.

Många vill av ha vattenkopp till sin hästar men då är det mycket viktigt att kontrollera flödet. Vattenkoppen ska ge 6-8 liter vatten per minut annars är det visat att hästen dricker för lite. Man bör erbjuda hästen saltsten. Det är dock konstaterat att en del hästar äter för mycket salt och en del för lite. Det säkraste är att tillföra salt dagligen i foder eller i vattenlösning. Saltbehovet varierar mycket beroende på svettningsgraden. Saltet till hästar ska vara jodfritt. Hästar är som tur är inte känsliga för salt på samma sätt som människor som lätt får blodtrycksförändringar vid för högt saltintag.

www.slu.se finns både tips och program för att beräkna foderstat.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Klaus Koch.

Fokustema
Margareta Wallenius-Kleberg
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Lannem Silje-dotter till Sverige

Margareta Wallenius-Kleberg har från Norge köpt ett av kallblodsportens mest eftertraktade föl. Från Ola M. Skrugstad har Margareta förvärvat ett sto undan stostjärnan Lannem Silje och Tekno Odin.
Av
Claes Freidenvall
Lannem Silje vid segern i Elitkampen där hon satte stovärldsrekordet 1.18,8. Foto Martin Langels/ALN
Lannem Silje vid segern i Elitkampen där hon satte stovärldsrekordet 1.18,8. Foto Martin Langels/ALN

– Jag är jätteglad att jag fått möjligheten att köpa stofölet. I framtiden får Uggla I Mossen en kompis, men Lannem Stella ska naturligtvis tävla först, säger Margareta Wallenius-Kleberg.

Margareta Wallenius Kleberg Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Lannem Stella är andra avkomman undan Lannem Silje (e. Åsajerven-Lannem Sjura e. Elding), 1.18,8ak*/6.881.134 nkr, och precis som hennes första – Lannem Stina (e. Dotterud Teddy) – handlar det om ett sto.

”Super-Silje” var en fantastisk tävlingshäst. Hon startade 56 gånger, vann 46 lopp (!), tog fem andraplatser och ett tredjepris. Ola M. Skrugstads sto hade två karriärer på tävlingsbanan.

Dubbla Derby, dubbla Kriterium

Hon vann Kriteriet både i Sverige och Norge och upprepade samma bedrift året därpå då det handlade om respektive nations Derby. För tre år sedan vann Lannem Silje Elitkampen på Solvalla på tiden 1.18,8a/1.609 meter, vilket är den snabbaste tid ett kallblodssto travat.

Lannem Silje blev gaffelbandsskadad 2015 och sattes i avelsboxen. Efter ha fått ett föl – Lannen Stina – gjorde hon comeback på tävlingsbanan i början av 2018. Det blev två vinster och två andrapris på sex starter innan hon stannade mitt under pågående träning i samband med att hon skulle gå ett snabbjobb på Biri. Då tog Ola M. Skrugstad beslutet att ”Super-Silje” skulle lägga tävlingsskorna på hyllan.

Att Lannem Silje var ett fenomen på tävlingsbanan är det ingen tvekan om – nu återstår att se om hon blir lika lyckosam i aveln?

Fokustema
Nya hästkrafter
Läs senare

Rally på Örebrotravet

Nästa år blir det fart och fläkt på Örebrotravet. KAK Midnattssolsrallyt avgörs mellan 8-11 juli med Örebro som huvudort och Mariebergs travbana som serviceplats.
Av
Claes Freidenvall
Rallybilar på Örebrotravet. Nästa år arrangeras Midnattssolsrallyt och Mariebergs travbana blir serviceplats. Foto: midnattssolsrallyt
Rallybilar på Örebrotravet. Nästa år arrangeras Midnattssolsrallyt och Mariebergs travbana blir serviceplats. Foto: midnattssolsrallyt

Under Midnattssolsrallyt kommer det också att hållas travtävlingar på banan och den 9 juli körs V64 på Örebrotravet med Juliloppet som höjdpunkt.

Tävlingen 2020 är det 15:e KAK Midnattssolsrallyt i historisk form vilket är precis lika många gånger som KAK Midnattssolsrallyt kördes i sin ursprungliga form 1950-1964. Detta jubileum kommer också att uppmärksammas under tävlingen, berättas på midnattssolsrallyt.com.

KAK Midnattssolsrallyt 2020 är öppet för tvåhjulsdrivna bilar byggda 1990 eller tidigare och antalet tävlande är begränsat till cirka 200 ekipage. Rallyt är cirka 90 mil långt totalt med ungefär 20 specialsträckor på omkring 16 mil. Tävlingen körs i tre etapper med nattuppehåll.

Fotnot: KAK Midnattssolsrallyt är Sveriges, och ett av Europas största rally för historiska tävlingsbilar, Appendix K och har körts varje år sedan 2006. Tävlingen kördes i sin ursprungliga tappning mellan 1950 och 1964. KAK Midnattssolsrallyt ska erbjuda deltagare, publik och partners en unik upplevelse av klassiska rallybilar på fina rallyvägar under säkra förhållanden. Deltagarna ska erbjudas en trevlig samvaro med god mat i en anda av nostalgisk motorsportkultur där helhetsupplevelsen tillsammans med tävlingsmomentet utgör den klassiska Midnattssolsrallyandan.

