Så har då dimmorna skingrats. De frågor Sulkysport, efter att ATG:s årsredovisning kommit, försökte få svar på redan i slutet av mars av ST-ordföranden Marjaana Alaviuhkola gällande Svensk Travsports ekonomiska situation klargjordes av verkställande direktören Maria Croon och ekonomichefen Peter Linder när ST:s bokslut för 2019 redovisades. För första gången någonsin gjordes en specialpresentation av ST:s bokslut för (fack)pressen. Bra tänkt – läget och siffrorna som årsredovisningen och bokslutet innehåller kräver i högsta grad sin förklaring eftersom Svensk Travsport nu har hundratals miljoner kronor i underskott och lån att få rätsida på.
Det väsentligaste i alltsammans är…
1 att Svensk Travsports ledning bedömer att det inte behövs ett sparpaket till i år utöver de redan i budgeten nerdragna 80 miljonerna. Därav landar 50 miljoner hos hästägare och uppfödare i form av sänkta prispengar och uppfödarpremier.
2 att Svensk Travsports moderbolag (i praktiken den ideella verksamheten där travsällskapen och BAS-organisationerna är både ägare och medlemmar) till följd av för höga kostnader och för låga intäkter har fått ett negativt eget kapital på 315 miljoner kronor att hantera.
3 att Svensk Travsports räntebärande skuld till ATG är 708 miljoner kronor. Denna skuld har uppstått på grund av att ATG:s kostnader de senaste åren varit så pass mycket högre än intäkterna att inte ens sänkning av spelskatten från 35 till 18 procent (värt 500-600 miljoner kronor) räckte för att täcka ”pokalårsnivån” på drift av sport, banor och utlovade prispengar.
Om vi då tar punkterna och dess framtidskonsekvenser, kort och lång sikt, i tur och ordning, så kan konstateras följande:
1 ATG gjorde ett rekordresultat första kvartalet 2020, med 75 miljoner kronor högre intäkter än motsvarande kvartal förra året. Detta samtidigt som det framstår som att fasta kostnader sänkts. Och då hade covid 19-effekten – som för april och maj torde ha medfört ett gigantiskt resultatuppsving för ATG med tanke på hur bruttoomsättningssiffrorna sett ut – ännu inte slagit till.
ATG:s nästa, och för det ekonomiska sammanhanget oerhört viktiga, kvartalsrapport kommer i slutet av augusti. Att Maria Croon redan nu rätt så tvärsäkert vågar sig uttala sig om (givetvis med garderingen att det är vad prognoserna just nu pekar på) att ATG:s resultat under 2020 blir så starkt att 80 miljoner i ST-besparing räcker tyder på att denna kvartalsrapport kommer att övertäffa allt vad som tidigare skådats från spelbolagets sida. Skillnaden mellan ”lånat” och ”återställt” mellan ST och ATG var under 2019 trots allt över 500 miljoner kronor. Av det tog man alltså in 75 miljoner första kvartalet 2020.
Här finns också en möjlig jackpotutbetalning: Att Skatteverket godkänner överföringen av ATG:s resultat till ST som koncernbidrag. Då blir ST:s ställning plötsligt 200 miljoner bättre retroaktivt för 2019, givetvis också för 2020 – och i framtiden.
2 Det negativa egna kapitalet på 315 miljoner kronor. Kanske har nu de breda leendena stelnat en smula på de travpolitiker som triumferade med att ”pokalåret blev av” 2018 med utlovad ökad utbetalning till travsporten på 270 miljoner. De 270 miljonerna, plus lika mycket till 2019, är nu nämligen en del av de där 315 miljonerna i negativt eget ST-kapital. Att betala ut pokalåret 2018 må kanske vara hänt och ursäktat, men att fortsätta med det 2019 var att inte ha gjort sin hemläxa – som man nu skyller på att ha missbedömt spelmarknadens utveckling – ordentligt.
