Fokustema
Krönika
Läs senare

God klass – och publik på plats

Publiken är tillbaka på Elitloppet. En mycket efterlängtad krydda efter två år utan åskådare på nationalarenan Solvalla.
Tyvärr har travpubliken haft väldigt svårt att hitta tillbaka till landets arenor efter utbrottet av corona.
Låt oss hoppas att Elitloppet blir ett undantag!
Av
Claes Freidenvall
Elitloppet 2021 och en tom E-läkare. Nu ska Solvallas publikområde fyllas av åskådare igen. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Elitloppet 2021 och en tom E-läkare. Nu ska Solvallas publikområde fyllas av åskådare igen. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Travet behöver och är beroende av sin publik, inte bara framför tv-apparater, datorskärmar och mobiler. Det är på plats som nya hästägare och aktiva skapas, vilket Svensk Travsport och ATG kanske efter flera decennier av helstängt huvudlag och skygglappar förhoppningsvis äntligen börjar inse?

Årets Elitlopp håller god klass – alltid är det några kantbollar som blir inbjudna av ibland obegripliga skäl. Under senare år har det också blivit allt svårare att locka över nordamerikanska travare till Solvalla, vilket förstås är trist och inte minst när förstapriset i Elitloppet höjts till furstliga fem miljoner kronor.

Att sedan ställa till med en omröstning – det kortet drogs 2006 – saknar professionalitet från Solvallas sida. I vilket annat idrottssammanhang skulle någon komma på idén att låta folket få avgöra vem som ska starta i ett lopp av Elitloppets dignitet – världens högst doterade löpning över sprinterdistans!

Därför är det på tiden att Elitloppet görs om i grunden. Bort med rosa biljetter – det hör inte hemma i detta tidevarv och det känns fel att hästar som ska delta i Elitloppet ska vila på en persons axlar, oavsett om sportchefen heter Anders Malmrot eller något annat. Intressekonflikter kan förekomma, vissa tränare kan få fördelar jämfört med andra när det gäller möjligheten att förbereda sin häst till Elitloppet. Vissa får månader, andra veckor och ibland ännu kortare tid.

Solvallas ledning får gärna snegla på Prix d’Amérique och behöver inte uppfinna hjulet en gång till. Jag ser gärna att det körs minst fyra kvalificeringslopp – alla avgörs på Solvalla – där de fyra hästar som samlat ihop mest poäng är garanterade en plats i Elitloppet.

Titelförsvararen ska givetvis ha en friplåt och resterande elva hästar tas ut efter prissumma eller startpoäng och där – precis som i Prix d’Amérique – fyra- och femåringarnas intjänade pengar skrivs upp med 30 respektive 20 procent för att få ett mer rättvist utfall gentemot de äldre hästarna som haft möjligheten att tävla under fler säsonger.

Ett sådant upplägg skulle innebära större rättvisa och framför allt skulle Solvalla kunna dra betydligt mer nytta av flera sportsliga höjdpunkter på banan under vårkanten och ge Elitloppet ytterligare uppmärksamhet och dignitet.

Nu ska vi njuta av årets Elitlopp och förhoppningsvis ett lopp helt i publikens smak. Gärna också med mycket folk på plats! Fattas bara annat…

***

Passa också på att ta del av Sulkysports stora Elitloppsnummer som E-tidning här:

Elitloppet: ”Vakna upp din jäkel”

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?