Fokustema
Krönika
Läs senare

Som att rulla tärning

Dominion Beach var smällfin vid sin BC-seger i Örebro. Lättgissat? Njae. Dominion var som tvååring i kölvattnet bakom suveränen Southwind Frank i USA. Femteplatsen i Peter Haughton Memorial och vinsten i Champlain Stakes skvallrade om en grym treåringssäsong. Men även om hästen vann fem lopp så var det ”fel” lopp, åtminstone om man ser till innehållet i kassakistan.
Av
Ola Lernå

Just nu debuterar jänkare till höger och vänster. Igår i samma lopp som Dominion Beach; Dante. Med på papperet liknande meriter, men i alla fall igår tiotalet längder sämre.
Idag ska jag som spelare ta ställning till bland annat Dice Man (V75-2) och Oakie (V75-4).

På onsdag gissar vi om Pampered Winner (lopp 2), Ginny Weasley (lopp 2), Milligan’s School (V86-2) och Reigning Moni (V86-2) är blivande Elitloppshästar eller dussinimporter som vi inte behöver lägga mer kraft på.

Jag garanterar inte att jag blivit klokare om dessa nysvenskar skulle behöva gå ett kvallopp innan de startar i Europa, men jag är skulle i alla fall ha haft något att förhålla mig till. Kolla loppen i USA? Självklart har jag synat hästarna ovan, men efter lång vila, i Europa, i något fall i voltstart(!), så kliver vi en bit ifrån det rimliga att spel på trav bygger på kunskap.

Det svenska regelverket för kvallopp har snarare luckrats upp de senaste åren. Det krävs, något förenklat, en godkänd prestation inom de senaste 365 dagarna för att vara startberättigad. I USA är samma regel 60 dagar. Där har man dessutom ett mer ”öppet” tolkande av reglerna och kvallopp kan utkrävas i princip när som helst, definitivt om en häst är ny i en stat eller på en bana.

Det är kul med nya bekantskaper. Men när det gäller V75 bekantar jag mig gärna med hästarna – före inlämning.

Hur ska ni förhålla er till ovan nämnda och några till Europadebutanter på svensk mark? Här kommer snabbgenomgången:

Färjestad, fredag

Dice Man (V75-2)
Tränades i USA av Åke Svanstedt. Bästa meriten är sjätteplatsen i Earl Beal Memorial bakom Southwind Frank där Dice Man satte sitt rekord efter att ha smygit med invändigt. Han avslutade året med två raka spetssegrar (från spår sju och fyra bakom bilen) där han avslutade 10,5 sista 400 ena gången och 11 den andra. Känslan är att han står väldigt, väldigt billigt inne i klassen och är en chansspik.

Oakie (V75-4)
Jan ”F:et” Johnson tränade och hon testades aldrig i några tuffare sällskap. 17 av hennes 23 starter gjorde som treåring och hon visade viss utveckling, inte minst med två raka segrar i oktober på tusenmetersbanan Pocono Downs med 1.12,7 som bäst. Pocono må dock vara tusen meter, men är våldsamt snabb och snarare att räkna på som en milebana tidsmässigt. Oakie är extremt svårbedömd, inte minst med tanke på att det är voltstart.

 

Halmstad, måndag

Love Matters (V64-2)
Inledde karriären hos Ervin Miller, kom till Jimmy Takter i september som tvååring. Inledde med sex raka segrar och sågs som kulletta tills Southwind Frank dök upp. Hade det tuffare som treåring, men tävlade i tuffa sällskap. Bland annat femma i Kentucky Futurity bakom Marion Marauder och Southwind Frank. Borde duga väldigt bra.

Justice Ås (V64-2)
Från Anette Lorentzons stall. Prydligt matchad som två- och treåring som knappast gjort ett enda dåligt lopp, men heller inte ställts mot några hästar som är enkla att bedöma. 19 av 20 starter är gjorda i Indiana, men vid enda besöket på Lexington ledde Justice Ås en ”late closer” från start till mål på sitt 1.10-rekord. Läskigt svårbedömd, men normalt sett en bra bit bakom Love Matters.

 

Solvalla, onsdag

Pampered Winner (lopp 2)
Tränades av Jimmy Takter i USA. Tävlade fint som tvååring utan att matchas mot de bästa. Småblek treåringssäsong och även då undveks tuffare sällskap. Måste ha ryckt upp sig rejält hos Redén för att räcka.

