Fokustema
Insändare
Läs senare

Hur framgångsrikt är ATG?

Den svenska travsporten går på knäna. Vi ser systematiskt sjunkande siffror när det kommer till antalet tränare, uppfödare samt hästägare.
Hur kunde det bli så här?
Av
Mattias Bergdahl
Staten avser minska kontrollen av ATG i framtiden. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Staten avser minska kontrollen av ATG i framtiden. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Går vi tillbaka till 2011 så mådde travsporten relativt bra. ATG kunde dela ut 936 miljoner i medel till de aktiva, vilket vid givet tillfälle får ses som en fullt godkänd leverans. Om vi flyttar fram tiden till 2024 så är motsvarande summa 1.080 miljoner, vilket kan vid första ögonkastet också uppfattas som även det fullt godkänt, eller åtminstone helt okej.  

Om vi istället räknar om dessa 935 miljonerna till dagens penningvärde så motsvarar det 1.249 miljoner (källa: statistikmyndigheten), vilket innebär att prispengarna faktiskt minskat med hela 169 miljoner kronor.

Lägg sedan till att inflationen varit högre för vissa specifika varor, inklusive betydligt högre elpriser och räntor. Alla dessa komponenter tillsammans är till största sannolikhet essensen till varför dagens svenska travsport befinner sig i en djupt kritisk situation.

Att ATG både omfamnat och gått i bräschen gällande digitalisering samt att utveckla sin produkt har nog inte lyckats undgå någon. ATG ligger ett rejält steg före Svensk Travsport och framförallt ljusår före de svenska travbanorna, som tyvärr fastnat i tidigt 2000-tal.

Hur väl har ATG:s satsning då lyckats?

Ett sätt är såklart att enbart prata om de 169 miljonerna som saknas från 2011. Man kan även titta på ett produktivitetstal, som också ger en viss indikation på ATG:s prestation.

År 2011 så var det enligt de uppgifter jag lyckat få fram 242 anställda hos ATG (med reservation att det kan finnas ett viss mörkertal av konsulter). Dessa 242 anställda lyckades leverera 3,1 miljoner per anställd i prismedel till de aktiva.

Om vi istället tittar på 2023 så var antalet anställda hos ATG istället enligt uppgifter 557 personer, motsvarande summa per anställd blev då istället 1,9 miljoner tillbaka till travsporten. En produktivitetsutveckling på minus 39 procent i så fall.

Vilket annan företagsledning hade kommit undan med den utvecklingen? Oavsett om de exakta siffrorna kan vara något bättre så är det inget tvivel om kraftig negativ produktivitet sedan år 2011.

Borde inte digitaliseringen och annan teknik istället gett möjligheten till ökad produktivitet istället för tvärtom? Lägg sedan till att spelskatten halverades 2019, vilket borde gett omkring 500-600 miljoner ytterligare tillbaka till sporten.

Vart tog dom pengarna vägen?

Nu står istället travsporten inför ytterligare en tuff utmaning då spelskatten från 1 juli 2024 ökade från 18 till 22 procent, en direkt negativ påverkan för travsporten på omkring en kvarts miljard.

Svensk travsports tålamod borde tryta och så ha gjort för länge sedan. Ett tydligt krav på en rejäl positiv produktivitet de kommande fem åren i kombination med en omsättningsökning i relation till inflationen känns som ett bra första steg att successivt vända utvecklingen av svensk travsport.

– Mattias Bergdahl

Fokustema
Insändare
Läs senare

14 miljarder har felaktigt beskattats

ST-tjänstemän desinformerar myndigheter och vilseleder alla aktiva.
Det skriver Ruth Riekola i en insändare idag.
Av
Ruth Riekola

Svensk Travsport följer inte avtal, svensk skatte- och momslagstiftning, EU-rätt och inte heller följs lagen om visselblåsning.

Avtal:

1.  Förbunden äger ATG.

Travsällskapen är majoritetsägare i ATG. Från 2019 ändrades lotteriskatten från 35 procent till en spelskatt på18 procent och en bolagsskatt på 21 procent. För att kunna skatteoptimera och undvika skatterisker skulle travsällskapen ha bildat två AB. Ett bolag för avdragsgilla kostnader innan bolagsskatt där ATG är dotterbolag och ett för icke avdragsgilla kostnader. Drygt 14 miljarder tillhörande travsporten har mellan 2019-2023 felaktigt beskattats.

