Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Jag sitter lugn i båten”

I förra veckans utgåva av Sulkysport var Fredrik "Frasse" Fransson krönikör och med nya regler för avel runt knuten tar flera udda stammade hingstar chansen att få sitt betäckningsbevis – trots att resultaten på travbanan ännu är sparsamma.
Av
Fredrik Fransson
Upplåst för dig som är prenumerant
3+2 är matematiken som gåller för kallblodssporten från och med 2021. Kommer det att ge genomslag redan på höstens avelsvärderingar? En av hingstarna med den korsningen är sommarens dubble Derbyvinnare Nordsjö Odin. Foto Tom Jönehag/ALN
3+2 är matematiken som gåller för kallblodssporten från och med 2021. Kommer det att ge genomslag redan på höstens avelsvärderingar? En av hingstarna med den korsningen är sommarens dubble Derbyvinnare Nordsjö Odin. Foto Tom Jönehag/ALN

Nedan kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 41 2019:

Den här veckan godkänns flera nya kallblodshingstar i Norge för avel. Med nya regler för avel runt knuten tar flera udda stammade hingstar chansen att få sitt betäckningsbevis – trots att resultaten på travbanan ännu är sparsamma.

Anledningen är att 3+2-korsade hingstar födda från 2021 inte kommer att få verka i aveln. Vilket man nu tror ska göra att inavelsgraden sjunker i framtida generationer.

Frågan är: kommer de ”nya” att få chansen i aveln över huvud taget eller är de nya reglerna bara skott i luften? Kommer det ändå att avlas 3+2?

Det kommer bli riktigt intressant att se hur uppfödarna gör och hur ägare resonerar. Att tränarna skulle bry sig om hästen inte kan bli avelshingst eller ej håller jag för högst osannolikt.

Tio norska hingstar ska bedömas och för min del kan man lika gärna godkänna dem alla. Marknaden bestämmer ändå vilka som kommer att användas.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 39 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare vid Bollnästravet.

Bästa travminnet: Vinst i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

En av hingstarna kan jag tycka är lite extra intressant, om vi pratar annorlunda stamtavla. Det är Aasvind (e. Saras Tofte u. Hovsjerka). Fadern Saras Tofte (e. Braute u. Pålla) fick endast tio avkommor och den sistfödde Aasvind är en riktigt fin individ. Han har än så länge duckat att möta de allra bästa i sin kull, förutom i Derbyt där han kvalificerade sig till final genom en tredjeplats i kvalet (diskad i finalen). I år har han tagit rekordet 1.24,3ak vid seger och det är starka papper för en häst som bara tjänat 266.000 norska kronor.

Den svenska avelsvärderingen, som för övrigt har samma ”domare” som den norska, hålls om några veckor på Wången. Tio hingstar ska visas även här och treåringarna Tekno Jerven (e. Tekno Odin u. Puma Jerva), Gorm (e. Dotterud Teddy u. Moe Sigyn) och Bäcklös Uriel (e. Smedheim Solan u. Bäcklös Amalia) känns som de mest spännande hästarna på förhand.

Några större överraskningar har vi ändå inte att vänta, alla som visas bör bli godkända avelshingstar om inte veterinärerna hittar något på röntgenplåtarna.

Alla hingstar som visas i Sverige har Elding i stamtavlan (ibland flera gånger om) och det verkar tydligen vara ett problem för en del avelsintresserade. Jag sitter lugn i båten och konstaterar att vi finner inga hästar utan Steggbest heller i stammarna längre. Det blir till att avla vidare och med generationsväxlingarnas hjälp räta ut den stegrande inavelskoefficienten – skicka matadorerna bakåt i stamtavlorna.

Det ska bli väldigt intressant att se i år vad som sägs om Sjö Odin (2+3 Elding), dubble Derbyvinnaren Nordsjö Odin (3+2 Elding) och hypersnabbe Rappstjernen (3+2 Elding). Dessa tre herrar hade om de varit födda 2021 inte fått verka i aveln.

Värt att tänka på för kommande års betäckningar alltså.

Själv tycker jag att inavelsdiskussionen tagit för stor plats i en tid där vi behöver komma framåt – att locka nya hästägare, effektivisera, locka publik och aktiva borde stå högst på dagordningen. Jag kan ha fel. Det vore inte första eller sista gången, men nog flyttas fokus allt för ofta från de verkliga utmaningarna?

På det personliga planet finns precis hur många utmaningar som helst, vilket är inspirerande – jag har alltid fungerat bäst under press som tur är.

