Nyligen lämnades en skrivelse in till Svensk Travsport – återgiven på Sulkysport igår – och många goda tankar torgfördes av ASVT:s duo. Förra året tog stona blott 34,3 procent av den totala priskakan på svensk mark, medan resterande 65,7 procent gick till hingstarna och valackerna. I reda pengar var styrkeförhållandet 561,2 miljoner till hingstarna/valackernas fördel, medan det täcka könet kom upp i 293,1 miljoner i inkomst.

Nu vill Carlfjord och Konradsson se att stona redan i år ska åtnjuta 40 procent av priskakan och på sikt 45 procent.

Förra året gjorde 5.942 hingstar/valacker 45.031 starter tillsammans, medan 3.730 ston kom upp i 28.141 starter. De startande stona tjänade 78.595 kronor i snitt och hingstarna/valackerna 94.450 kronor. En skillnad på 15.855 kronor. Snittinkomsten per start uppgick till 10.417 kronor för stona och 12.463 kronor för hingstarna/valackerna

Går det att komma tillrätta med att fördelningen av priskakan? Självklart är svaret på den frågan, men personligen anser undertecknad, att det är av största betydelse att det i första hand viktas mot de yngre stona eftersom de så småningom ska in i avelsboxen och att detta helst inte sker för sent. I första hand bör prispengarna därför öka i åldersgrupperna två-fem år. Ifjol drog den gruppen in 41,03 procent av priskakan jämfört med hingstarna/valackerna.

Här finns något för ST:s propositionsmakare Mattias Stenby att arbeta med. Nu är det inte så att det inte gjorts något för att förbättra stonas inkomstmöjligheter gentemot hingstar/valacker, men det bör göras mer.

Sedan flera år tillbaka är det samma prispengar i flera av landets större unghästlöpningarna för hingstar valacker respektive ston. Breeders Crown, Drottning Silvias Pokal och Konung Gustaf V:s Pokal har samma förstapris och det har också E3-loppen, Margaretas Tidiga Unghästserie och numera även Breeders Course och Kriterieserien för att nämna några exempel.

Möjligheter – om vi talar om de större unghästlöpningarna – skulle också vara att höja upp förstapriset i Stosprintern, men också införa en stoavdelning i Svensk Uppfödningslöpning och flera andra lopp. Däremot bör de klassiska löpningarna Svensk Uppfödningslöpning, Svenskt Travkriterium och Svenskt Travderbyt fortsatt ha en högre status penningmässigt.

En skjuts upp bör Stochampionatet få när det gäller prismedel – det är trots allt stonas riktiga Derby!

Intressant är det att se hur fördelningen av priskakan för ston respektive hingstar/valacker ser ut procentuellt för varje åldersgrupp och det är ingen munter läsning, varken för de som har fött upp, äger eller tränar ston. Redan på unghästauktionerna är styrkeförhållandet till hingstarnas fördel, vilket inte är konstigt med tanke på hur prispengarna fördelas över könen.

Svensk Travsport bör lyssna på Ove Konradssons och Johan Carlfjords förslag. En rättvisare fördelning av prispengarna känns som en självklarhet och vem kan ha en annan uppfattning?

***

Procentuell fördelning av prispengar ston vs hingstar/valacker:

Ålder – Procent för ston 2023 – (2022)

• 2 år – 44,23% – (44,48%)
• 3 år – 45,99% – (45,46%)
• 4 år – 38,69% – (41,26%)
• 5 år – 35,21% – (36,89%)
• 6 år – 25,86% – (25,45%)
• 7 år – 20,22% – (26,07%)
• 8 år – 23,91% – (15,98%)
• 9 år – 15,23% – (15,76%)
• 10 år – 17,85% – (15,95%)
• 11 år – 7,59% – (0%)
• 12 år – 0% – (0%)
• 13 år – 0% – (0%)
• 14 år – 0% (0%)

Totalt: 34,31% – (34,78%)

Noterat: i åldersgruppen 11-14 år tjänade stona 407.800 kronor förra året, motsvarande summa för 2022 var noll kronor. Hingstarna/valackerna drog in 8.498.200 kronor 2023, medan 2022 års resultat var 9.259.800 kronor.

Källa: Svensk Travsport.