2. ATG:s styrelse består av elva ledamöter varav staten utser sex där ordföranden har utslagsröst.

Staten ska utföra den offentliga kontrollen. Styrelsesammansättningen regleras i detta avtal. Ordföranden i ATG och ST har inget mandat att ändra detta. Travsällskapen bestämmer över ATG och ATG:s överskott.

3. Travsporten inom landet ska drivas så att de långsiktiga förutsättningarna för travsportens utveckling och geografiska spridning tryggas.

Folksporten kan inte överleva om ingen ersättning utgår från ATG innan beräkning av bolagsskatt till travsällskapen och dess ägare.

Att ställa anläggningar till ATG:s förfogande och att föda, föda upp och utbilda travhästar kostar pengar. Drygt 90 procent av i Sverige uppfödda travhästar går med förlust. Utan anläggningar (travbanor m .m.), travhästar, hästsportsinformation, ljud- och bild och mycket mer inget ATG.

ATG åker ”snålskjuts” på oss alla.

I ST:s årsredovisning för 2023 står: ”Svensk Travsport äger drygt 90 procent av aktierna i ATG. ATG:s styrelsesammansättning regleras i ATG:s bolagsordning och därmed har Svensk Travsport inte något bestämmande inflytande. ATG klassas därför som ett intresseföretag.”

I ATG:s står: ”ATG:s största ägare Svensk Travsport är koncernens största leverantör. Utöver ersättning för hästsportsinformation, rättigheter och sponsring samt lån till ägare har koncernen under året inte haft några övriga väsentliga transaktioner med närstående.

Hur fel kan det få bli innan någon av ägarna reagerar?

Skatter och moms

Skatteverket har rätt. Startpeng är ingen ekonomisk verksamhet. Om man äger fler än tre-fyra hästar eller färre saknar betydelse.

I Sverige har vi ”källskatt”. Ersättningarna ska komma från källan ATG. I dagsläget får ingen som låter föda, föda upp och utbilda travhästar i Sverige ersättning från ATG innan beräkning av bolagsskatt. Inte heller travsällskapen som ställer erforderliga anläggningar (travbanor), hästsportsinformation, ljud- och bildrättigheter och mycket annat till ATG:s förfogande.

En promemoria inkommer till finansdepartementet den 2 juni 2022 signerad av dåvarande ordföranden Marjaana Alaviuhkola. Den resulterar i en ändrad bolagsordning för ATG och godkänd av regeringen den 22 juni 2022. 39.999 ATG-aktier kan avyttras till ST-tjänstemän, utvalda aktiva och övriga intressenter. En aktie har ett bokfört värde på 100 kronor, ett marknadsvärde på minst 125.000 kronor. Förlorade intäkter för all framtid för travsporten. Bolagsordningen måste återkallas. Trolöshet mot huvudman? Bedrägeri?

Den aviserade skattelättnaden på cirka 700 miljoner årligen blev en skatteökning på i snitt drygt 813 miljoner mellan 2019-2023.

EU-rätten (bildades genom Romfördraget från 1957)

ST-tjänstemän tolkar Professorerna Werdenius utredning och Bergströms second-opinion felaktigt i den enkät som utsändes till den extra stämman i ASVT den 13 november 2021.

Professor Bergström skriver: ”Kanske är det även relevant att reda ut varifrån pengarna kommer (uppfödarmedel och prispengar).

Primärrätten är överordnad all annan EU-rätt. Så även sekundärrätten till vilken den zootekniska förordningen och tävlingsdirektivet hör. För att sekundärrätten ska gälla måste reglerna i primärrätten vara uppfyllda. Enligt primärrätten måste pengarna komma från staten eller liknande organ om det ska betraktas som handelshinder, diskriminering etc. Pengarna kommer från ATG där Svensk Travsport är majoritetsägare och Svensk Galopp minoritetsägare.

