Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Vi behöver en bomb”

Fredrik "Frasse" Fransson var förra veckans krönikör om att travet saknar den/det där som lyfter hela sporten. "Vi behöver en bomb. En positiv bomb."
Av
Fredrik Fransson
Sulkysports krönikör Fredrik Fransson har tre punkter på sin önskelista inför 2020. Bland annat vill han att banorna ska komma tillbaka till att tävla på fasta veckodagar istället för att ofta växla dag från en tävlingsdag till nästa.
Foto Mia Törnberg
Sulkysports krönikör Fredrik Fransson har tre punkter på sin önskelista inför 2020. Bland annat vill han att banorna ska komma tillbaka till att tävla på fasta veckodagar istället för att ofta växla dag från en tävlingsdag till nästa. Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades  Sulkysport nummer 48 2019:

Julen står för dörren och det är en tid att minnas tillbaka – men också att titta i kristallkulan och drömma om framtiden.

För de som känner mig ligger mitt fokus extremt mycket på framtiden och här kommer tre saker på min travönskelista inför 2020.

Nummer ett på min lista är respekt och självförtroende. Jag hoppas att Svensk Travsport, landets travbanor och aktiva finner självförtroendet.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 39 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare vid Bollnästravet.

Bästa travminnet: Vinst i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Det finns naturligtvis goda exempel på det, men utvecklingen måste vi se allvarligt på. Det behövs en stor portion respekt för de aktiva, men också från oss till både banor och tjänstemän – it goes both ways så att säga…

Vi saknar den/det där som lyfter hela sporten – vi behöver en bomb. En positiv bomb.

Nummer två på min önskelista är att man på riktigt ser över tävlingsplaneringen. Det är naturligtvis 2021 vi pratar om, men ska det till en utveckling bör vi finna geniet som löser den knuten.

Att Bollnäs tävlar fredag, torsdag, söndag, onsdag, fredag, fredag, måndag, tisdag och så vidare nästa år känns väldigt spretigt. Det borde gå att göra fler fasta dagar för våra travbanor. Jag önskar en röd tråd – och den ska inte vara veckans alla dagar.

Nummer tre är en sajt där vi har uppdaterade resultat med både norska och svenska kallblod där vi kan göra egna stamtavlor OCH – här kommer nyckeln – möjlighet att testa ännu ofödda avkommor i framtida stamtavlor och spara dem för sin avelsplanering.

ST och DNT har beslutat att vi inte får avla som vi vill, nu kommer också rykten om ännu mer restriktiva åtgärder mot inavel. Det som glömts bort än så länge är verktygen för uppfödarna. Breedly är en riktigt bra start – kan vi ytterligare uppdatera den sajten kan det blir hur bra som helst.

Snabba vändningar i stuteribranschen – för några veckor sedan hade vi klart med två fina hingstar i Ängsborken (e. Bork Odin – Puma Jerva) och Galileo (e. Järvsöfaks – Tangen Pia). Jag tänkte i mitt stilla sinne att det räcker bra, för vi tackade nej till många – men så dök dom upp lite från sidan, Horgen Tore (e. Spikeld – Horgen Laila) och varmblodet (!) Cash Gamble (e. Ready Cash – No Way Back) och då var det klart på fem sekunder.

Snabba beslut är dom bästa – långbänk är inget för mig.

Apropå långbänk. Jag brukar maila till Svensk Travsport en del. Som ni kanske kommer ihåg från mina tidigare krönikor vill jag se bättre, enklare, modernare och roligare nyheter för hästägarna i form av exempelvis bättre teknik för hästägandet.

Där snackar vi långbänk. Jag har dock inte gett upp, det är snart dags att påminna dem igen om att travsporten har en härlig potential, men att hästägande ska ta steget in i något som kan liknas vid nutid.

Jag hoppas att man tagit hänsyn till framtiden på riktigt när man byggt den nya travsport.se och att man skyndsamt fortsätter att utveckla funktioner för de som är svensk travsport – det vill säga de aktiva.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist

Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Vi behöver en bomb”

Fredrik "Frasse" Fransson var förra veckans krönikör om att travet saknar den/det där som lyfter hela sporten. "Vi behöver en bomb. En positiv bomb."
Av
Fredrik Fransson
Sulkysports krönikör Fredrik Fransson har tre punkter på sin önskelista inför 2020. Bland annat vill han att banorna ska komma tillbaka till att tävla på fasta veckodagar istället för att ofta växla dag från en tävlingsdag till nästa.
Foto Mia Törnberg
Sulkysports krönikör Fredrik Fransson har tre punkter på sin önskelista inför 2020. Bland annat vill han att banorna ska komma tillbaka till att tävla på fasta veckodagar istället för att ofta växla dag från en tävlingsdag till nästa. Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades  Sulkysport nummer 48 2019:

Julen står för dörren och det är en tid att minnas tillbaka – men också att titta i kristallkulan och drömma om framtiden.

