Fokustema
Krönika
Läs senare

En död publiksport?

I onsdags öppnades portarna på vid gavel för publik på landets travbanor efter corona-nedstängningen som varat sedan 12 mars 2020.
Svensk Travsport lockade med fri entré, men vad hände egentligen?
Av
Claes Freidenvall
Suget att gå på trav på Solvalla i onsdags var inte speciellt stort när publikplatserna åter var öppna. Foto: Lena Emmoth/stalltz.se
Suget att gå på trav på Solvalla i onsdags var inte speciellt stort när publikplatserna åter var öppna. Foto: Lena Emmoth/stalltz.se

Svaret på den frågan är att vi inte vet. Av någon outgrundlig anledning håller Svensk Travsport tyst om detta. När detta skrives har ingen av de sex travbanor – Bollnäs, Bergsåker, Jägersro, Solvalla, Örebro och Åby – som avhållit tävlingar några redovisade publiksiffror på travsport.se.

Svensk Travsport har haft olika rapporteringssystem för publik under årens lopp. Länge redovisades betalande publik, men det har inte gjorts sedan 1999. Nu verkar det inte heller intressant att berätta hur många som besöker en tävlingsdag oavsett om de betalar entréavgift eller inte.

Svensk Travsport lockar med fri entre resten av året med en bild från Elitloppsdagen 2009.

När regeringen bestämde att lyfta bort alla publikrestriktioner i onsdags (29 september) valde Svensk Travsport att locka med gratis entré till alla banor under resten av året. I ett pressmeddelande på travsport.se går att läsa:

”När beskedet kom från regeringen att restriktionerna skulle lyftas den 29 september tog Svensk Travsport beslutet att ha fri entré hela oktober – något som togs emot så väl att travfesten nu utökas att gälla hela året. Så ännu fler tävlingsdagar med gratis inträde. Travfest 2021 blir travsportens möjlighet att ge tillbaka till alla som inte har kunnat gå till banorna under pandemin. Du som besökare ska känna dig som en del av festivalen och du gör det utan entréavgift.”

Svensk Travsport vill att besökaren ska känna sig som en del av ”festivalen”. Någon större festivalstämning har det i alla fall inte varit under de första dagarna. Desto större tryck har det varit hos andra idrotter. Suget att gå på ishockey igår var stort och i Malmö Arena var det fullsatt – 12.600 personer!

Publiksiffrorna på de övriga matcherna var inte heller dåliga:

Lag – Publik (maxkapacitet)

  • Malmö – 12.600 (fullsatt)
  • Frölunda (Skandinavium) – 10.702 (12.044)
  • Djurgården (Hovet) – 7.813 (8.094)
  • Linköping – 5.202 (8.500)
  • Skellefteå – 4.874 (5.801)
  • Timrå – 4.408 (6.000)
  • Oskarshamn – 2.935 (3.275)

På söndag är det dags för Stockholmsderby mellan AIK och Djurgården på Friends Arena och för ett par dagar sedan var över 40.000 biljetter sålda i en arena som får ta emot 45.000 personer denna gång.

50.128 åskådare på allsvensk fotboll på Friends Arena i november 2018. Foto Sulkysport

Travsporten har haft en negativ trend när det gäller publik under många år. En gång i tiden så tittade både fotbollen och ishockeyn avundsjukt på travets publiksiffror.

Att idag tro att travsporten ska kunna få tillbaka publiken genom ett så enkelt grepp som att locka med fri entré känns tyvärr inte speciellt modernt.

Den enkla frågan som ansvariga borde ställa sig: varför vill så få gå på trav numera?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?