Fokustema
Krönika
Läs senare

Som att dra tillbaka tiden

Har verkligen Svensk Travsport tänkt till när det gäller de nya reglerna runt uppfödarpremier?
Av
Claes Freidenvall
Samarbete, öppenhet och internationalisering är nycklarna till framgång, enligt Stal Quattro. Foto: Andy Holmes
Samarbete, öppenhet och internationalisering är nycklarna till framgång, enligt Stal Quattro. Foto: Andy Holmes

Många som varit i kontakt med Sulkysport har upplevt ST:s nya regelverk för uppfödarpremier som ett knytnävsslag rakt i ansiktet på svenskuppfödda travare.

Strax innan årsskiftet (18 december) bestämde Svensk Travsport att samtliga uppfödare i Svea Rike  inte längre erhåller uppfödarpremier i utländska lopp, undantaget hästar som startar i Grupp I- eller i ett STL (V75)-lopp.

Detta bör ses som ett rent alexanderhugg på landets uppfödare och innebär helt andra förutsättningar än tidigare och framför allt minskade intäkter för de uppfödare som säljer sina hästar utomlands.

Vilka uppfödare som drivit denna fråga – för det kan väl inte bara vara ST:s påhitt? – får gärna förklara varför svenska uppfödare som säljer sina hästar utomlands, och även svensktränade travare som beger sig utanför landets gränser för att tävla, ska straffas ekonomiskt och till vilken nytta?

Svensk Travsport klarar sig inte utan en stark uppfödarkår om vi ska fortsätta tävla i samma utsträckning som vi gör idag. Därför är det viktigt att värna om svensk uppfödning. Under 2000-talet har antalet hästar nästan halverats.

Tyvärr har Svensk Travsport valt att sudda ut Nordamerika helt från kartan och de svenskuppfödda travare som åker över till andra sidan Atlanten för att tävla är inte värda någonting ekonomiskt för landets uppfödare.

Det går förstås att svänga sig med termer om EU, men jag ser helst att Svensk Travsport håller gränserna öppna, oavsett om det handlar om Europa eller andra delar av världen.

Men det kan bli fler förändringar i framtiden. Utländska uppfödare som opererar på svensk mark idag kan få det mycket tuffare. Det finns en grupp som driver frågor runt begreppet ”svenskfödd” och Svensk Travsport skrev också i pressmeddelandet i slutet av förra året:

”Beslutet knyter uppfödarpremierna på ett mycket tydligare sätt till att svenskfödda hästar ska bidra till det svenska tävlingssystemet och svensk travsport. Det räcker inte längre med att enbart varit i Sverige samband med registrering. En starkare anknytning till att hästarna tävlar i Sverige är även värdefullt ur andra perspektiv som arbetstillfällen, landsbygdsutveckling, djurskydd med mera.”

En intressant frågeställning…

Skulle alltså inte utländska uppfödare som opererar i Sverige bidra eller som Stal Quattro i Holland uttrycker saken:

”Vi sålde Midas di Quattro på Åby Yearling Sale ifjol. Modern har betäckts på Stuteri Alebäck, Midas di Quattro har växt upp där, vi har använt svensk veterinär, svensk skötare, svenska foderleverantörer, svenska transportörer och så vidare. Hästen har anmälts till de klassiska loppen och sammantaget har vi investerat cirka 200.000 kronor i Midas di Quattro i Sverige.”

Midas di Quattro såldes för 50.000 kronor till en dansk ägare– Jens Arne Hansen – och är exporterad till Danmark.

”Som ett resultat av de nya reglerna har Midas di Quattro redan gått bort ekonomiskt avseende framtida avelspremier.”

Att Stal Quattro har bidragit med pengar till det svenska systemet är otvivelaktigt, men avkastningen kommer förmodligen vara väldigt liten. Om nu inte Midas di Quattro åker till Sverige för att tävla eller att han blir så bra att han kan delta i Grupp I- eller i ett STL (V75)-lopp utomlands.

Stal Quattro hoppas utifrån sin historia att många uppfödare i Sverige känner på samma sätt och anser dessutom att Svensk Travsport borde väntat med att införa det nya regelverket till 2026.

”Då hade vi som uppfödare haft gott om tid att överväga konsekvenserna av de nya reglerna och besluta om vi ska acceptera dem eller välja att ta andra vägar. ”

ST:s nya synsätt är – som Stal Quattro som uttrycker saken – som att dra tillbaka tiden:

”För oss som utländska investerare i svensk travsport känns det overkligt. Istället för ökad internationalisering i ett samarbetsvilligt Europa sätts nationella intressen först på grundval av föråldrade teorier. Samarbete, öppenhet och internationalisering är nycklarna till framgång.”

Kan det uttryckas på ett bättre sätt?

God Jul från Svensk Travsport

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?