För de som känner mig ligger mitt fokus extremt mycket på framtiden och här kommer tre saker på min travönskelista inför 2020.

Nummer ett på min lista är respekt och självförtroende. Jag hoppas att Svensk Travsport, landets travbanor och aktiva finner självförtroendet.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 39 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare vid Bollnästravet.

Bästa travminnet: Vinst i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Det finns naturligtvis goda exempel på det, men utvecklingen måste vi se allvarligt på. Det behövs en stor portion respekt för de aktiva, men också från oss till både banor och tjänstemän – it goes both ways så att säga…

Vi saknar den/det där som lyfter hela sporten – vi behöver en bomb. En positiv bomb.

Nummer två på min önskelista är att man på riktigt ser över tävlingsplaneringen. Det är naturligtvis 2021 vi pratar om, men ska det till en utveckling bör vi finna geniet som löser den knuten.

Att Bollnäs tävlar fredag, torsdag, söndag, onsdag, fredag, fredag, måndag, tisdag och så vidare nästa år känns väldigt spretigt. Det borde gå att göra fler fasta dagar för våra travbanor. Jag önskar en röd tråd – och den ska inte vara veckans alla dagar.

Nummer tre är en sajt där vi har uppdaterade resultat med både norska och svenska kallblod där vi kan göra egna stamtavlor OCH – här kommer nyckeln – möjlighet att testa ännu ofödda avkommor i framtida stamtavlor och spara dem för sin avelsplanering.

ST och DNT har beslutat att vi inte får avla som vi vill, nu kommer också rykten om ännu mer restriktiva åtgärder mot inavel. Det som glömts bort än så länge är verktygen för uppfödarna. Breedly är en riktigt bra start – kan vi ytterligare uppdatera den sajten kan det blir hur bra som helst.

Snabba vändningar i stuteribranschen – för några veckor sedan hade vi klart med två fina hingstar i Ängsborken (e. Bork Odin – Puma Jerva) och Galileo (e. Järvsöfaks – Tangen Pia). Jag tänkte i mitt stilla sinne att det räcker bra, för vi tackade nej till många – men så dök dom upp lite från sidan, Horgen Tore (e. Spikeld – Horgen Laila) och varmblodet (!) Cash Gamble (e. Ready Cash – No Way Back) och då var det klart på fem sekunder.

Snabba beslut är dom bästa – långbänk är inget för mig.

Apropå långbänk. Jag brukar maila till Svensk Travsport en del. Som ni kanske kommer ihåg från mina tidigare krönikor vill jag se bättre, enklare, modernare och roligare nyheter för hästägarna i form av exempelvis bättre teknik för hästägandet.

Där snackar vi långbänk. Jag har dock inte gett upp, det är snart dags att påminna dem igen om att travsporten har en härlig potential, men att hästägande ska ta steget in i något som kan liknas vid nutid.

Jag hoppas att man tagit hänsyn till framtiden på riktigt när man byggt den nya travsport.se och att man skyndsamt fortsätter att utveckla funktioner för de som är svensk travsport – det vill säga de aktiva.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist

Fokustema
Krönika
Läs senare

Koch: ”Är den nya sidan bättre för användaren?”

Klaus Koch utvärderar lanseringen av ST:s nya hemsida i förra veckans krönika.
Av
Cecilia Kristoffersson
ST:s nya hemsida hade premiär förra onsdagen.
ST:s nya hemsida hade premiär förra onsdagen.

Här kan du läsa Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 46 2019:

Under förra veckan lanserade Svensk Travsport sin nya hemsida. Det är en fullständigt naturlig sak att hemsidor måste uppdateras med jämna mellanrum då det ständigt sker förändringar. Men ibland måste man ställa sig frågan om förändringen är till för förändringens skull eller för att ge brukaren bättre service?

För några år sedan gjordes ATG:s hemsida atg.se om radikalt. Det uppstod en hel del problem i samband med lanseringen av nya sidan och under en rätt så lång övergångsperiod höll ATG liv i en kopia av den tidigare hemsidan.

