Fokustema
Krönika
Läs senare

Trams om tvååringar

Är vi för hårda på tvååringar i Sverige?
Debatten kommer lika säkert som ”ett brev på posten” varje år.
Men hur ser det egentligen ut?
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Joviality är anmäld till Drotting Silvias Pokal. Foto: Curtis Salonick
Joviality är anmäld till Drotting Silvias Pokal. Foto: Curtis Salonick
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

USA brukar vara ett föregångsland på det mesta – både på gott och ont – och inte minst gällande tvååringstävlande. Där startar de yngsta hästarna mer än dubbelt så mycket som i Sverige, men det är inget som påverkar dem längre upp i åldrarna. Snarare tvärtom – hästarna på andra sidan Atlanten startar dubbelt så mycket som travarna i Sverige även som äldre.

Sug på den!

Sverige har kunnat dra nytta av de unga talanger som tävlat som tvååringar i USA och inte minst avelsmässigt. Vi vet exempelvis att många av de bästa avelshingstarna i världen inlett sitt tävlande som tvååringar. Speedy Crown, Super Bowl, Muscle Hill och Chapter Seven för att nämna några av de senaste championhingstarna på andra sidan Atlanten.

Frankrikes championhingst Ready Cash startade som tvååring och det gjorde också hans föregångare Love You. Samma gäller för Viking Kronos i Sverige, vilken blev hingstchampion 2010-2011, medan hans son Maharajah och nuvarande etta i hingstchampionatet på svensk mark debuterade på våren som treåring.

Innan Maharajah har de flesta championhingstar i Sverige inlett sitt tävlande som tvååringar.

Det kan också vara värt att nämna att av de 31 avelshingstar som utnämnts till Elithingstar i Sverige sedan klassificeringen infördes 1986 har 25 varit ute och tävlat som tvååringar. Fem debuterade som treåringar, medan franskfödde Tibur inledde sin tävlingskarriär vid fyra års ålder.

Och hur tuffa är vi då på tvååringar i Sverige? Inte speciellt skulle jag vilja säga. Förra året startade 225 svenskfödda tvååringar och tillsammans gjorde de 503 starter, eller 2,23 starter/häst.

Fakta

Tvååringsstarter

År – Kull – Starprocent – Snitt/starter

2012 – 3.131 – 7,5% – 2,85
2013 – 3.204 – 7,8% – 3,49
2014 – 3.110 – 8,03% – 3,09
2015 – 2.828 – 8,52% – 3,12
2016 – 2.691 – 8,29% – 3,14
2017 – 2.693 – 6,98% – 3,19
2018 – 2.659 – 6,58% – 3,21
2019 – 2.694 – 6,16% – 2,96
2020 – 2.805 – 6,80% – 3,54
2021 – 2.821 – 7,97% – 2,23

Fotnot: tabellen gäller svenskfödda tvååringar som startat 2012-2021.

Expandera

Rent historiskt så gör inte svenskfödda tvååringar speciellt många starter. I den statistik som finns tillgänglig hos Svensk Travsport sedan året 1978 visar att högsta antalet starter/häst gjordes 1979 med 4,46 starter. Det året var 54 hästar ute och tävlade, eller 1,8 procent av kullen.

Ifjol startade 7,97 procent av kullen och sedan ST började publicera siffror om detta – året var 1968 – har aldrig startprocenten varit över tio procent någon gång och som högst 9,1 procent 2007.

Att undantag finns gällande enskilda hästar som inte borde startat som tvååringar är det inget att orda om, men som grupp finns det inget som tyder på att hästarna mår sämre av att tävla i tidig ålder.

I sammanhanget kan också nämnas att förra året var det bästa någonsin för svenskfödda tvååringar. 2019-kullen drog in 27,7 miljoner och det ska jämföras med det tidigare rekordåret 2015. Då tjänade tvååringar som grupp 13,9 miljoner.

Ifjol tjänade fyra svenskfödda tvååringar över en miljon kronor: Joviality (7.517.283 kr), Tetrick Wania (2.303.578 kr,) Jiggy Jog (1.708.368 kr) och Letsdoit (1.183.777 kr).

I år har Joviality plussat på sitt konto med 9.857.571 kronor, Jiggy Jog med 8.371.647 kr, och Letsdoit har sprungit in 425.309 kr, medan Tetrick Wanias enda start resulterat i en andraplats och 25.641 kronor.

Inte så illa och dessutom är svenskfödda duon Joviality och Jiggy Jog de två vinstrikaste treåringarna i världen i år.

Bara en sådan sak…

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?