Ulf Hörnberg skriver till Jordbruksverket den 10 augusti 2020: ”Svensk Travsport hemställer att Jordbruksverket klargör huruvida förslaget till definition av ”svenskfödd häst” är förenligt med EU-rätten /…./ såsom rätten att starta i hästtävlingar som är stängda för andra hästar än de svenskfödda hästarna, rätten till uppfödarpremier etc.”

Jordbruksverket svarar den 11 januari 2021: ”Jordbruksverket vill börja med att påpeka att begreppet ”svenskfödd” eller motsvarande inte finns med i någon EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning. /…./. Begreppet används av er, Svensk Travsport, som grund för stambokföring och i förlängningen påverkar detta också möjligheten att delta i vissa tävlingar. /…./. Definitionen av ”svenskfödd ” påverkar både möjligheterna att föra in hästen i en stambok och möjligheterna att delta i vissa av de tävlingar som hästarna har möjlighet att delta i.”

ST-tjänsteman har under decennier felaktigt låtit registrera i utlandet födda hästar som ”svenskfödda”. Urkundsförfalskning? 2019 registrerades 486 hästar felaktigt, 2024 över 900?

Ovanstående visar att: Ingen extra stämma skulle ha hållits den 13 november 2021; Ingen rådgivande remiss ”Svenskfödd” skulle ha sänts ut den 30 maj 2022; Avels- och registreringsreglementet år 2024 inte överensstämmer med uppgifter lämnade av ST-tjänstemän till Jordbruksverket

Christina Olsson och Ulf Hörnberg har felaktigt bett Jordbruksverket om hjälp med att utöka de geografiska områdena till åtta länder i Europa. Reglementet gäller i 24 länder inklusive Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA. Länder som överhuvudtaget inte berör EU-rätten.

Den 12 februari 2024 anmälde jag styrelserna i ST och ATG till ”lagen om visselblåsning”. Ingen opartisk utredare har utsetts inom föreskrivna tre månader. Varför?

Den svenska travsporten kan inte överleva som avtalat om felaktigheter inte rättas till omedelbart!

Några förslag från min sida:

att representanter för travsällskapen, ASVT, travhästägarna, travtränarna (A- och B-tränare) tillsammans med undertecknad gemensamt sänder skrivelser med faktaunderlag till finansmarknadsministern, Skatteverket och Jordbruksverket och förklarar missförhållandena. Att kontakta myndigheter är kostnadsfritt.

Om ST-tjänstemän inte har civilkurage nog att erkänna att fel begåtts önskar jag att representanter enligt ovan tillsammans med undertecknad tar kontakt med affärsjuridikbyrån Vinges avdelningschef Mia Falk, som i Dagens Industri (26 mars 2024) tagit upp följande ämne i en artikel: ”Flest brott upptäcks i chefsleden. För att kunna lura din organisation måste du ha mandat. /…./. Allenarådande är vårt höga förtroende som är väldigt svenskt, möjligen nordiskt. Vi litar på¨varandra och har tidigare levt i en verklighet, där man kunnat göra så.”

Inte minst för att få klarhet i vad som juridiskt gäller. Detta ska ske på svensk travsports bekostnad.

– Ruth Riekola

Fokustema
Insändare
Läs senare

Byt spår, ASVT!

Det som uppmärksamma analytiker kunde se i sin kristallkula redan 1990 håller nu på att genomgå sin slutfas – svensk travhästuppfödnings förflyttning till Frankrike.
Det skriver Anders Darenius i en insändare idag.
Av
Anders Darenius
Insändarskribenten Anders Darenius uppmanar ASVT att byta spår. Foto: Julia Taubitz
Insändarskribenten Anders Darenius uppmanar ASVT att byta spår. Foto: Julia Taubitz

Vakna personer kunde redan 1990 se detta i EUR-Lex – 31990L0427 – SV (Rådets direktiv 90/427/EEG av den 26 juni 1990 om avelsmässiga och genealogiska villkor för handeln med hästdjur inom gemenskapen).

Svenska travhästuppfödare är uppsnurrade på läktaren eftersom deras ledarskap inte såg detta komma. Till råga på allt har deras stambokförande organisation ST spelat med i detta spel. Kanske såg dess ledarskap det komma (?) och gillar den senaste fasen i Bondespelet?