Fokustema
In Memoriam
Läs senare

Mantorptravets starke man Arne R Eriksson avliden

En av Mantorptravets viktigaste personer har gått ur tiden: Arne R Eriksson. Tandläkaren som drev Stall Carre sedan 1960-talet höll igång med sitt stora intresse travsporten in i det sista.
Av
Lars G Dahlgren
Arne Eriksson har gått bort. Här delar Arne ut pris i sitt eget lopp på Mantorptravet i juni, där Digital Track vann. Foto Magnus Strömsten/ALN
Arne Eriksson har gått bort. Här delar Arne ut pris i sitt eget lopp på Mantorptravet i juni, där Digital Track vann. Foto Magnus Strömsten/ALN

Arne R Eriksson blev 90 år. Han deltog i travsällskapets höstmöte för några veckor sedan och var i juni i år prisutdelare i det stolopp han fått instiftat på Mantorp.

Arne R Eriksson var med och skapade Mantorptravet vilket invigdes 1965. Det var inte självklart att banan som planerades  i Östergötland skulle hamna vid E4:an på den sidan om Linköping, mot Mjölby. Det fanns även ett förslag om att placera den mellan Linköping och Norrköping. Arne R Eriksson var vid denna tid hästägare hos Knut Lindblom. Första hästen var Liard, född 1962, efter Bobby Boy och Alpina, vilken vann tre lopp. Han hade även hästar hos Sören Nordin.

Bara ett år efter att Mantorptravet invigts blev det kris; banan hade byggts utan ordentliga kontrakt med entreprenörerna och nu hotade stora ekonomiska krav från ett byggbolag. Hela den första styrelsen blev avsatt 1966. Arne R Eriksson tog över som ordförande. Och stannade på den posten ända till 1987, alltså i 21 år.

– Det var tufft under ­flera år där i början när banan hade byggts. Du vet, de skrev ju inga kontrakt, utan bara byggde på och vi fick en jäkla rättsprocess över oss som vi höll på med under flera år i tingsrätten. Men vi hade tur som fick tag i en advokat som hette Pedersen så vi klarade oss till slut. Men det hängde på håret, vi var riktigt illa ute, sade Arne R Eriksson i en intervju med tidningen ÖstgötaCorrespondenten när Mantorptravet 50-årsjubilerade år 2015.

Arne R Eriksson var en av dessa travsportseldsjälar som satt som banordförande, vilka under ATG:s starka utveckling var bärande kugghjul i travsportens stora expansion och framgångsvåg under 1970- och 80-talet.

Utöver att vara engagerad som ordförande i Östergötlands Travsällskap var Arne R Eriksson också under många år ordförande i Trav och Galoppronden.

Arne R Eriksson låg bakom vad som nu framstår som en märklig historisk relik, men som då var något stort och banbrytande: direktspel till V65-banan från en centralt belägen affärslokal i Linköping. Det var en ren försöksverksamhet med  ”off-track-betting” innan totomaterna började ta över förtidsspelandet från posten.

– Det blev enormt stort. Direktspelslokalen var proppfull varje lördag och de som var där fick lyssna på telefonreferat från V65-banan. Ingen tv-sändning…Jag var en liten pojk, fick hjälpa till med att sköta garderoben. Men det blev aldrig något över av garderobsavgifterna, för dem spelade jag alltid bort, minns Arne R Erikssons son Per K Eriksson.

Arne R Eriksson drev med amatörtränarlicens, tillsammans med sönerna Per (innan denne flyttade till USA och blev topptränare där med tre segrar i Hambletonian) och Ted, Stall Carre vidare med egen uppfödning. Grundbulten var stoet Barracuda (född 1962 e. Safari The Great – Cairene e. Locomotive) som visserligen inte tog mer än fyra segrar på 66 starter, men i aveln var hon lyckosam med fem avkommor som sprang in över 100.000 kronor.

Stall Carre hade också egen avelshingst: Diamond Star (född 1967 e. Star’s Pride – Tiny D.). En USA-import Håkan Wallner tog hit, Arne R Eriksson köpte och Diamond Star (29 segrar på 195 starter, 419.000 kronor insprunget) tävlade ihop till att bli premierad avelshingst.

Arne R Erikssons vinstrikaste avkomma som uppfödare blev Uncle Carre (född 1988 e. Lord of All – Fia Carre), med Barracuda som mormor, med 864.000 kronor insprunget. Bäst var dock den redan 20 år tidigare födde Per Carre (e. Dempsey – Reina), vilken Arne dock sålde tidigt,  med hela 74 segrar på 313 starter och för sin tid starka 787.000 kronor intjänat.

Arne R Eriksson var även verksam som amatörkusk. I Svensk Travsports register står han noterad för 20 kusksegrar, den sista 1994.