Fakta

Klaus Koch

Ålder: 62 år
Bor: Vid Solvalla
Gör: Driver bolaget On Track World- wide AB, konsult inom internationell travsport. Numera vd på Charlottenlund.
Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.
Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.
Intressen förutom trav: Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

Kopian kallades classic.atg.se och den blev oändligt populär bland brukarna. Det var sidan som hade ”allt”. Med det menar jag att det var hur lätt som helst att hitta precis det du behövde veta, med hänsyn till både spel och  sport. Sidan var alltså extremt brukarvänlig.

Och det måste ju vara A och O med att erbjuda en hemsida. Att besökaren känner sig hemma och får den service han eller hon behöver. Så rule number one när du etablerar en servicebaserad hemsida är att du efterlever brukarens krav. Det var mångas intryck att ATG med ”nya” atg.se negligerade dessa krav.

Om du överhuvudtaget kunde hitta det du önskade krävde det ett ökat antal klick, vilket i mina ögon är ett absolut no-go. Man hänvisade till en tjusig instruktionsvideo, men den innehöll en julgran av information som bara gjorde i alla fall mig ännu mera förvirrad.

Jag ska ärligt medge att jag tillhör det ”sämre” skiktet av it-brukare. Alltså de med litet eller inget kunnande och som är avhängiga av lättgänglig data.

Går jag in på en huvudtravsajt och vill veta resultat från dagens tävlingar vill jag kunna söka det mitt i synfältet. Inte genom att klicka runt en fyra-fem gånger. Samma gäller till exempel häst- och kuskinformationer. Sådan var classic.atg.se.

Förra onsdagen var jag – som jag är flera gånger per dag – inne på travsport.se. Allt var som vanligt. När jag sent på kvällen samma dag ville kolla resultat från Solvalla möttes jag av en helt ny layout. Och hur mycket jag än sökte lyckades jag inte med att hitta resultaten från Solvalla.

Jag fick gå till atg.se – vilket jag i och för sig hade gjort ändå då jag gärna vill veta eventuella oddsen som inte längre framgår på travsport.se – för att få veta kvällens resultat. Men på atg.se ser man inte alla tider och vem som tränar hästarna.

På nästan alla länders förbundshemsidor kan du söka på en häst direkt. Finland, Norge, Tyskland och Holland har det så och så var det också för Sveriges vidkommande fram tills för en vecka sedan.

Nu behöver man ett extra klick via ”Sök Sportinfo”.

Att söka på en tränare eller körsven har blivit svårare och jag har ännu efter fem dagar inte hittat vägen. Vet man namnet på en häst som personen i fråga tränar eller kör kan man söka via den.

Det kan finnas flera orsaker till att en hemsida bör uppdateras/förändras. Dels förändras tekniken ständigt och behöver vara up to date och dels kan både erbjudare och nyttjare ”tröttna” på samma utseendet. Det första är ett ”must have”, det senare enligt min uppfattning ett ”nice to have”.

Tar vi exemplet med classic.atg.se tycker jag att man kunde ha bevarat konfigurationen och istället uppgraderat och moderniserat det kosmetiska. På den nya atg.se – som ju inte är så värst ny längre – kan jag fortfarande inte navigera på samma sätt som på Classic. Jag misstänker att detsamma kommer att hända med travsport.se, men jag hoppas naturligtvis att jag har fel.

Det skulle dock vara kul att veta varför – bortsett från de datatekniska kraven – att ST valde att lansera en helt ny konfiguration på sin hemsida. Jag har i och för sig inte hört andra gnälla, men är det bara jag som har svårt med att lära mig navigera på den?

Nu ska denna krönika absolut inte uppfattas som gnäll från en sur medelålders gubbe, men jag är en stor anhängare av enkelhet och minimalism. Självklart ska vår sport framstå som modern och attraktiv för nya besökare och användare. Men jag vägrar att tro att man då behöver att slopa de beprövade och säkra metoderna. Så kallade ”nya människor” ser ju inte skillnaden ändå och är nöjda bara kosmetiken verkar tilltalande.

Med det sagt vill jag skrida till jobbet och lära känna nya travsport.se. Jag är kanske för reaktionär, men än är det för min del inte för sent gällande förändring.