Ginny Weasley (lopp 2)
Från Åke Svanstedts stall. Har två penningstinna segrar i Pennsylvania Sire Stakes där hon slagit några i gänget strax under kulltoppen. Satte rekordet i Lexington i oktober där hon forcerades till spets halvvägs och slog bra treåringsdamer. Borde duga väldigt bra i det här loppet.

Milligan’s Scool (V86-2)
Från Julie Millers stall. Stentufft matchad herre med väldigt många starter i hårda sällskap. Största prischecken, 75.000 dollar, kom i Zweig Memorial som tvåa bakom kulltoppen Bar Hopping. Var även Breeders Crown-femma som tvååring bakom Southwind Frank. Har meriter som räcker och blir över för loppet.

Reigning Moni (V86-2)
Från Jimmy Takters stall. Talang som var väldigt hårt betrodd i sina inledande starter som tvååring, utan direkt lycka även om han spetsvann en ”late closer” i Lexington. Fick verkligen bekänna färg som treåring som tufft stakad och mötte de bästa i nästan varje start. Femteplatsen i Earl Beal Memorial (strax före ovan nämnde Dice Man) är kanske bästa meriten. Det här känns som en häst med utvecklingspotential!

Ola Lernå på twitter:

@rapidchamp - 26 aug
Hatar när de stavar fel till ananas. pic.twitter.com/qs2MNOAQdG
@rapidchamp - 31 jul
ÖK toppar alltså allsvenska körsvensligan med fem triumfer. Det är 22 år sedan han klev överst på den listan vid år… twitter.com/i/web/status/1…
@rapidchamp - 14 jul
Örebro måndag. Jobba Tyrann Mathieu! pic.twitter.com/rYNW1Fvqua
@rapidchamp - 15 jun
Blir glad när man ska kolla Breakfast for the Babies på thebigm.com och dagens höjdpunkt är Wiener Dog Derby.
@rapidchamp - 11 jun
Fokustema
Krönika
Läs senare

Hjälp sökes – efter 1934…

Det började som en tramsig fråga eller snarare påstående.
”Inte har väl ett 13-årigt varmblod vunnit lopp tidigare”?
I sedvanlig ”hold-my-beer-stil” så undrade jag om det var vadslagning. Allt under 5.000 kände som en nedspolad arbetsdag – för jag var ju säker på att kunna hitta det.
Av
Ola Lernå
Upplåst för dig som är prenumerant
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Inte minst eftersom jag visste att ålderstaket i Sverige infördes så sent som januari 1965. Lätthittat med andra ord från 1964 och tidigare…eller? Jag fick inget napp på min vadslagning, men min nördiga personlighet innebär att jag har svårt att släppa grejor utan att få svar (därför är jag i förhållande den bäste kortspelare i Europa som är sämst i poker).

Efter att inte ens ha hittat en enda startande 13-åring mellan 1961 och 1964 – trots kraftigt understöd av Claes Freidenvall – började jag misströsta.
Tills vi kom till 1960. Då det visade sig att det inte alls var något ålderstak som införts 1965 – utan en höjning! 1960 sänktes maxåldern till elva år, med ambitionen att sänka till tio år 1962, men efter diverse protester så fick man starta som elvaåring även 1962 och det kunde till och med ges dispens för tolvåringar.
Men 13-åringar. Glöm det.

 

Åter med näsan i tidsmaskinen fick jag åka till 1934. Då handlar det om Solvalla. Olle Olsson satte dit 13-årige Solid (e. Kazan – Heloise) på Solvalla 5 maj i ett handicap-lopp. Segertiden måttliga 1.30,7/1.920 meter. Det är faktiskt den senaste vinnande 13-åring jag hittat.
Hårdast var månne Zule (e. Baron Handspring). Svensk rekordhållare på Brunnsviken och för evigt inskriven i historieböckerna genom att han sprängde 1.30-gränsen 20 februari 1927. Som pigg åttaåring. Han sänkte det svenska rekordet tre gånger, som snabbast travade han 1.27,5. Zule fick dock kriga ytterligare sju år på banorna, men vann inga lopp som 13-, 14- eller 15-åring.

