Helt enkelt sägs inte tillräckligt mycket som är intressant. Mycket av det som sägs är upprepningar av det vi redan ser på bilderna. Om ATG tror att spelintäkterna ökar genom att man pratar nästan uteslutande om odds och spelidéer tror jag att man har fel.
Många tittare lämnar sändningen och kommer tillbaka först när det är dags för loppet. Så har det tyvärr blivit.
Och man måste också vara ärlig: under året är det kanske ungefär hälften av loppen som är så intressanta att man verkligen vill följa sändningen. När det inte är lopp av tillräckligt hög klass och mellansnacket dessutom är som det är, då tittar många inte alls.
Jag håller inte med Daniel Redén när han säger att man måste prata positivt om sporten. Självklart ska man göra det. Men det räcker inte. Det måste också vara intressant.
Om de aktiva ska kunna ta emot hyllningar när de gör något bra, måste de också kunna tåla kritik när något blir fel. Det betyder inte att man ska vara negativ för sakens skull. Men man måste kunna diskutera och kritisera utan att det direkt blir någon form av bojkott eller känslighet kring det.
Jag såg loppet från Romme där det pratades om stallkörning. Jag håller faktiskt inte med om kritiken i just det fallet. Men det är precis det som är poängen: man måste kunna diskutera sådana saker.
Ibland har man fel. Det är mänskligt. Men det måste finnas utrymme för att säga vad man tycker och föra en riktig diskussion. Idag är det alldeles för mycket självklarheter.
Det största felet tycker jag ändå är att så mycket av sändningen görs från studion. Man måste vara ute på banorna – där allt faktiskt händer. Under en travdag händer det alltid något intressant. Det finns människor, historier, konflikter, känslor, prestationer och saker som publiken vill veta mer om. Det är där innehållet finns.
Det pratas mycket om hur man ska få nya människor intresserade av travet. Absolut, det är viktigt. Men jag tycker att det är minst lika viktigt att behålla dem som redan är intresserade.
När allt fler följer travet hemifrån måste man höja nivån på sändningarna. Programmet måste bli så intressant att man pratar om det efteråt och faktiskt längtar till nästa sändning. Annars riskerar man att även de gamla traventusiasterna försvinner.
Just nu är underhållningsvärdet i programmet… noll. Eller nästan noll. ATG – ni måste kunna bättre. Det finns väldigt bra människor i era sändningar, men man måste få ut mycket mer av dem.
Eller hur, Bosse? Det sades ungefär 126 gånger under söndagens program.
Eller vad säger du, Bosse?
