Många som varit i kontakt med Sulkysport har upplevt ST:s nya regelverk för uppfödarpremier som ett knytnävsslag rakt i ansiktet på svenskuppfödda travare.
Strax innan årsskiftet (18 december) bestämde Svensk Travsport att samtliga uppfödare i Svea Rike inte längre erhåller uppfödarpremier i utländska lopp, undantaget hästar som startar i Grupp I- eller i ett STL (V75)-lopp.
Detta bör ses som ett rent alexanderhugg på landets uppfödare och innebär helt andra förutsättningar än tidigare och framför allt minskade intäkter för de uppfödare som säljer sina hästar utomlands.
Vilka uppfödare som drivit denna fråga – för det kan väl inte bara vara ST:s påhitt? – får gärna förklara varför svenska uppfödare som säljer sina hästar utomlands, och även svensktränade travare som beger sig utanför landets gränser för att tävla, ska straffas ekonomiskt och till vilken nytta?
Svensk Travsport klarar sig inte utan en stark uppfödarkår om vi ska fortsätta tävla i samma utsträckning som vi gör idag. Därför är det viktigt att värna om svensk uppfödning. Under 2000-talet har antalet hästar nästan halverats.
Tyvärr har Svensk Travsport valt att sudda ut Nordamerika helt från kartan och de svenskuppfödda travare som åker över till andra sidan Atlanten för att tävla är inte värda någonting ekonomiskt för landets uppfödare.
Det går förstås att svänga sig med termer om EU, men jag ser helst att Svensk Travsport håller gränserna öppna, oavsett om det handlar om Europa eller andra delar av världen.
Men det kan bli fler förändringar i framtiden. Utländska uppfödare som opererar på svensk mark idag kan få det mycket tuffare. Det finns en grupp som driver frågor runt begreppet ”svenskfödd” och Svensk Travsport skrev också i pressmeddelandet i slutet av förra året:
”Beslutet knyter uppfödarpremierna på ett mycket tydligare sätt till att svenskfödda hästar ska bidra till det svenska tävlingssystemet och svensk travsport. Det räcker inte längre med att enbart varit i Sverige samband med registrering. En starkare anknytning till att hästarna tävlar i Sverige är även värdefullt ur andra perspektiv som arbetstillfällen, landsbygdsutveckling, djurskydd med mera.”
En intressant frågeställning…
Skulle alltså inte utländska uppfödare som opererar i Sverige bidra eller som Stal Quattro i Holland uttrycker saken:
”Vi sålde Midas di Quattro på Åby Yearling Sale ifjol. Modern har betäckts på Stuteri Alebäck, Midas di Quattro har växt upp där, vi har använt svensk veterinär, svensk skötare, svenska foderleverantörer, svenska transportörer och så vidare. Hästen har anmälts till de klassiska loppen och sammantaget har vi investerat cirka 200.000 kronor i Midas di Quattro i Sverige.”
Midas di Quattro såldes för 50.000 kronor till en dansk ägare– Jens Arne Hansen – och är exporterad till Danmark.
”Som ett resultat av de nya reglerna har Midas di Quattro redan gått bort ekonomiskt avseende framtida avelspremier.”
Att Stal Quattro har bidragit med pengar till det svenska systemet är otvivelaktigt, men avkastningen kommer förmodligen vara väldigt liten. Om nu inte Midas di Quattro åker till Sverige för att tävla eller att han blir så bra att han kan delta i Grupp I- eller i ett STL (V75)-lopp utomlands.
Stal Quattro hoppas utifrån sin historia att många uppfödare i Sverige känner på samma sätt och anser dessutom att Svensk Travsport borde väntat med att införa det nya regelverket till 2026.
”Då hade vi som uppfödare haft gott om tid att överväga konsekvenserna av de nya reglerna och besluta om vi ska acceptera dem eller välja att ta andra vägar. ”
ST:s nya synsätt är – som Stal Quattro som uttrycker saken – som att dra tillbaka tiden:
”För oss som utländska investerare i svensk travsport känns det overkligt. Istället för ökad internationalisering i ett samarbetsvilligt Europa sätts nationella intressen först på grundval av föråldrade teorier. Samarbete, öppenhet och internationalisering är nycklarna till framgång.”
Kan det uttryckas på ett bättre sätt?