Gillar också staten att svenska ATG-kunder nu kommer att subventionera verksamheter på den franska landsbygden? För – att ingen i regeringen sett detta komma är nog otänkbart. Vad annars har statens representanter i ATG:s styrelse att göra? 

Är det kanske så att finansdepartementet struntar i vad landsbygdsministern anser – eller har regeringen kört över Kullgren? För att inte Kullgren sett detta komma är uteslutet eftersom han har en hel expertmyndighet till sitt förfogande. Försåvitt inte denna myndighet –  i vars styrelse ASVT:s ordförande sitter – också är uppsnurrad på läktaren?

Under alla omständigheter bör ASVT byta spår för det man valt har rejäla stoppbommar framöver. Sådana saknar djurskyddsspåret. Rätt utformat kan det kan leda till precis det som undertecknarna av protestuppropet vill.

– Anders Darenius

***

Bakgrund: I och med EU-medlemskapet går det inte längre att legalt hindra utländska intressenter från att agera på den svenska marknaden – såvida inte diskrimineringen kan grundas i de undantag som Sverige erhållit vid EU-anslutningen. Utöver det allmänna djurskyddsundantaget finns mig veterligt inga sådana att luta sig mot.

EU föreskriver minimivillkor för EU-intern handel och alla myndighetskrav därutöver är handelshinder.  Kunderna kan ställa krav men inte staten. Jordbruksverket tvingades t-ex- backa från sitt krav på att en spermaförsändelse skall förses med en följesedel som beskriver innehållet på visst sätt. Tyska hingstägare som exporterade sperma till svenska kunder ville inte uppge det som svensk myndighet krävde och  Jordbruksverket tvingades ändra seminföreskrifterna.

Fokustema
Insändare
Läs senare

En riktig käftsmäll av ST

Vi är också en del av travsporten!
Ge oss åtminstone rimliga förutsättningar för sund konkurrens på en internationell marknad.
Det skriver 29 stuterier i ett öppet brev till Svensk Travsport idag.
Av
29 svenska stuterier
En riktig käftsmäll anser 29 stuterier ha fått av Svensk Travsport. Foto: Lisa-Marie Theck
En riktig käftsmäll anser 29 stuterier ha fått av Svensk Travsport. Foto: Lisa-Marie Theck

Vi är själva uppfödare av ett hyfsat stort antal hästar per år, även ”på pappret”. Men det är också vi som sköter det praktiska arbetet med uppfödning av många andra uppfödares travhästar inom Sveriges gränser. Med de förutsättningar och alla de regler som gäller i vårt avlånga land. Det är vi som lever av och med att föda upp travhästar i Sverige – för framtiden i den sport vi alla brinner för!

Det är vi som har ansvaret och tillsammans med vår personal sköter de dräktiga stona med all vår omsorg. Vi som vakar över fölningar, vårdar neonatala föl och gör allt vi kan för att varje individ ska få de bästa förutsättningarna under sin uppväxt. Det är vi som stallar upp och tappar hingstar på våra stuterier. Vi som ser till att alla ston får sin dos sperma när det är dags. Vi som tar emot ston för insemination och gör vårt allra yttersta för att optimera dräktighetsresultaten. Vi som ofta preparerar och visar ettåringar på de olika unghästauktionerna.

Det är vi som driver våra stuterier med all den administrativa börda som den svenska byråkratin ålägger oss. Vi som ska se till att våra verksamheter uppfyller alla krav i den världsunika svenska djurskyddslagstiftningen, därtill även Svensk Travsports regelverk. Vi som måste kontraktera eller anställa veterinärer för att arbeta i våra verksamheter. Vi ska godkännas, inspekteras och kontrolleras. Det är vi som ska uppfylla alla krav för att få jordbrukarstöd för den mark vi brukar och de betesmarker vi sköter. Vi som ska uppfylla alla ålägganden i den svenska miljölagstiftningen och de specifika regler som gäller inom våra respektive regioner och kommuner. Det är vi som ska följa den svenska arbetstidslagen och Arbetsmiljöverkets regler för våra anställda. Vi som ska betala avtalsenliga löner med social- och pensionsförsäkringar.

