Går vi tillbaka till 2011 så mådde travsporten relativt bra. ATG kunde dela ut 936 miljoner i medel till de aktiva, vilket vid givet tillfälle får ses som en fullt godkänd leverans. Om vi flyttar fram tiden till 2024 så är motsvarande summa 1.080 miljoner, vilket kan vid första ögonkastet också uppfattas som även det fullt godkänt, eller åtminstone helt okej.
Om vi istället räknar om dessa 935 miljonerna till dagens penningvärde så motsvarar det 1.249 miljoner (källa: statistikmyndigheten), vilket innebär att prispengarna faktiskt minskat med hela 169 miljoner kronor.
Lägg sedan till att inflationen varit högre för vissa specifika varor, inklusive betydligt högre elpriser och räntor. Alla dessa komponenter tillsammans är till största sannolikhet essensen till varför dagens svenska travsport befinner sig i en djupt kritisk situation.
Att ATG både omfamnat och gått i bräschen gällande digitalisering samt att utveckla sin produkt har nog inte lyckats undgå någon. ATG ligger ett rejält steg före Svensk Travsport och framförallt ljusår före de svenska travbanorna, som tyvärr fastnat i tidigt 2000-tal.
Hur väl har ATG:s satsning då lyckats?
Ett sätt är såklart att enbart prata om de 169 miljonerna som saknas från 2011. Man kan även titta på ett produktivitetstal, som också ger en viss indikation på ATG:s prestation.
År 2011 så var det enligt de uppgifter jag lyckat få fram 242 anställda hos ATG (med reservation att det kan finnas ett viss mörkertal av konsulter). Dessa 242 anställda lyckades leverera 3,1 miljoner per anställd i prismedel till de aktiva.
Om vi istället tittar på 2023 så var antalet anställda hos ATG istället enligt uppgifter 557 personer, motsvarande summa per anställd blev då istället 1,9 miljoner tillbaka till travsporten. En produktivitetsutveckling på minus 39 procent i så fall.
Vilket annan företagsledning hade kommit undan med den utvecklingen? Oavsett om de exakta siffrorna kan vara något bättre så är det inget tvivel om kraftig negativ produktivitet sedan år 2011.
Borde inte digitaliseringen och annan teknik istället gett möjligheten till ökad produktivitet istället för tvärtom? Lägg sedan till att spelskatten halverades 2019, vilket borde gett omkring 500-600 miljoner ytterligare tillbaka till sporten.
Vart tog dom pengarna vägen?
Nu står istället travsporten inför ytterligare en tuff utmaning då spelskatten från 1 juli 2024 ökade från 18 till 22 procent, en direkt negativ påverkan för travsporten på omkring en kvarts miljard.
Svensk travsports tålamod borde tryta och så ha gjort för länge sedan. Ett tydligt krav på en rejäl positiv produktivitet de kommande fem åren i kombination med en omsättningsökning i relation till inflationen känns som ett bra första steg att successivt vända utvecklingen av svensk travsport.
– Mattias Bergdahl
