Fokustema
Krönika
Läs senare

Skrivs det blågul historia?

Svensktränade travare, svenskfödda avelshingstar och svenska kuskar har vunnit Hambletonian Stakes, men fortfarande saknas en svenskuppfödd vinnare i det mest värdefulla och prestigefyllda loppet som travvärlden kan uppbringa.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Så här såg det ut i försöket när svenskfödda Jiggy Jog spurtar ytterst till vinst före Temporal Hanover (mitten) och Joviality. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Så här såg det ut i försöket när svenskfödda Jiggy Jog spurtar ytterst till vinst före Temporal Hanover (mitten) och Joviality. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Idag är det närmast vardagsmat att en svensk tränare vinner Hambletonian Stakes, men så har det inte alltid sett ut i den amerikanska unghästcirkusens viktigaste löpning.

Håkan Wallner och Berndt Lindstedt beredde vägen för den svenska framgångsvågen på 1970-talet och när Per Erikssons Prakas vann Hambletonian Stakes 1985 var det bara början på den svenska framgångsvågen.

Prakas och Per Eriksson. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Elva svenska tränarsegrar har det blivit till dags dato och ifjol vann Åke Svanstedt med Captain Corey. På lördag finns det sju chanser till en ny svensk seger:

  • Jiggy Jog (e. Walner) – Åke Svanstedt
  • Joviality (e. Chapter Seven) – Marcus Melander
  • Keg Stand (e. Bar Hopping) – Nancy Takter
  • Looks Like Moni (e. Muscle Hill) – Nancy Takter
  • Periculum (e. Muscle Hill) – Marcus Melander
  • Rebuff (e. Muscle Hill) – Lucas Wallin
  • Temporal Hanover (e. Walner) – Marcus Melander

Allra störst möjligheter tillmäts Lucas Wallins försöksvinnare Rebuff, men räkna inte bort Temporal Hanover och inte för den delen den svenskfödda duon Joviality och Jiggy Jog. Åke Svanstedts Jiggy Jog vann sitt försök före just Temporal Hanover och Joviality.

Rebuff och Tim Tetrick vid lördagens försöksvinst i Hambletonian Stakes. Foto: Adam Ström/stalltz.se

Att ett sto vinner Hambletonian Stakes är inte vanligt, men inte heller sällsynt. Först ut var Isola’s Worthy 1927 och hon har följts av Hanover’s Bertha (1930), The Marchioness (1932), Mary Reynolds (1933), Rosalind (1936), Shirley Hanover (1937), Yankee Maid (1944), Miss Tilly (1949), Helicopter (1953), Emily’s Pride (1958), Kerry Way (1966), Duenna (1983), Continentalvictory (1996), Atlanta (2018) och 2020 blev Ramona Hill det 15:e stoet att vinna löpningarnas löpning.

Inget svensktränat sto har toppat i Hambletonian Stakes, men däremot är 2020 års segrare Atlanta uppfödd av Stefan ”Order By Stable” Balazsi.

Fortfarande saknas en svensk vinnare i Hambletonian Stakes och blir det ett sto som bryter mark skulle det förstås vara en stor sensation ur ett historiskt perspektiv. Chansen finns både för Jiggy Jog och Joviality, varav den sistnämnda har en svensk mor i merityngda Pasithea Face (e. Muscle Hill), 1.08,9ak*/5.034.507 kr. Anders ”Courant” Ström har fött upp Joviality, medan Vestmarka AB står bakom Jiggy Jog, uppfödd och uppväxt på Alebäcks Stuteri i Västergötland.

Alf Palema (invändigt) spurtar till vinst i Hambletonian Stakes 1992. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Några svenskfödda travare har tagit chansen i Hambletonian Stakes och varit med och kämpat om segern. Per Erikssons King Conch (e. Speedy Crown-Conch) är den som varit närmast att vinna och han var slagen med huvud av stallkamraten Alf Palema 1992. Två år senare slutade Jimmy Takters Mr Lavec (e. Speedy Somolli-Kramer Samba) tvåa efter Victory Dream, men då var segermarginalen nästan tre längder.

I år kan både Jiggy Jog och Joviality skriva travhistoria om det vill sig riktigt väl och på lördag kväll svensk tid har vi svaret.

Fakta

Svensktränade vinnare Hambletonian Stakes

År – Häst (far) – Kusk/tränare1985 – Prakas (e. Speedy Crown) – Bill O'Donnell/Per Eriksson 1988 – Armbro Goal (e. Speedy Crown) – John Campbell/Jan Johnson 1991 – Giant Victory (e. Super Bowl) – Jack Moiseyev/Per Eriksson 1992 – Alf Palema (e. Speedy Somolli) – Mickey McNichol/Per Eriksson 1997 – Malabar Man (e. Supergill) – Malvern Burroughs/Jimmy Takter 2001 – Scarlet Knight (e. Pine Chip) – Stefan Melander/Stefan Melander 2010 – Muscle Massive (e. Muscles Yankee) – Ron Pierce/Jimmy Takter 2014 – Trixton (e. Muscle Hill) – Jimmy Takter/Jimmy Takter 2015 – Pinkman (e. Explosive Matter) – Brian Sears/Jimmy Takter 2017 – Perfect Spirit (e. Andover Hall) – Åke Svanstedt/Åke Svanstedt 2021 – Captain Corey (e. Googoo Gaagaa) – Åke Svanstedt/Åke Svanstedt
Expandera
Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?