Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Vi behöver en bomb”

Fredrik "Frasse" Fransson var förra veckans krönikör om att travet saknar den/det där som lyfter hela sporten. "Vi behöver en bomb. En positiv bomb."
Av
Fredrik Fransson
Upplåst för dig som är prenumerant
Sulkysports krönikör Fredrik Fransson har tre punkter på sin önskelista inför 2020. Bland annat vill han att banorna ska komma tillbaka till att tävla på fasta veckodagar istället för att ofta växla dag från en tävlingsdag till nästa.
Foto Mia Törnberg
Sulkysports krönikör Fredrik Fransson har tre punkter på sin önskelista inför 2020. Bland annat vill han att banorna ska komma tillbaka till att tävla på fasta veckodagar istället för att ofta växla dag från en tävlingsdag till nästa. Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades  Sulkysport nummer 48 2019:

Julen står för dörren och det är en tid att minnas tillbaka – men också att titta i kristallkulan och drömma om framtiden.

För de som känner mig ligger mitt fokus extremt mycket på framtiden och här kommer tre saker på min travönskelista inför 2020.

Nummer ett på min lista är respekt och självförtroende. Jag hoppas att Svensk Travsport, landets travbanor och aktiva finner självförtroendet.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 39 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare vid Bollnästravet.

Bästa travminnet: Vinst i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Det finns naturligtvis goda exempel på det, men utvecklingen måste vi se allvarligt på. Det behövs en stor portion respekt för de aktiva, men också från oss till både banor och tjänstemän – it goes both ways så att säga…

Vi saknar den/det där som lyfter hela sporten – vi behöver en bomb. En positiv bomb.

Nummer två på min önskelista är att man på riktigt ser över tävlingsplaneringen. Det är naturligtvis 2021 vi pratar om, men ska det till en utveckling bör vi finna geniet som löser den knuten.

Att Bollnäs tävlar fredag, torsdag, söndag, onsdag, fredag, fredag, måndag, tisdag och så vidare nästa år känns väldigt spretigt. Det borde gå att göra fler fasta dagar för våra travbanor. Jag önskar en röd tråd – och den ska inte vara veckans alla dagar.

Nummer tre är en sajt där vi har uppdaterade resultat med både norska och svenska kallblod där vi kan göra egna stamtavlor OCH – här kommer nyckeln – möjlighet att testa ännu ofödda avkommor i framtida stamtavlor och spara dem för sin avelsplanering.

ST och DNT har beslutat att vi inte får avla som vi vill, nu kommer också rykten om ännu mer restriktiva åtgärder mot inavel. Det som glömts bort än så länge är verktygen för uppfödarna. Breedly är en riktigt bra start – kan vi ytterligare uppdatera den sajten kan det blir hur bra som helst.

Snabba vändningar i stuteribranschen – för några veckor sedan hade vi klart med två fina hingstar i Ängsborken (e. Bork Odin – Puma Jerva) och Galileo (e. Järvsöfaks – Tangen Pia). Jag tänkte i mitt stilla sinne att det räcker bra, för vi tackade nej till många – men så dök dom upp lite från sidan, Horgen Tore (e. Spikeld – Horgen Laila) och varmblodet (!) Cash Gamble (e. Ready Cash – No Way Back) och då var det klart på fem sekunder.

Snabba beslut är dom bästa – långbänk är inget för mig.

Apropå långbänk. Jag brukar maila till Svensk Travsport en del. Som ni kanske kommer ihåg från mina tidigare krönikor vill jag se bättre, enklare, modernare och roligare nyheter för hästägarna i form av exempelvis bättre teknik för hästägandet.

Där snackar vi långbänk. Jag har dock inte gett upp, det är snart dags att påminna dem igen om att travsporten har en härlig potential, men att hästägande ska ta steget in i något som kan liknas vid nutid.

Jag hoppas att man tagit hänsyn till framtiden på riktigt när man byggt den nya travsport.se och att man skyndsamt fortsätter att utveckla funktioner för de som är svensk travsport – det vill säga de aktiva.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist

Fokustema
Krönika
Läs senare

Så drabbas hästar av coronaviruset

Hästar smittade med coronaviruset – och så människor smitta hästar.
Sulkysports krönikör, veterinären Anne Haglund, skriver om ett brännhett ämne och ger tips och råd om coronaviruset.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Under tre år har veterinären Anne Haglund skrivit om hästens hälsa och veterinära frågor i Sulkysport. Nu fortsätter hon ge sin syn på hur de fyrbenta har det i Sverige och ge viktiga tips när det gäller att sköta och skydda hästar i Sulkysports digitala satsning.

