Fokustema
Krönika
Läs senare

Regler är till för att följas, eller…

Går det att lita på ST:s uppgifter när det gäller importhästars startprissumma?
Ja, i vissa fall...
Och därför reserverade sig Gunnar Rangul mot avelsvärderingsnämndens beslut gällande Propulsion.
Av
Claes Freidenvall
Ett förstoringsglas kan vara bra att ha, inte bara till att läsa det finstilta... Foto: Clement Falize
Ett förstoringsglas kan vara bra att ha, inte bara till att läsa det finstilta... Foto: Clement Falize

I november och december förra året importerades sex amerikanska travare till Sverige. Fem av de USA-stämplade hästarna har rätt startprissumma – den sjätte står med drygt 600.000 kronor för lite på kontot.

För hästarna Capricornus, Fifty Cent Piece, Hollywood Story, Maesteraemon och Rome Pays Off har ST använt UET:s valutakurs för 2020 (9,38 kr). Summan för Chestnut Hill är däremot räknad på 2021 års kurs (8,39 kr), vilket gör att han skulle ha drygt 5,8 miljoner kronor på kontot och inte 5.223.899 kronor som uppges på travsport.se.

Fakta

Exportdatum från USA 2020:

  • Hollywood Story – 13 november
  • Fifty Cent Piece – 12 december
  • Maesteraemon – 12 december
  • Rome Pays Off – 12 december
  • Capricornus – 16 december
    Chestnut Hill – 18 december

Källa: USTA

Expandera

Sulkysport har tagit upp ämnet tidigare i år, men ST vill tydligen inte göra rätt för sig. Nu kanske det inte spelar så stor roll (möjligtvis om Chestnut Hill umgås med Prix d’Amérique-planer i framtiden) eftersom han redan är uppe i högsta klassen.

Lek med tanken om Chestnut Hill importerats till Sverige med en lägre startprissumma, varit i en klass under gulddivsionen och stått ”fel” inne i ett lopp och således inte varit startberättigad.

Vad hade hänt om Chestnut Hill exempelvis vunnit loppet och en annan deltagare upptäckt felet. Hade Svensk Travsport stått för kalaset? Hade Chestnut Hills ägare blivit av med förstapriset? Eller hade ST helt enkelt struntat i att följa reglerna gällande UET:s valutakurs och låtsats som det snöat och låtit resultatet stå fast?

– Chestnut Hill kom till Sverige innan årsskiftet och jag har påpekat felet flera gånger för ST och bett att avelschef Christina Olsson ska ringa upp mig, men det har hon inte gjort, säger Chestnut Hills ägare Stefan Melander.

Svensk Travsport borde faktiskt tagit lärdom av Propulsion-historien när ST missade att hästen var nervsnittad vid importen, enligt de registreringspapper som skickades mellan amerikanska travförbundet USTA och ST. Papper som knappast kommit fram i ljuset, utan Sulkysports avslöjande.

I förra veckan nekades Propulsion betäckningstillstånd som listhingst i Sverige och Avelsvärderingsnämnden hänvisade till ett tidigare beslut. Samma nämnd som inte kunde läsa innantill/eller förstå (stryk det som önskas!) när Propulsion visades för avelsvärderingsnämnden den 3 november 2016.

På papperna framgår det klart och tydligt att Propulsion var nervsnittad: ”Low Nerved Left Front – Low Nerved Right Front”.

Ingen av avelsvärderingsnämndens fem ledamöter, ordförande Håkan Persson, Stefan Johansson, Ulrika Lundberg samt veterinärerna Lars Johansson och Matts Olof Nord, noterade att hästen var nervsnittad trots att detta fanns noterat i det amerikanska travförbundets dokument.

Att fem personer missar detta – dessutom två veterinärer – är för mig ofattbart att förstå.

Vad som är intressant att utläsa ur avelsvärderingsprotokollet från 2016, är att det finns inga noteringar om att Propulsion röntgats i frambenen, utan endast i båda bakbenen. Om detta kan läsas här!

När Propulsion fick tummen ner förra veckan av avelsvärderingsnämnden (bestående av ordförande Håkan Persson, Stefan Johansson, Ulrika Lundberg, Henrik Magnusson och Gunnar Rangul) för att verka som listhingst var det en person – veterinär Gunnar Rangul – som reserverade sig mot beslutet. Varför blev aldrig offentliggjort på travsport.se.

I sin reservation skriver Gunnar Rangul bland annat:

”Jag anser att synnerliga skäl föreligger för att godkänna Propulsion enligt Svensk Travsports avels- och registreringsreglemente kapitel 20, paragraf 6. Det finns idag ingen vetenskaplig dokumentation på att orsaken till ingreppet nedärvs och att hans avelslinjers avkommor i högre grad utsätts för genetiska risker, jämfört med övriga avelslinjer hos den varmblodiga travhästen. I Svensk Travsports avels- och registreringsreglemente, kapitel 1, paragaf 5, 7 och nio samt kapitel 10, paragraf 7, stycke 2, erkänner Svensk Travsport regelverket kring stamboksföring i övriga UET-länder samt Nordamerika. Att utesluta Propulsion som listhingst i svensk avels stöds inte av andemeningen i dessa paragrafer.”

Gunnar Rangul tar också upp en intressant tråd i sin reservation:

”Det förhållningssätt vi idag har till avel, doping och genetisk nedärvning bör lyftas till diskussion. Ett fortsatt arbete för att stärka och skapa mer samstämmiga regler inom UET och mellan UET och USTA i Nordamerika kring antidoping- och avelsfrågor skulle gynna travsporten och den varmblodiga travhästaveln.”

Jag hade inte kunnat uttrycka det bättre själv.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?