Samtidigt har vårt stuteri har gjort klart med två superspännande hingstar till nästa år – årets succé Ängsborken (e. Bork Odin u. Puma Jerva) och norske Galileo (e. Järvsöfaks u. Tangen Pia) som har visat fram några riktigt fina tvååringar i Norge i sommar…

Det här borgar för en kanonsommar även 2020.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Så drabbas hästar av coronaviruset

Hästar smittade med coronaviruset – och så människor smitta hästar.
Sulkysports krönikör, veterinären Anne Haglund, skriver om ett brännhett ämne och ger tips och råd om coronaviruset.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Under tre år har veterinären Anne Haglund skrivit om hästens hälsa och veterinära frågor i Sulkysport. Nu fortsätter hon ge sin syn på hur de fyrbenta har det i Sverige och ge viktiga tips när det gäller att sköta och skydda hästar i Sulkysports digitala satsning.

***

Coronavirus är en grupp virus som finns i många olika varianter. De olika arterna av viruset infekterar olika arter av djur. Viruset smittar alltså normalt inte mellan djurslagen eller mellan människa och djur. Detta verkar dock ha skett i Kina i det aktuella utbrottet.

Man misstänker att fladdermus spridit viruset till myrkott som sedan ätits av människa. Väldigt aggressiva virus kan föröka sig just i fladdermöss eftersom de har ett extremt starkt immunförsvar och inte själva blir sjuka och dör så lätt. Det finns inga bevis för att coronaviruset överförts direkt från fladdermus till människa.

Det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar

Coronavirus har förmodligen under lång tid orsakat sjukdom hos hästar, men det är först på senare tid laboratorierna har haft möjlighet att analysera och hitta viruset. Sjukdomen drabbar hästar oftast på vintern.

Man har tidigare trott att corona bara drabbar unga hästar med nedsatt immunförsvar, men under det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar.

Symtomen är ospecifika, hästen blir trött, äter dåligt och kan få hög feber (upp till 41 grader), dock inte alltid. Det är tunntarmen som blir infekterad och därför yttrar sig sjukdomen oftast som diarré, men kan även ge förstoppning.  Blodvärdena blir förändrade, de vita blodkropparnas antal sjunker och proteinhalten sjunker.

Eftersom det smittar blir ofta flera hästar i samma stall sjuka, dock kan sjukdomen förlöpa utan att hästen visar symtom men den kan sprida sjukdomen vidare. Inkubationstiden är kort, två-tre dagar. De flesta hästar blir friska igen inom en vecka, men det förekommer allvarligare fall där tarmen skadas så mycket att bakterier från tarmfloran läcker ut i blodomloppet.

Detta orsakar blodförgiftning och uttorkning. Det kan också ge symtom från nervsystemet som vinglighet och kramper.

En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad

Hästar smittar varandra genom att få i sig viruset från avföringen genom munnen. En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad.

För att få redan på om det är coronainfektion kan veterinären skicka in ett prov på antingen en liten mängd träck eller så använder man en speciell provtagningspinne (E-swab) och tar prov från ändtarmen.

Eftersom smittan är ett virus finns det inget egentligt botemedel, men drabbade hästar som inte vill äta kan man ge understödjande behandling för att de lättare själva ska klara att bekämpa smittan. Man ger då dropp och antiinflammatorisk medicinering.

Infektionen är mycket smittsam och stallet bör isoleras minst fyra veckor efter att alla hästar tillfrisknat, detta för att viruset fortsätter att utsöndras i avföringen. Man kan döda virus i miljön med rengöring och vanliga desinfektionsmedel. Man vet inte hur längre hästens coronavirus lever i miljön, men tester som är gjorda på människans coronavirus har visat att det kan överleva 17 dagar i urin vid rumstemperatur och ännu längre vid kyligare temperatur.

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar. Man ska alltså byta skor och kläder samt tvätta händerna noga när man hanterat hästar med infektionen. Man vet inte hur lång immunitet hästen får efter en infektion. Människor kan inte smittas av hästens coronavirus.

Coronavirus verkar vara mycket smittsamt hos alla djurslag. Hos hundar ger smittan diarré och kräkningar. Kalvar och ungdjur drabbas av antingen luftvägsinfektion eller diarré. Hos katter blir det en tarminfektion som kan yttra sig som diarré, men i vissa fall muterar coronaviruset hos katten och orsakar en sjukdom som kallas FIP (felin infektiös peritonit). Denna sjukdom leder alltid till döden antingen i ett långsamt förlopp som kan ta flera månader eller ett snabbare förlopp som går på några dagar till veckor. När denna diagnos är ställd bör katten avlivas av djurskyddsskäl.

Foto Lotta Brundin Gyllensten

Anledningen till att den nuvarande coronasmittan hos människan har utvecklat sig till en smitta över hela jorden, en så kallad pandemi, är att människorna inte tidigare varit utsatta för smittan och därför inte har någon immunitet.

Vår globala livsstil med mycket resande är också ett effektivt sätt att sprida smitta. Nu gäller det att människorna i världen uppnår immunitet genom smitta eller att ett vaccin kan tas fram för att spridningen ska upphöra.

Hos djuren har coronasmittorna funnits länge och det är anledningen den inte utvecklas till en pandemi, djurpopulationen har resan en viss immunitet.

Ha det skönt i vårsolen och glöm inte att tvätta händerna ofta!