*** 

Fotnot: Denna veckas krönikör är Kristian Borell.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Gynnar bara fuskarna”

Anne Haglund var förra veckans krönikör och hon tycker att det är en konstig halvmesyr att förlänga karenstiden inför stora lopp, men bara en fördel för hästarna med längre tid mellan försök och final.
Av
Anne Haglund
När Power vann Svenskt Travkriterium för en dryg månad sedan gjorde han det 14 dagar efter uttagningsloppet. Nästa år får hästarna en dag extra för återhämtning. Foto Leif Norberg/ALN
När Power vann Svenskt Travkriterium för en dryg månad sedan gjorde han det 14 dagar efter uttagningsloppet. Nästa år får hästarna en dag extra för återhämtning. Foto Leif Norberg/ALN

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 45 2019:

Det har debatterats flitigt den senaste tiden om tiden mellan försök och final i årgångsloppen, efter att Solvalla valt att ändra och lägga mer än 14 dagar mellan försök och final i Kriteriet 2020. Den kortaste karenstiden för ledbehandling är 14 dagar. Det skulle alltså innebära att det skulle finnas reglementsmässig möjlighet att ledbehandla hästarna mellan försök och final till ett stort och viktigt årgångslopp.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Enligt vissa debattörer ska den starkaste individen vinna årgångsloppen och i det ingår även att vara sund och inte behöva veterinärhjälp inför finalen. Att länga tiden skulle alltså låta en sämre häst vinna med veterinärens droger till hjälp.

Då blir det inte ett riktigt Kriterium! Vilken ädel tanke!

Jag tänkte vi skulle diskutera utifrån hästen och dess förutsättningar. Min första reflektion är att redan 14 dagar är i kortaste laget för en ung häst att återhämta sig mellan två lopp. Dessutom innebär årgångsloppen ofta långa resor för våra unga hästar då försöken oftast går på banan där finalen ska äga rum och det innebär i ett avlångt land som Sverige att det för många hästar blir långa resor. Resor tar ofta hårt på hästarna, vissa hästar har svårt att finna ro att äta och dricka under resorna och övernattning i främmande stall innebär ofta stora störningsmoment för dem.

Vad jag kan hitta vetenskapligt så anser man att genomsnittligt två veckor är gränsen för återhämtning för en häst från en hård ansträngning. Sedan tillkommer såklart stressmomentet som resan ger.

Om nu hästarna skulle vara halta och i behov av veterinär hjälp efter försöken ska de väl strykas från finalen, eller? Det står i alla fall så i tävlingsreglementet. Startas hästar som är halta för att det är mycket pengar på spel?

Om behovet finns av att behandla hästar inför finalen så borde de ju vara halta och därmed strukna ur loppet om tiden mellan försök och final är kortare än 14 dagar? Låt oss se hur många strykningar det varit i Kriteriet de senaste fem åren, då tiden mellan försök och final varit kortare än 14 dagar och omöjliggjort ledbehandling: En häst är struken ur finalfältet, det var Criterion i år med anledning av dåliga blodvärden, inte att han hade behov av en omöjlig ledbehandling.

Alltså kan jag lugna alla oroliga, hästarna verkar inte ha problem att starta inom 14 dagar, deras tränare har i alla fall gjort den bedömningen att ingen har haft behovet att ledbehandlas.

För det kan väl inte vara så att travtränare startar treåriga hästar som inte är friska för att det är så mycket pengar på spel? Det kan väl heller inte vara så att de låtit ledbehandla hästarna trots att erforderlig tid inte finns för karenstiden mellan starterna med preparat som inte syns vid eventuellt dopingprov? 

Ovanstående resonemang visar att om allt går rätt till och tränarna tar det reglementsmässiga ansvaret då är det bara en fördel för hästarna med längre tid mellan försök och final.

 

Enligt min mening är det en konstig halvmesyr att förlänga den vedertagna karenstiden just inför stora lopp. De som ändå väljer att ledbehandla trots den tillfälliga förlängningen av karenstiden har då en konkurrensmässig fördel då de är ”säkra” på att behandlingen inte syns i dopingprov, eftersom 14 dagar är en väl etablerad och ”säkerställd” gräns i normala fall. Detta gynnar bara ”fuskarna” om vi nu har några sådana i sporten?

Denna diskussion har fått mig att undra över hur mycket behandlingar som travhästen ”behöver” under sin karriär. Det skulle vara av intresse om Svensk Travsport initierar en sådan undersökning i hästvälfärdens tjänst.

*** 

Fotnot: Veckans krönikör är Klaus Koch.