Det borde ändå finnas fler som vunnit som äldre. Och senare. Förslag mottages tacksamt. Maila, messa eller skriv i kommentarsfältet. Varmblod, 13+ är det som gäller.

Om det hade handlat om kallblod hade nog många kastat fram Plurus (e. Solo) som fick dispens som 16-åring 1964 och för Paul Oscarsson vann fem lopp. Det senaste 4 oktober 1964.
Men han straffas med råge av Kämpe II (e. Kämpe) som som vann fyra lopp som 18-åring (enbart på Solvalla!) 1933.

Fotnot: Hingstar och valacker i kullen född 2007 får tävla även 14-årssäsongen efter beslut av Svensk Travsport. Förste 13-åring ur kullen att vinna lopp var Prince Hall – som dessutom avlade maiden i Umeå 21 februari med Heidi Hiltunen i sulkyn. Nils Elfving tränar.

Ola Lernå på twitter:

@rapidchamp - 26 aug
Hatar när de stavar fel till ananas. pic.twitter.com/qs2MNOAQdG
@rapidchamp - 31 jul
ÖK toppar alltså allsvenska körsvensligan med fem triumfer. Det är 22 år sedan han klev överst på den listan vid år… twitter.com/i/web/status/1…
@rapidchamp - 14 jul
Örebro måndag. Jobba Tyrann Mathieu! pic.twitter.com/rYNW1Fvqua
@rapidchamp - 15 jun
Blir glad när man ska kolla Breakfast for the Babies på thebigm.com och dagens höjdpunkt är Wiener Dog Derby.
@rapidchamp - 11 jun
Fokustema
Krönika
Läs senare

Ready Cash? – hold my beer…

Efter fjärde triumfen i Prix d’Amérique på fem år finns det röster som vill utse Ready Cash till världens bäste avelshingst genom tiderna. Hold My Beer…
Av
Ola Lernå
Upplåst för dig som är prenumerant
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Det finns till och med de som anser att Ready Cash är den ultimata modellen som ska hålla den franska fanan. Det är i så fall nämnvärt att Ready Cash faktiskt har Star’s Pride på fyra platser i sin stamtavla, något som mitt alltid lika pålästa bollplank Stefan Fredriksson påpekat för mig.

Det har också Face Time Bourbons mamma Vita Bourbon. Lägg till att Face TIme Bourbon via mamma har Speedy Crown på fyra ställen, som även bidrar med Hoot Moon och Speedster på tre platser i sin för övrigt prydliga stamtavla.

Ready Cash firar förstås framgångar även utanför Prix d’Amérique och han är i allra högsta grad verksam som avelshingst, vilket ger honom möjligheten att månne rucka på de främsta avelshingstarna genom tiderna. Eller åtminstone i ett uttryck jag hatar; ”modern tid”.

När började den? Eller när slutar ”modern tid”? Att tvista om Muscle Hill eller Ready Cash går förstås, men att placera in dem i historiskt perspektiv ger ytterligare en dimension.

Den ende avelshingst som lämnat segrande avkommor i Hambletonian, Elitloppet och Prix d’Amérique är Speedy Crown (Moni Maker, Gum Ball i Elitoppet, Moni Maker i Prix d’Amérique och så Armbro Goal, Prakas och Speedy Somolli i Hambletonian).

En hingst har dessutom vunnit alla tre ”stora” som morfar: Super Bowl (Alf Palema och Harmonious i Hambot, Coktail Jet och Peace Corps i Elitloppet samt Coktail Jet i Prix d’Amérique).

Men inte ens det räcker för förstaplatsen på min lista – förutsatt att modern tid innefattar 1947. Det var nämligen då Star’s Pride föddes.
Han såldes som ettåring för 2.950 dollar, tävlade och var bland annat tvåa i Hambot, samt vann Kentucky Futurity – oftast i kamp med stallkamraten Florican. Men när han avelsdebuterade 1953 var det inte direkt något sug efter Worthy Boy-sonen som inledde med 21-16 och nio föl i sina tre första årgångar!
Av dessa 46 hästar blev det två Hambo-vinnare (Diller Hanover, Emily’s Pride) och heatvinnaren Little Rocky. Intresset ökade förstås markant.

