Nedan kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 41 2019:
Den här veckan godkänns flera nya kallblodshingstar i Norge för avel. Med nya regler för avel runt knuten tar flera udda stammade hingstar chansen att få sitt betäckningsbevis – trots att resultaten på travbanan ännu är sparsamma.
Anledningen är att 3+2-korsade hingstar födda från 2021 inte kommer att få verka i aveln. Vilket man nu tror ska göra att inavelsgraden sjunker i framtida generationer.
Frågan är: kommer de ”nya” att få chansen i aveln över huvud taget eller är de nya reglerna bara skott i luften? Kommer det ändå att avlas 3+2?
Det kommer bli riktigt intressant att se hur uppfödarna gör och hur ägare resonerar. Att tränarna skulle bry sig om hästen inte kan bli avelshingst eller ej håller jag för högst osannolikt.
Tio norska hingstar ska bedömas och för min del kan man lika gärna godkänna dem alla. Marknaden bestämmer ändå vilka som kommer att användas.
Fredrik Fransson
En av hingstarna kan jag tycka är lite extra intressant, om vi pratar annorlunda stamtavla. Det är Aasvind (e. Saras Tofte u. Hovsjerka). Fadern Saras Tofte (e. Braute u. Pålla) fick endast tio avkommor och den sistfödde Aasvind är en riktigt fin individ. Han har än så länge duckat att möta de allra bästa i sin kull, förutom i Derbyt där han kvalificerade sig till final genom en tredjeplats i kvalet (diskad i finalen). I år har han tagit rekordet 1.24,3ak vid seger och det är starka papper för en häst som bara tjänat 266.000 norska kronor.
Den svenska avelsvärderingen, som för övrigt har samma ”domare” som den norska, hålls om några veckor på Wången. Tio hingstar ska visas även här och treåringarna Tekno Jerven (e. Tekno Odin u. Puma Jerva), Gorm (e. Dotterud Teddy u. Moe Sigyn) och Bäcklös Uriel (e. Smedheim Solan u. Bäcklös Amalia) känns som de mest spännande hästarna på förhand.
Några större överraskningar har vi ändå inte att vänta, alla som visas bör bli godkända avelshingstar om inte veterinärerna hittar något på röntgenplåtarna.
Alla hingstar som visas i Sverige har Elding i stamtavlan (ibland flera gånger om) och det verkar tydligen vara ett problem för en del avelsintresserade. Jag sitter lugn i båten och konstaterar att vi finner inga hästar utan Steggbest heller i stammarna längre. Det blir till att avla vidare och med generationsväxlingarnas hjälp räta ut den stegrande inavelskoefficienten – skicka matadorerna bakåt i stamtavlorna.
Det ska bli väldigt intressant att se i år vad som sägs om Sjö Odin (2+3 Elding), dubble Derbyvinnaren Nordsjö Odin (3+2 Elding) och hypersnabbe Rappstjernen (3+2 Elding). Dessa tre herrar hade om de varit födda 2021 inte fått verka i aveln.
Värt att tänka på för kommande års betäckningar alltså.
Själv tycker jag att inavelsdiskussionen tagit för stor plats i en tid där vi behöver komma framåt – att locka nya hästägare, effektivisera, locka publik och aktiva borde stå högst på dagordningen. Jag kan ha fel. Det vore inte första eller sista gången, men nog flyttas fokus allt för ofta från de verkliga utmaningarna?
På det personliga planet finns precis hur många utmaningar som helst, vilket är inspirerande – jag har alltid fungerat bäst under press som tur är.
Samtidigt har vårt stuteri har gjort klart med två superspännande hingstar till nästa år – årets succé Ängsborken (e. Bork Odin u. Puma Jerva) och norske Galileo (e. Järvsöfaks u. Tangen Pia) som har visat fram några riktigt fina tvååringar i Norge i sommar…
Det här borgar för en kanonsommar även 2020.
***
Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist.