Fokustema
Krönika
Läs senare

Utbytet som knäckt svenskarna

Den franska revolution lever fortsatt kvar inom travsporten – och inte minst i Elitloppet.
Årets vinnare Horsy Dream är en frukt av den 20-20-överenskommelse som gjordes mellan USA och Frankrike åren 1988-1992.
Och det har tagit udden av de svenskfödda travarna…
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Jean-Etienne och Jean-Pierre Dubois efter Coktail Jets Elitloppsvinst 1996. Foto: stalltz.se
Jean-Etienne och Jean-Pierre Dubois efter Coktail Jets Elitloppsvinst 1996. Foto: stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Horsy Dreams mormor Elite d’Atout, 1.15,1m/€114.718, är en dotter till USA-födde Sugarcane Hanover och Kaline Atout (e. Ura), 1.17,3am*/€91.530. Elite d’Atout föddes sista året under utbytet mellan länderna och Sugarcane Hanover nyttjades till tre franska ston.

Förutom Elite d’Atouts mormor Kaline Atout (e. Workaholic), 1.16,7/€37.350, blev också Targa du Chalagne (e. Jorky), 1.20,1m*/€24.811,och Slodessa (e. Quioco), 1.19,0m/€27.791, mor till ostartade Sugarcane Hanover-döttrarna Darcana du Rocher och Cloda Josselyn.

Sugarcane Hanover och Gunnar Eggen vid utklassningssegern i Olympiatravet 1988. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Darcana du Rocher lämnade 13 avkommor och på tävlingsbanan lyckades Pistol Winner (e. Himo Josselyn), 1.13,0/€388.720, Indian Prince (e. Ulf d’Ombree), 1.14,1/€242.285, och Team Winner (e. Ganymede), 1.15,3/€134.080, allra bäst. Tillsammans sprang Darcana du Rochers avkommor in 944.921 euro.

Noteras kan också att Darcana du Rocher är mormor till Darquana du Nord (€176.250) och ytterligare fyra barnbarn som tjänat över 50.000 euro.

Lika framgångsrik blev inte Cloda Josselyn och av hennes tio avkommor nådde tre tävlingsbanan med Plo Josselyn (e. Himo Josselyn), 1.15,5/€67.450, som toppnummer.

Som mormor och mormors mor har Cloda Josselyn gjort betydligt bättre ifrån sig. Mormor är hon till Enzo Slipper (€164.970), Sloda Josselyn (€92.130), Talisker Flash (€84.050) och mormors mor är hon till Joyner Sport (€401.418), Atman de Ba (€141.760) och Hiro Magis (€95.290).

Vad Elite d’Atout uträttat i aveln kan ni läsa om här.

Sedan 1993 har den franska travstamboken varit stängd för utländskt blod och innan 20-20-överenskommelsen öppnades stamboken på glänt vid några tillfällen, vilket har fått ett enormt genomslag för fransk avel.

Ett sådant tillfälle var när franska travförbundet köpte den statslöse avelshingsten Florestan (e. Star’s Pride-Roquepine) 1977 och senare Florestans halvbror Granit (e. Ayres) och till betäckningssäsongen 1978 tilläts franska ston att betäckas i USA och behålla sin inländarrätt. Det året gavs grönt ljus för Songcan, Speedy Crown, Speedy Scot, Super Bowl, men också för Kimberland, Mickey Viking och Workaholic.

Coktail Jet flyger fram över Solvallas upplopp och vinner Elitloppet 1996 för Jean-Etienne Dubois. Foto: stalltz.se

Ur Elitloppets synvinkel är det inte första gången franco-amerikanarna gör sig gällande. 1996 års Elitloppsvinnare Coktail Jet var en frukt av det fransk-amerikanska utbytet. Jean-Etienne Dubois köpte ostartade Super Bowl-dottern Armbro Glamour och lät betäcka henne med Quouky Williams och det resulterade i Coktail Jet.

Coktail Jet är också farfars far till 2023 års Elitloppsvinnare Hohneck. Morfar är han både till Dijon och Cokstile, som vann Elitloppet 2019 respektive 2020. Farfar är också Coktail Jet till svenskfödde Nahar, Elitloppsvinnare 2013.

Fortsättningsvis kan noteras att Mickey Viking är farfars far till dubble Elitloppsvinnaren Timoko (2014, 2017) och farfars farfar till Etonnant (2022). Farfar är Buvetier d’Aunou – också en frukt av det fransk-amerikanska utbytet – till Elitloppsvinnaren Commander Crowe. Även L’Amiral Mauzun som vann Elitloppet 2007 har Workaholic som morfar.

Alltså samtliga franska Elitloppsvinnare sedan Coktail Jet vann 1996 har dragit nytta av 20-20-överenskommelsen och vi svenskar också vid två tillfällen – Commander Crowe och Nahar – men även Norge genom Cokstile.

Någon uttryckte sig någon gång att skillnaden mellan Le Trot (S.E.C.F.) och ST är att det franska travförbundet är ett förbund för sporthästar, medan ST är en intresseorganisation. Den sportsliga aktiviteten är inte speciellt stor hos Svensk Travsport och det kanske är dags att börja tänka i nya banor.

Om vi nu vill hänga med fransmännen i svängarna i framtiden…?

***

Fotnot: 20-20 överenskommelsen varade i fem säsonger (1988-1992), men inte ett enda år fylldes kvoten på maximala 20 ston. Utbytet blev ensidigt och nyttjades bara från franskt håll.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?