Star’s Pride hann med att lämna åtta Hambo-vinnare, fyra Triple Crown-vinnare (Ayres, Nevele Pride, Lindy’s Pride, Super Bowl). Som farfar/morfar räcker inte en sådan här blogg till för att rymma hans gärning i aveln.

Jag nöjer mig med att konstatera att Face Time Bourbon alltså har Star’s Pride på åtta platser i sin stamtavla. För övrigt exakt lika många gånger som Maharajah.

Star’s Pride har även lämnat en Prix d’Amérique-vinnare: 1964 vann Johannes Frömming med Nike Hanover. Han saknar, smått makalöst, en Elitloppsvinnare, trots mängder med chanser.

Wiretapper var tvåa för Sören Nordin, Nike Hanover vann sitt försök 1964, men var femma i finalen.

Som farfar/farfars far har Star’s Pride förstås vunnit allt och lite till, vilket bland annat sönerna Nevele Pride, Super Bowl, Lindy’s Pride, Quick Pay – och franske Florestan – har fixat till.

Ready Cash har kanske möjligheten. Men det är i min värld fortfarande många längder fram till Star’s Pride.

Ola Lernå på twitter:

@rapidchamp - 26 aug
Hatar när de stavar fel till ananas. pic.twitter.com/qs2MNOAQdG
@rapidchamp - 31 jul
ÖK toppar alltså allsvenska körsvensligan med fem triumfer. Det är 22 år sedan han klev överst på den listan vid år… twitter.com/i/web/status/1…
@rapidchamp - 14 jul
Örebro måndag. Jobba Tyrann Mathieu! pic.twitter.com/rYNW1Fvqua
@rapidchamp - 15 jun
Blir glad när man ska kolla Breakfast for the Babies på thebigm.com och dagens höjdpunkt är Wiener Dog Derby.
@rapidchamp - 11 jun
Fokustema
Krönika
Läs senare

För h-vete, var konsekventa!

Att trav är en bedömningssport har jag lärt mig med åren.
Att det är svårt att hålla en konsekvent nivå likaså.
Men att frångå reglementet och köra ”killgissning” (det är oftast grabbar som sitter där uppe i måldomartornet) känns direkt oseriöst.
Av
Ola Lernå
Upplåst för dig som är prenumerant
Gareth Boko var en av två V75-vinnare som rattades av Marc Elias. Foto Jörgen Tufvesson/ALN
Gareth Boko var en av två V75-vinnare som rattades av Marc Elias. Foto Jörgen Tufvesson/ALN
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

”Det var tur att det inte var på V75”, sade Micke Nybrink i tv-sändingen – före beslutet kommit – i montéloppet där Jonathan Carré regelvidrigt flyttade på en konkurrent i slutsvängen och jag anar att han syftar på att ingen vet hur eller vad domaren dömer för och att det hade blivit ett jäkla hallå om det skett på riksspelet.

”Jag tycker att de visar fingertoppskänsla”, sade Eskil Hellberg i samma sändning sedan de flyttat ned Carré och Valter L.P.C. istället för att diska.
Trots att det tydligt står i reglementet att nedflyttning endast kan ske på upploppet. Och numera markeras upploppet med rödvita pinnar, Carrés störning skedde åtminstone 40 meter före. Och vad är det i så fall för skillnad på 40 och 60. Eller 400 meter? Om vi ändå ska blunda för reglementet?

”Bara upploppet”
Jonny Staf, domarbas på Svensk Travsport

Aktiva behöver något att förhålla sig till. Inte ”fingertoppskänsla” gällande reglementet, oavsett om det handlar om drivning, voltning eller snäv körning. Det inbjuder bara till problem. Om nu Kalmartravets domare tog sig ur problemet, så dyker det upp nästa gång på till exempel Mantorp där jag knappast tror att nedflyttning varit aktuellt. Olika bedömning på olika banor genererar bara osäkerhet. Förutom att det i fall som detta inbjuder till chanstagning med efterföljande irritation.

Jag var i kontakt med Svensk Travsports domarbas Jonny Staf som hänvisade till domarna på plats, men konstaterar var förseelsen ska ske för att nedflyttning ska kunna vara aktuell: ”Bara upploppet”.
Det här lär diskuteras på nästa måldomarkonferens, men jag hoppas faktiskt att det rullar iväg information från Hästsportens Hus redan i veckan till landets måldomarnämnder – för h-vete, var konsekventa!