Vi ska vara ärliga – vårt yrke är inte en dans på rosor. Det är definitivt inte för alla. Men vårt yrke är också helt fantastiskt! Under högsäsong jobbar vi och vår personal för att driva våra verksamheter dygnet runt: kvällar, helger och nätter. Även alla röda dagar. Vinstmarginalen för detta gör man klokast i att inte räkna på….

Branschen har genomlidit några otroligt tuffa år. Det är ofta vi som har stått där med de osålda eller kraftigt underbetalda ettåringarna på auktionerna. Själva tagit den ekonomiska smällen om hästen var vår egen, men kanske oftare lidit med våra uppgivna kunder. Vi som sett väl dugliga avelsston slumpas bort för en struntsumma eller avlivats. Helt enkelt för att marknaden är iskall. Det är vi som med allt tyngre hjärta sett kund efter kund ge upp och avveckla sin uppfödning.

Tillsammans sysselsätter vi ändå en icke försumlig summa årsarbetskraft. Vi brukar en hyfsat ansenlig areal jordbruksmark och håller många hektar betesmarker öppna. Våra verksamheter bidrar i högsta grad till ökad sysselsättning på landsbygden, inte bara genom vårt företagande och våra anställda. Listan på samarbetspartners som vi bidrar till att sysselsätta kan göras lång, såväl inom de gröna näringarna som inom andra branscher. Vi bidrar till ökade skatteintäkter för den svenska staten, men framför allt – vi förser travsporten med dess framtida fyrfota utövare.

Det är vi som driver travstuterier i Sverige. Vi är alla kollegor – och konkurrenter. I vår bransch ser vi sund konkurrens som något positivt! Vi hjälps åt. Vi sparrar varandra till reflektion, utveckling och förbättringar. Vi har inget alls emot utländska kollegor. Vi samarbetar gärna. Delar med oss av vår erfarenhet och lär gärna av andra.

Men när det gäller att få registrera en häst som svenskfödd. Det som innebär att hästen får vara med och tävla om svenska prismedel och uppfödarpremier, så måste det ske på rimligt lika villkor!

Vi har i Sverige världens strängaste djurskyddslagstiftning – och vi står bakom den till fullo! Vi arbetar alla för att vara bättre än lagens minimum. Men det kostar pengar. Jämfört med många andra europeiska länder har vi också helt andra förutsättningar vad gäller klimat, skattesatser, arbetsrätt, veterinära författningar, miljölagstiftning och administrativa bördor i våra verksamheter. Det innebär för oss en avsevärd merkostnad jämfört med våra kollegor som föder upp travhästar i andra länder.

Nyligen kom ett för oss så efterlängtat beslut om tillskott av ökade prismedel i Sverige. Hoppet om en lite ljusare framtid tändes! Några dagar senare fick vi sedan en riktig käftsmäll. När vårt eget förbund – Svensk Travsport, som rimligtvis borde värna om alla oss aktiva verksamma i Sverige, meddelade vilka villkor som framöver ska gälla för att få svenskregistrera en travhäst. Ett beslut att nu tillåta föl uppfödda i andra europeiska länder att svenskregistreras utan att sätta sin hov i Sverige. Detta till en i sammanhanget ringa kostnad.

Orättvist är ett ord som kan feltolkas, men vi finner inget bättre ord. Genom det beslut som fattats skapas direkt orättvisa förutsättningar för oss som bedriver vår verksamhet inom Sveriges gränser jämfört med de som bedriver travhästuppfödning utomlands. Med detta beslut står vi nu inför en orättvis konkurrens vi inte har en chans att hävda oss i. De kortsiktiga konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. Flera av oss har med sorg i hjärtat redan sett effekterna genom att uppfödare aviserat att flytta sina hästar utomlands eller – ännu värre, avveckla sin uppfödning av uppgivenhet.

Svensk Travsport har upprepade gånger blivit uppmanade att göra en konsekvensanalys innan beslut i denna fråga fattas. Någon sådan har inte presenterats. Vi som kan och verkar i branschen vet mer än väl vilka små marginaler vi arbetar med. Svensk Travsport har fått det presenterat för sig åtskilliga gånger tidigare. Helt uppenbart, har de valt att inte lyssna.

