Fokustema
Krönika
Läs senare

En sport för administratörer

Förvandlingen från V65 till V75 har varit en omsättningsmässig succé, men har landets hästägare kunnat dra någon större nytta av det?
En titt i backspegeln ger en del svar.
Av
Claes Freidenvall
Administrationen har bara blivit större och större hos ATG.
Administrationen har bara blivit större och större hos ATG.

Inte speciellt mycket är svaret på den frågan. Den stora vinnaren i sammanhanget är utan tvekan travets administration, vars buk svällt ut storleksmässigt med otal nummer. Enligt den senaste årsredovisningen (2022) från ATG visar på 510 anställda. Hur många var det 1993? Tresiffrigt?

Efter 19 år gjorde V65 bokslut den 23 oktober 1993 och den sista omgången omsatte 25 miljoner kronor. Veckan efter ersattes V65 av V75. I lördags i Örebro spelades det för 88 miljoner utan draghjälp från jackpot och på lördag firar V75 30 år på Jägersro. Onekligen en viss skillnad mellan 1993 och 2023.

Att lägga till ytterligare ett lopp på lördagskupongen visade sig vara ett genidrag och fick omsättningen att stiga till höjder som få kunnat drömma om. V65 kom å andra sidan som en räddande ängel för travsporten i samband med ATG:s bildande på 1970-talet.

Intressant är det förstås att följa utvecklingen av förstapriset inom rikstotons olika klasser under dessa år.

Förstapris rikstoton 1993 vs 2023

Kategorier – 1993 (V65) – 2023 (V75)

  • Klass III – 60.000 kr – borttagen
  • Klass II – 70.000 kr – 110.000 kr
  • Klass I – 80.000 kr – 110.000 kr
  • Stodivisionen* – 70.000 kr – 110.000 kr
  • Stoeliten – 85.000 kr – 110.000 kr
  • Bronsdivisionen – 85.000 kr – 110.000 kr
  • Silverdivisionen – 90.000 kr – 125.000 kr
  • Gulddivsionen – 100.000 kr – 150.000 kr

Fotnot: * ersatts med Diamantstoet.

Tabellen ovan beskriver utvecklingen av förstapriset i rikstoton från 1993 till idag. Skulle man räkna på inflationen och vad förstapriset 1993 motsvarar i dagens penningvärde med hjälp av ekonomifaktas inflationssnurra skulle vinnarens belöning i respektive klass vara:

  • Klass II – 116.536 kr
  • Klass I – 133.184 kr
  • Diamantstoet – 116.536 kr
  • Stoeliten – 141.508 kr
  • Bronsdivisionen – 141.508 kr
  • Silverdivisionen – 149.832 kr
  • Gulddivisionen – 166.480 kr

Fotnot: * källa ekonomifakta.se oktober 1993/september 2023.

Ingen lysande utveckling när man tänker på hur mycket mer V75 omsätter i jämförelse med V65. Tittar vi på ATG:s totala omsättning 1993 uppgick den till 7,3 miljarder – ifjol var motsvarande summa 13 miljarder i Sverige plus 3,5 miljarder på internationellt spel.

Roade också mig med att göra en jämförelse med lördagens prispott under Müllers-dagen jämfört med 2010. Det året uppgick den samlade prissumman till 4.204.000 kronor – i år 2.760.000 kronor.

Det kanske inte är så konstigt att det ser ut som det gör idag i svensk travsport och någon rolig läsning var inte heller ST:s 15-oktober-siffror som publiceras idag på travsport.se.

Travet har – like it or not! – blivit administratörernas sport. Hur hamnade vi egentligen där?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?