Ett helt lopp, 14 hästar, var strukna i Kalmars omgång. Det är vinter och även om det inte är med ena handen på bibeln som tränarna lämnar strykningsorsak så var det spridning: fyra för feber, två vardera för svullen kota, förkylning och hovböld, medan dåliga blodvärden, halsinfektion, sårskada och ej i tävlingsmässigt skick fick övriga att lämna återbud.

Det är en vecka sedan jag stod på Vincennes stallbacke och intervjuade Marc Elias sedan Campo Bahia packat ihop i ledningen. Man kan tycka att 25-årige Marc borde tappat konceptet något efter att ha fått köra en av världens bästa femåringar och gjort det perfekt – men ändå agerat rundningsmärke till slut.
Men Marc var välartikulerad, korrekt och analyserande. Jag imponerades av hur moget han uppträdde och sättet att analysera tydde på vilja att utvecklas.

Pappa Conrads olycka (borta i några månader till på grund av opererad armbåge) öppnar möjligheter för Elias. Han befann sig förvisso i skarpt läge under delar av fjolåret, nu blir det alltmer fokus på Marc. I lördags hamnade han mitt i rampljuset med en dubbelseger på V75.

Bakom Il Duce Boko (e. Muscle Hill) handlade det mest om att inte göra misstag, vilka undveks med ackuratess.
Mödernet på Il Duce Boko rullar tillbaka på Nicolette Hanover vars linje producerat topphästar som Djali Boko, Kung Lavec och Felicity Shagwell med många fler. Il Duce Bokos mamma Danae F.Boko tjänade över miljonen, bland annat genom att vinna Orsi Mangelli Filly som treåring. Hon har även lämnat Karl May Boko (e. Bold Eagle) finalist i Uppfödningslöpningen ifjol.

Av bara farten fortsatte Marc med Gareth Boko (e. Make It Happen) som sänkte favoriten från dödens och gav tvååringstävlandet en klapp på axeln. Den forne vinnaren av Svensk Uppfödningslöpning har som sjuåring massor av spring kvar i benen!
Och Marc Elias initierade analyser kommer vi få vänja oss vid i vinnarcirklarna framöver.

 

Topp 3

  1. Gareth Boko (e. Make It Happen) vann Svensk Uppfödningslöpning 2015, men har efter det blott hunnit med 28 starter på fem år. Han visade dock att såväl fräschör som löphuvud finns kvar när han vann gulddivisionen från dödens.
  2. Niky Flax (e. Love You) öppnade bättre än någon gång tidigare och höll enkelt ledningen i silverdivisionen. Väl där såg Johan Untersteiner synnerligen nöjd ut och Niky Flax gled undan lätt.
  3. Hemmahästen Devs Dragon (e. Dream Vacation) tvingades till 1.12,9 första rundan i spets med Erik Adielsson och det borde varit förkylt när jättefavoriten Atik D.L. kom upp utvändigt. Devs Dragon stred strålande upploppet ned till Fredrik Perssons stora glädje. Erik tog Dagens Dubbel då han lade kalkerpapper taktiskt bakom Lars I Nilssons Franklin Face (e. Chocolatier) som blev snabbast i landet på svensk mark 2019 när han landade på 1.11,2a/1.640 meter.
Fakta

Rätt V75-rad

11–7–6–13–1–4–4
Sju rätt: 3.397.440 kr
Sex rätt: 10.899 kr
Fem rätt: 457 kr
Omsättning: 78.403.171 kronor

Expandera

Ola Lernå på twitter:

@rapidchamp - 26 aug
Hatar när de stavar fel till ananas. pic.twitter.com/qs2MNOAQdG
@rapidchamp - 31 jul
ÖK toppar alltså allsvenska körsvensligan med fem triumfer. Det är 22 år sedan han klev överst på den listan vid år… twitter.com/i/web/status/1…
@rapidchamp - 14 jul
Örebro måndag. Jobba Tyrann Mathieu! pic.twitter.com/rYNW1Fvqua
@rapidchamp - 15 jun
Blir glad när man ska kolla Breakfast for the Babies på thebigm.com och dagens höjdpunkt är Wiener Dog Derby.
@rapidchamp - 11 jun