De som är mindre insatta i branschens specifika utmaningar har kanske svårt att förstå vilka skillnaderna blir mot nuläget. Sedan länge kan en uppfödare välja att ha sitt sto utomlands, låta fölet födas och växa upp där. Men för att få svenskregistrera fölet, har hitintills krävts att det tas till Sverige för ID-beskrivning och registrering under födelseåret. I dagsläget innebär det således såväl en omständighet att ordna med transporten, liksom en relativt hög kostnad för densamma. Svensk Travsport motiverar sitt beslut i frågan med hänvisning till fri konkurrens inom EU, miljöskäl och hästvälfärd. Må så vara. Ekvationen är enkel.

Om möjligheten att låta svenskregistrera ett föl uppfött utanför Sveriges gränser blir så avsevärt mycket enklare och billigare än idag, skapas en orättvis konkurrenssituation där vi som bedriver vår verksamhet inom Sveriges gränser kraftigt förfördelas jämfört med de som bedriver travhästuppfödning utomlands. Detta kommer oundvikligen påverka uppfödningen av travhästar inom Sveriges gränser negativt, såväl vad gäller enskilda uppfödare som oss stuterier.

En jämförelse kan göras med livsmedelsbranschen. Varför är danskt eller irländskt kött billigare än svenskt? Vore det tänkbart att en dansk grisuppfödare fick svenskregistrera sina smågrisar, föda upp dem i Danmark och sedan ta dem till Sverige för slakt och få betalt för köttet som ”svenskt”? Vad är annorlunda med våra svenska travhästar?

Vi som föder upp framtidens svenska travhästar i Sverige är också en del av travsporten! Vi vågar drista oss till att påstå att vi faktiskt är, eller åtminstone har varit, en viktig del av sporten. För utan hästar – ingen travsport.

Hur ska vi ha det i framtiden? Ska vi ha någon inhemsk uppfödning kvar eller ska de ”svenska” hästarna födas upp och tränas upp i Danmark, Estland, Frankrike, Holland och Italien, för att sedan komma till Sverige när det är dags att starta? Ska exempelvis norska uppfödare kunna föda upp fölen hemma i Norge, låta svenskregistrera dem och sedan kunna starta i både Sverige och Norge och få svenska uppfödarpremier för detta?

Hur ska vi få yngre generationer att vilja ta över och våga satsa på travhästavel i Sverige?

Svensk Travsport påstår sig vilja diskutera hur en uppfödning av travhästar inom Sveriges gränser ska stimuleras. En början kan vara att lyssna på oss som faktiskt kan branschen!

Ska uppfödning av svenska hästar ske på en internationell marknad, se till att skapa rimliga förutsättningar för sund och rättvis konkurrens. Värna våra svenska värderingar, regelverk och höga krav på djurskydd. Sätt kostnaden för att få svenskregistrera ett föl som fötts upp utomlands på en nivå som till rimlig del uppväger de merkostnader vi som verkar inom Sveriges gränser har. Skapas därmed ett överskott i Svensk Travsports kassa – använd pengarna till stimulerande åtgärder för att försöka motverka den kraftiga minskning vi haft de senaste åren av antalet uppfödare och antalet travhästar som föds upp i Sverige.

Vi har bevisat att vi i Sverige kan föda upp världsstjärnor! Vi har gjort det med de förutsättningar och de regler som gäller i vårt land. Ge oss en rimlig chans att fortsätta så.

Alebäck Horse and Breeding
Athena Equestrian
Björkhaga Stuteri
Brokvarn Stuteri
Ekeby Gård
Eklunda Stuteri
Flenmo Egendom
Gocksta Stuteri
Hudik Stallion
Katarina Brodda
Lie Semin
Långeruds Gård
Mannegårde
Myrsjö Gård
Nygårdens Stuteri
Salsbro Stuteri
Skråmsta Stuteri
Stall B.M.W. Semin
Stall Dubbel-W
Stall Etell
Stall WF
Stall Zione
Stuteri Håleryd
Stuteri PWR
Trogsta Hästsemin
Valneviken Stuteri
Västerbo Stuteri
Överby Stuteri
Översta Gård