ATG-systemet hade med facit i hand, alltså samtidigt som man investerade mycket stora pengar i framtidssatsningar som man nu gör avskrivningar på, inte råd med pokalåret som det blev. Det borde ha bromsats in; det gick redan tidigt 2017 att tydligt se att ATG:s fart gällande spelet inte skulle räcka för pokalårsåtagandet utan att underskott skulle uppstå.
det gick redan tidigt 2017 att tydligt se att ATG:s fart gällande spelet inte skulle räcka
Faktum är ju att ST redan 2018 gick back med cirka 200 miljoner kronor efter att 2017 ha gått plus 90 miljoner! En pokalårs-resultatutveckling som alltså hängde med in i 2019 – trots halverad spelskatt på ATG:s intäkter!
315 miljoner kronor i negativt eget kapital låter enormt mycket, och ska återställas inom en femårsperiod. Alltså drygt 60 miljoner kronor om året, om man fördelar det jämnt över de fem åren. Det finns endast två sätt att göra det på: Höja intäkterna eller sänka kostaderna. Okej då, tre sätt: en kombination av höjda intäkter och sänkta kostnader. Det där närmast kommande kvartalsbokslutet från ATG; halvårsrapporten för januari-juni 2020, ger säkert en fingervisning om intäktsnivåerna kommer att räcka för att ST under 2021 ska kunna börja ”beta av” de 315 miljonerna enligt femårsplanen, eller om det för attt kunna göra det krävs ytterligare budgetnerdragningar (på prispengar) till nästa år.
3 Skulden till ATG på 708 miljoner. För denna lär man oroa sig föga inom både ST:s och ATG:s högsta ledning. Varje gång jag tar upp med ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala att ATG har skuld till kreditinstitut på en miljard kronor kommer det en rykande snabb topspin-retur: ”det är väldigt lite för ett bolag av ATG:s storlek.”
Samma sak säger egentligen ST:s ekonomichef Peter Linder när han nu konstaterar att ”vi (alltså ST) lever på ATG:s lånekredibilitet, och den är hög”.
Så länge den marknadsmässiga räntan är någon futtig procent kostar den där skulden till ATG på trekvarts miljard (!!) under tio miljoner kronor per år i ränta, och amorteringskravet lär i praktiken vara noll. När de av ATG upptagna lånen hos kreditinstitutet löper ut lär det vara lätt att få förlängning, eller omteckning, av lånen. Den uppkomna skulden på 708 miljoner kronor är alltså inget ST akut behöver prioritera, utan vad som behöver gå först är i så fall återställningen av det egna kapitalet.
Men en sak måste, eller torde stå klar för alla: det måste vända nu. Varken underskottet i ST:s egna kapital kan tillåtas öka mer, knappast heller lånet till ATG.
När jag säger det nickar både Maria Croon och Peter Linder medhåll.
Pokalårets baksmälla har slagit till. Men även tunga baksmällor brukar faktiskt kunna gå över. Kanske gör även ST:s det.
även tunga baksmällor brukar faktiskt kunna gå över
Här är hela ST:s årsredovisning för 2019.
Slutligen kan konstateras att årsredovisningen innehåller en fantastisk pinsamhet: I revisionsberättelsen (sid 43-45) framstår som att det är 2018-bokslutet Åsa Lundvall och Camilla Ral Ingvarson reviderat. I den viktigaste delen (uttalandet) står det att det är 2018-redovisningen som ska fastställas och styrelse och vd beviljas ansvarsfrihet för.
Men det kommer givetvis att vara tillfixat i de originalhandlingar Svensk Travsports fullmäktige har att klubba igenom på årsstämman i juni.
Väsentliga pengaströmmar mellan ATG och ST under 2019
- Svensk Travsport lånade 1.450 miljoner kronor under 2019 av ATG till ”löpande drift” av banor och tävlingar (prispengar).
- ST erhöll efter årets slut koncernbidrag från ATG på 934 miljoner. Utöver detta finns en lagd ”skattereserv” på 200 miljoner som kan falla ut beroende på hur skattemyndigheten bedömer lagstiftningen gällande om överföring får göras om koncernbidrag.
- ST amorterade 934 miljoner kronor till ATG på ”löpande drift-lånet”. Kvar blev en skuld på 516 miljoner.