Fokustema
Krönika
Läs senare

Förändringens vind måste blåsa

När Svensk Travsport presenterade sitt strategidokument ”Travsporten mot 2030” i samband med Derbyhelgen så var målet 9.000 startande svenskfödda hästar.
Nu har den siffran skrivits ner till 7.650.
Av
Claes Freidenvall
Det krävs krafttag av Svensk Travsport för att vända den negativa utvecklingen. Foto: Seth Schwiet
Det krävs krafttag av Svensk Travsport för att vända den negativa utvecklingen. Foto: Seth Schwiet

Det är glädjande att Svensk Travsport har börjat inse att det inte går att måla för mycket i ljusa färger, men det betyder inte att travförbundet kan sitta lugn i båten. Mycket talar för att det kommer se ännu värre ut än de beräkningar som nyligen har presenterats.

Ifjol registrerades 2.574 varmblodiga travare och av dem var 2.530 inskrivna hos travförbundet den 1 december 2022. Vid motsvarande period i år finns 2.254 inregistrerade föl gällande 2023-kullen och mycket tyder på att den siffran kommer landa en bra bit under 2.500 registrerade hästar. Då behöver vi gå tillbaka till 1973 för att hitta ett sämre år än 2023. Det året registrerades 2.342 varmblod.

Nästa år lär det bli ett nytt ras, vilket får konsekvenser kommande år och betyder de facto att Svensk Travsport kan glömma sitt mål och prognos för 2030 eftersom de ”stora” kullarna som fasas ut framöver kommer ersättas av kullar med betydligt färre avkommor.

Översta tabellen avser betäckta ston. Beräkningen i tabellen nedan är uppskattad till 2.483 registrerade föl 2023. Av registrerade avkommor återfinns endast 60 procent i tävlingsbasen tre år senare. Förra året hade vi knappt 1.700 treåringar i tävlingsbasen, vilket skulle bli ett tapp av cirka 600 treåringar när vi skriver 2028.

Nu ryktas det att prispengarna inte kommer sjunka lika mycket som det talats om tidigare nästa år och det är bra att Svensk Travsport lyckats hitta ett antal miljoner som kan sparas in på andra håll.

I dokumentet ”Travsporten mot 2030” finns det en tabell över olika mål och där listas allt möjligt och däribland hästägare. Under rubriken ”antal hästägare med starthäst” saknas dock uppgifter, prognos och målsättning i ”Travsporten mot 2030”. Den viktigaste gruppen i Svensk Travsport och som ser till att hjulen snurrar har alltså inte travförbundet någon större koll på….

Ur dokumentet ”Travsporten mot 2030.”

Hästägarna och uppfödarna behövs mer än någonsin idag och de som är kvar måste få åtnjuta någon form av framtidstro. En annan fråga hur ska vi locka nya intressenter med de förutsättningar som bjuds framöver? Hur stor neddragning det än blir av prismedel 2024 så är det oerhört viktigt att inte röra pengarna för våra yngsta hästar.

Förändringens vind måste blåsa och frågan är vem som är kapabel att ta hand om den bollen? Det går att vända utvecklingen, men det krävs hårda nypor för att komma på rätt köl igen.

***

Fotnot: här finns länken till ST:s fölregistrering.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?