***

Coronavirus är en grupp virus som finns i många olika varianter. De olika arterna av viruset infekterar olika arter av djur. Viruset smittar alltså normalt inte mellan djurslagen eller mellan människa och djur. Detta verkar dock ha skett i Kina i det aktuella utbrottet.

Man misstänker att fladdermus spridit viruset till myrkott som sedan ätits av människa. Väldigt aggressiva virus kan föröka sig just i fladdermöss eftersom de har ett extremt starkt immunförsvar och inte själva blir sjuka och dör så lätt. Det finns inga bevis för att coronaviruset överförts direkt från fladdermus till människa.

Det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar

Coronavirus har förmodligen under lång tid orsakat sjukdom hos hästar, men det är först på senare tid laboratorierna har haft möjlighet att analysera och hitta viruset. Sjukdomen drabbar hästar oftast på vintern.

Man har tidigare trott att corona bara drabbar unga hästar med nedsatt immunförsvar, men under det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar.

Symtomen är ospecifika, hästen blir trött, äter dåligt och kan få hög feber (upp till 41 grader), dock inte alltid. Det är tunntarmen som blir infekterad och därför yttrar sig sjukdomen oftast som diarré, men kan även ge förstoppning.  Blodvärdena blir förändrade, de vita blodkropparnas antal sjunker och proteinhalten sjunker.

Eftersom det smittar blir ofta flera hästar i samma stall sjuka, dock kan sjukdomen förlöpa utan att hästen visar symtom men den kan sprida sjukdomen vidare. Inkubationstiden är kort, två-tre dagar. De flesta hästar blir friska igen inom en vecka, men det förekommer allvarligare fall där tarmen skadas så mycket att bakterier från tarmfloran läcker ut i blodomloppet.

Detta orsakar blodförgiftning och uttorkning. Det kan också ge symtom från nervsystemet som vinglighet och kramper.

En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad

Hästar smittar varandra genom att få i sig viruset från avföringen genom munnen. En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad.

För att få redan på om det är coronainfektion kan veterinären skicka in ett prov på antingen en liten mängd träck eller så använder man en speciell provtagningspinne (E-swab) och tar prov från ändtarmen.

Eftersom smittan är ett virus finns det inget egentligt botemedel, men drabbade hästar som inte vill äta kan man ge understödjande behandling för att de lättare själva ska klara att bekämpa smittan. Man ger då dropp och antiinflammatorisk medicinering.

Infektionen är mycket smittsam och stallet bör isoleras minst fyra veckor efter att alla hästar tillfrisknat, detta för att viruset fortsätter att utsöndras i avföringen. Man kan döda virus i miljön med rengöring och vanliga desinfektionsmedel. Man vet inte hur längre hästens coronavirus lever i miljön, men tester som är gjorda på människans coronavirus har visat att det kan överleva 17 dagar i urin vid rumstemperatur och ännu längre vid kyligare temperatur.

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar. Man ska alltså byta skor och kläder samt tvätta händerna noga när man hanterat hästar med infektionen. Man vet inte hur lång immunitet hästen får efter en infektion. Människor kan inte smittas av hästens coronavirus.

Coronavirus verkar vara mycket smittsamt hos alla djurslag. Hos hundar ger smittan diarré och kräkningar. Kalvar och ungdjur drabbas av antingen luftvägsinfektion eller diarré. Hos katter blir det en tarminfektion som kan yttra sig som diarré, men i vissa fall muterar coronaviruset hos katten och orsakar en sjukdom som kallas FIP (felin infektiös peritonit). Denna sjukdom leder alltid till döden antingen i ett långsamt förlopp som kan ta flera månader eller ett snabbare förlopp som går på några dagar till veckor. När denna diagnos är ställd bör katten avlivas av djurskyddsskäl.

Foto Lotta Brundin Gyllensten

Anledningen till att den nuvarande coronasmittan hos människan har utvecklat sig till en smitta över hela jorden, en så kallad pandemi, är att människorna inte tidigare varit utsatta för smittan och därför inte har någon immunitet.

Vår globala livsstil med mycket resande är också ett effektivt sätt att sprida smitta. Nu gäller det att människorna i världen uppnår immunitet genom smitta eller att ett vaccin kan tas fram för att spridningen ska upphöra.

Hos djuren har coronasmittorna funnits länge och det är anledningen den inte utvecklas till en pandemi, djurpopulationen har resan en viss immunitet.

Ha det skönt i vårsolen och glöm inte att tvätta händerna ofta!